Die Pomfrets (Bramidae) is 'n vis-familie wat hoort tot die orde Perciformes. Daar is twee subfamilies en ses genera met twintig spesies wat hoort tot dié familie en nege van die spesies kom aan die Suid-Afrikaanse kus voor.
Die familie se lywe is plat en lank met 'n lang dorsale en anale vinne. Die pektorale vinne is aansienlik langer as die bekken vinne en die stertvin is gevurk. Die grootte wissel van 29 cm tot 1 m. Die familie is pelagiese vis; hulle kom in die oop oseane voor en nooit naby die land nie. Hierdie familie is gewilde prooi vir tuna, makriel en marlyn.
Die volgende genus en spesies kom aan die Suid-Afrikaanse kus voor:
Die Pomfrets (Bramidae) is 'n vis-familie wat hoort tot die orde Perciformes. Daar is twee subfamilies en ses genera met twintig spesies wat hoort tot dié familie en nege van die spesies kom aan die Suid-Afrikaanse kus voor.
Els bràmids són peixos que pertanyen a l'ordre dels perciformes, integrada per escassos representants, el més conegut dels quals als Països Catalans és la castanyola.
Algunes espècies constitueixen una font important en l'alimentació humana, especialment el Brama brama al Sud d'Àsia.
Se'ls troba als oceans atlàntic, Índic i Pacífic sud. També són comuns a la Mediterrània.
Es classifiquen en vint espècies repartides en 8 gèneres:
Els bràmids són peixos que pertanyen a l'ordre dels perciformes, integrada per escassos representants, el més conegut dels quals als Països Catalans és la castanyola.
Algunes espècies constitueixen una font important en l'alimentació humana, especialment el Brama brama al Sud d'Àsia.
Die Seebrassen (Bramidae), auch Brachsenmakrelen, Pomfrets oder Goldköpfe genannt, sind eine Familie aus der Ordnung der Scombriformes und leben in gemäßigten und tropischen Zonen des Atlantik und des Indopazifik.
Die seitlich abgeflachten, meist hochrückigen Tiere haben nur eine lange, bei einigen Arten sehr hohe oder segelförmige Rückenflosse. Die Afterflosse hat meist die gleiche Form wie die Rückenflosse und gibt den Tieren ein symmetrisches Aussehen. Die Schwanzflosse ist bei Jungfischen rund, bei erwachsenen Tieren gegabelt. Seebrassen leben in kleinen Gruppen, sind aber nirgendwo häufig. Die kleinste Art Brama dussumieri wird nur 20 Zentimeter lang, die größte Art Taractichthys longipinnis soll 85 Zentimeter bis einen Meter lang werden.
Es gibt zwanzig Arten in sieben Gattungen und zwei Unterfamilien:
Die Seebrassen (Bramidae), auch Brachsenmakrelen, Pomfrets oder Goldköpfe genannt, sind eine Familie aus der Ordnung der Scombriformes und leben in gemäßigten und tropischen Zonen des Atlantik und des Indopazifik.
Bawal (Strometeodes cinereus) nyaéta lauk laut nu asalna tina kulawarga formiidae, awakna dempak, kulitna heuras, sisitna lemes laletik.[2] Kaasup lauk konsumsi nu loba mikaresep, dijual di pasar jeung warung atawa réstoran nu nyayagikeun lauk laut. [3] Bawal laut aya dua rupa: ka hiji bawal bodas (pampus argenteus/Stomateus cinereus), ka dua bawal hideung (Stromateus niger/Formio niger/Parastromateur niger).[4] Ieu dua spesies bawal hirup liar di laut, ku kituna ieu lauk sakapeung henteu kapanggih dipasar mangsa datang usum paceklik.[4] Lauk bawal hirup di sabudeureun basisir jeung batu karang, bawal kagolongkeun lauk karnivora (ngahakan sasatoan jeung lauk leutik séjén).[5] Sagigireun bawal laut aya ogé bawal cai darat sok disebut bawal BAT (Bawal Air Tawar), bédana kelir bawal darat mah katempo hawuk jeung tungtung cécépét kelirna leuwih beureum. [6]
Bawal (Strometeodes cinereus) nyaéta lauk laut nu asalna tina kulawarga formiidae, awakna dempak, kulitna heuras, sisitna lemes laletik. Kaasup lauk konsumsi nu loba mikaresep, dijual di pasar jeung warung atawa réstoran nu nyayagikeun lauk laut. Bawal laut aya dua rupa: ka hiji bawal bodas (pampus argenteus/Stomateus cinereus), ka dua bawal hideung (Stromateus niger/Formio niger/Parastromateur niger). Ieu dua spesies bawal hirup liar di laut, ku kituna ieu lauk sakapeung henteu kapanggih dipasar mangsa datang usum paceklik. Lauk bawal hirup di sabudeureun basisir jeung batu karang, bawal kagolongkeun lauk karnivora (ngahakan sasatoan jeung lauk leutik séjén). Sagigireun bawal laut aya ogé bawal cai darat sok disebut bawal BAT (Bawal Air Tawar), bédana kelir bawal darat mah katempo hawuk jeung tungtung cécépét kelirna leuwih beureum.
