酸模

Ängssyra (Rumex acetosa) L. (även kallad röd ängssyra) är en flerårig ört i familjen slideväxter.

Beskrivning

Ängssyra känns igen på sina pillika blad och enkönade blommor.

Den är jämfört med de flesta skräppor lågväxande, vanligen ej högre än 5 – 7 decimeter. Stjälken och bladen är mjuka. Ängssyran är tvåbyggare, med han- och honblommor på skilda växtindivider.

Hanblomman har 6 ståndare; honblomman 3 stift.

Underarter och varieteter

Det finns några underarter, varieteter av ängssyra och svenska synonymer:

• Rumex acetosa ssp. acetosa
  • Vanlig ängssyra - ssp. acetosa var. acetosa
  • Smal ängssyra - ssp. acetosa var. serpentinicola. Finns bara på serpentinberg i fjällen.
• Fjällängssyra (ssp. lapponicus)
• Lappsyra (Rumex acetosa ssp. lapponicus)
• Rumex acetosa ssp. alpestris
• Rumex acetosa ssp. pseudoxyria
• Rumex acetosa ssp. thyrsiflorus

Habitat

Ängssyra är allmän över hela Norden, högt upp i fjällen.

I Jotunheimen upp till 1 880 m ö h

Ej ursprunglig i Nordamerika

Utbredningskartor

• Norden [1]
• Norra halvklotet [2]
  • Gränslinjer inlagda för arterna Rumex acetosa ssp. acetosa och Rumex acetosa ssp. thyrsiflorus

Biotop

Torra ängar, backar

Etymologi

• Rumex är romarnas namn på växten syra.
• Artepitetet acetosa kommer från latin acetosus = sur, syrlig med syftning på bladens smak.

Användning

Ängssyran har använts och odlats troligen i tusentals år, men i Skandinavien dokumenterats först på 1600-talet.^[1]

Mat

Växten har varit viktig inom den samiska matkulturen^[1], och har använts för att syra mjölk, vilket gör den mer hållbar. Dess blad kan användas puréeade i soppor och redningar eller hela i sallader. Bladen har ätits av barn som vallade eller vaktade boskap, både som ett slags godis och som tillskott till den övriga dieten.^[1] Den odlade varianten av ängssyra, också kallad trädgårdssyra, är mildast. De vildväxande varianterna har en skarpare smak, på grund av den högre halten av oxalsyra. Denna höga oxalsyrehalt skyddar växten mot sniglar och snäckor. Oxalsyra är giftigt - små mängder ängssyra är ofarligt, men vid större intag kan den vara dödlig.

Ängssyrans rot och frukter kan vara ingredienser i nödbröd.^[3]

Folkmedicin

Krossade blad från ängssyra kan användas på sår.^[4]

Växtfärgning

Roten kan användas för växtfärgning, och ger en gul färg.

Externa länkar

• Den virtuella floran
• Ängssyra i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Wikimedia Commons har media som rör Ängssyra.
  Bilder & media

Källor

1. ^ [a b c] Svanberg, Ingvar (2012-12-09). ”The use of wild plants as food in pre-industrial Sweden” (på en). Acta Societatis Botanicorum Poloniae 81 (4): sid. 317–327. doi:10.5586/asbp.2012.039. ISSN 2083-9480. https://pbsociety.org.pl/journals/index.php/asbp/article/view/asbp.2012.039. Läst 11 november 2018.