St John's Wort

Äkta johannesört (Hypericum perforatum)^[1] är en johannesörtsväxtart. Äkta johannesört ingår i släktet johannesörter, och familjen johannesörtsväxter.^[1][2]

Utseende

Äkta johannesört är en flerårig växt med gula blommor. Den kan bli upp till 7 decimeter hög. Äkta johannesört blommar under högsommaren och hösten, från juli till september. Blommorna sitter i ganska yviga knippen i stjälkens topp.^[3]

Bladen hos äkta johannesört är motsatta, elliptiskt formade och är tätt punkterade av genomskinliga körtelprickar. Foderbladen är spetsiga och både de och kronbladen har vanligen oskaftade svarta körtlar.^[3]

Karakteristiskt för äkta johannesört är att stjälken är försett med två längsgående åsar. Förväxlingsarten fyrkantig johannesört, (Hypericum maculatum), har fyra sådana åsar, varför stjälken hos den får fyrkantig genomskärning.^[3]

Etymologi

Hypericum i det vetenskapliga namnet kan översättas med "över bild", vilket kan härledas från grekiskans hyper, med betydelsen "över", och eikon, med betydelsen "bild". Denna benämning kommer därav att man i gamla tider trodde sig kunna fördriva onda andar från det som bilden föreställde genom att hänga några kvistar av örter från Hypericum-släktet ovanför bilden.

Andefördrivningsförmågan går igen i en gammal benämning på johannesört, nämligen Fuga Dæmonum, där latinska fuga betyder "flykt". Fuga Dæmonum kan alltså översättas med "de onda andarnas (demonernas) flykt".

Denna tro har givit upphov till de folkliga översättningarna satansflykt och djävulsflykt som benämning på johannesört.

Perforatum kommer från att bladen ser ut att ha blivit perforerade. Hålen är små, men syns om man håller upp bladet mot ljuset. Det är på så sätt man ser om man har plockat den äkta johannesörten eller man har plockat den fyrkantiga johannesörten. Den fyrkantiga johannesörten har inga oljekörtlar i bladen och är inte heller perforerade. Vill man göra en brygd av johannesört så måste man för att få den blodröda färgen förvissa sig om att det är äkta johannesört. Den äkta johannesörten och den fyrkantiga johannesörten (som inte är verksam fysiologiskt) växer oftast på samma ställen och tätt intill varandra.

Ett gammalt namn för johannesört är mansblod/mannablod med anledning av att krossade blomknoppar avger en blodröd saft. Enligt sägnen så växte det upp en blomma på marken där Johannes Döparen halshöggs och blodet droppade ner. Därav också blommans namn.

På svenska har Hypericum perforatum slagits samman och förvanskats till hirkum pirkum som benämning på brännvin kryddat med johannesört. Uttrycket att vara pirum, det vill säga vara berusad, som beteckning på den som förtärt denna dryck i övermått ligger bakom johannesörtens alternativa namn randpirk – "Hypericum med det randiga strået".

Namnet Johannes i olika variationer (John, Hannes, Hans etc) går igen även i denna växts namn på många andra språk än svenska. En osäker förklaring är eventuellt en koppling till Johannes Döparens dag, som är midsommardagen i hela den kristna världen, en dag då det vore lämpligt att skörda de hälsobringande blommorna. Kan också vara en teori till blommans namn.^[4]

På vissa håll har namnet johannesört använts även om slåttergubbe (Arnica montana) och älggräs (Filipendula ulmaria), men dessa arter är inte alls släkt med Hypericum perforatum.

Underarter

Arten delas in i följande underarter:^[1]

• H. p. angustifolium
• H. p. chinense
• H. p. latifolium
• H. p. perforatum
• H. p. songaricum
• H. p. veronense

Användning

• Blommorna plockas och används som krydda i spritdrycker. Eftersom blommorna innehåller ett rött färgämne blir spriten röd. Örten besjungs av Ulf Lundell i "Öppna landskap".

• Johannesört används även inom alternativmedicin mot lindrig oro och depression. I Tyskland och Österrike förskrivs ibland johannesörtpreparat av läkare mot lätt till medelsvår depression. Johannesört påverkar läkemedelsnedbrytande CYP-enzymer i levern och kan därför störa samtidig läkemedelsbehandling så att den blir verkningslös. Många olika läkemedel kan påverkas; några exempel är bromsmedicin mot hiv,^[5] p-piller, epilepsiläkemedel och läkemedel som används mot avstötning vid transplantationer. Även fotosensibilisering kan uppstå.

• Det röda färgämnet kan användas vid växtfärgning av textilier.

Bilder

• Planta

• Körtlar i bladen.

• Småplantor

• Frukt

• Blomma

Referenser

1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (9 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16766675. Läst 26 maj 2014.
2. ^ World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World
3. ^ [a b c] ”Äkta johannesört”. Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/hyperica/hyper/hypeper.html. Läst 23 junni 2015.
4. ^ Namnet johannesört har växten fått för att den blommar vid midsommar i södra Sverige, Tyskland och England. I södra Finland sker blomningnen några veckor senare, från mitten av juli till slutet av augusti. De starkaste preparaten av johannesört erhålls från växtens knoppar; näst starkast är enbart blommor. Svagare och utan inbördes skillnad i styrka är frökapslar och topparna av blommande kvistar. Hufvudstadsbladet 19 augusti 1998.
5. ^ Forskning & Framsteg, 2009 nr 2, Intellecta Infolog, Solna 2009, ISSN 0015-7937, sida 46

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Hypericum perforatum.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Hypericum perforatum.
  Artförteckning
• Den virtuella floran - Johannesört
• Läkemedelsverket om johannesört
• Läkemedelsverket om interaktioner med naturläkemedel
• Mansblod i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)