Bawal Bodas
Bawal bideung
Bawal darat Colossoma macropomum
Iwak bawal utawa colossoma macropomum ya iku iwak banyu tawa unggulan kang dibudidayakaké.[1] Sacara lumrahé iwak bawal kapérang dadi loro ya iku bawal putih lan bawal ireng nanging bawal putih kang luwih diminati karo masarakat.[1] Iwak bawal banyu tawa ing Indonésia duwé sajarah rodok béda sithik karo jinis iwak liyané. Akèh-akèhé iwak kang ana ing Indonésia bisané yèn ora didadèkaké iwak konsumsi, iwak mau didadèkaké iwak hias. Nanging iwak bawal banyu tawa malah bisa didadèkaké keloro-loroné. Nalika wektu isih cilik, iwak bawal banyu tawa didadèkaké iwak hias, nanging iwak kang wis gedhé didadèkaké iwak kang dipangan (konsumsi). Nganti saiki sak liyané didol minangka iwak hias, iwak bawal uga didol minangka iwak kang dikonsuksi. Iwak bawal didadekaké iwak hias iku wajar baé amarga dhapuré kang unik, gèpèng kaya iwak discus. Kajaba iku wernané uga apik, lan duwé sipat nggrombol yèn di-engu kanti jumlah kang akèh. Mangka saka iku iwak iki, mligi kang isah cilik, kerep di-engu ing akuarium kang dawa ing omah.[2]
Iwak bawal dadi konsumsi iku uga wajar amarga gedhené rikat lan bisa nganti ukuran (500 gram). Saka hasil percobaan lan pengalaman para wong tani, iwak bawal kang umuré 6 minggu wis bisa ngasilaké bobot 3 gram, umur 12 minggu bisa ngasilaké bobot nganti 25 gram, umur 6 wulan wis bisa dikonsumsi ya iku kanti bobot 500 gram. Ing habitaté iwak bawal bisa nganti bobot 30 kg sajeroning jumlah kang akèh.[2]
Dideleng saka asal usulé, Iwak bawal dudu iwak asli Indonésia. Nanging asalé iwak bawal saka nagari Samba, Brazil. Iwak iki digawa marang Indonésia déning para impotir iwak hias Singapura lan Brazil ing taun 1980. Saliyané Marang Indonésia, iwak bawal uga wis kasebar meh kabèh nagara. Ing saben nagara iwak iki duwé jeneng kang béda-béda. Ing Indonésia iwak iki karan bawal amarga meh padha karo bawal laut, ing Amérika lan Inggris karan red belly pacu, ing Venezuela karan cachama. Ing nagara asalé iwak bawal karan tambaqui. Anata jeneng ngèlmiahé ya iku Colossoma macropomum.[2]
Kandutan gizi kang ana ing iwak bawal ya iku:
Iwak bawal utawa colossoma macropomum ya iku iwak banyu tawa unggulan kang dibudidayakaké. Sacara lumrahé iwak bawal kapérang dadi loro ya iku bawal putih lan bawal ireng nanging bawal putih kang luwih diminati karo masarakat. Iwak bawal banyu tawa ing Indonésia duwé sajarah rodok béda sithik karo jinis iwak liyané. Akèh-akèhé iwak kang ana ing Indonésia bisané yèn ora didadèkaké iwak konsumsi, iwak mau didadèkaké iwak hias. Nanging iwak bawal banyu tawa malah bisa didadèkaké keloro-loroné. Nalika wektu isih cilik, iwak bawal banyu tawa didadèkaké iwak hias, nanging iwak kang wis gedhé didadèkaké iwak kang dipangan (konsumsi). Nganti saiki sak liyané didol minangka iwak hias, iwak bawal uga didol minangka iwak kang dikonsuksi. Iwak bawal didadekaké iwak hias iku wajar baé amarga dhapuré kang unik, gèpèng kaya iwak discus. Kajaba iku wernané uga apik, lan duwé sipat nggrombol yèn di-engu kanti jumlah kang akèh. Mangka saka iku iwak iki, mligi kang isah cilik, kerep di-engu ing akuarium kang dawa ing omah.
Iwak bawal dadi konsumsi iku uga wajar amarga gedhené rikat lan bisa nganti ukuran (500 gram). Saka hasil percobaan lan pengalaman para wong tani, iwak bawal kang umuré 6 minggu wis bisa ngasilaké bobot 3 gram, umur 12 minggu bisa ngasilaké bobot nganti 25 gram, umur 6 wulan wis bisa dikonsumsi ya iku kanti bobot 500 gram. Ing habitaté iwak bawal bisa nganti bobot 30 kg sajeroning jumlah kang akèh.
पापलेट या प्रकारचा मासा भारत व आशिया खंडातील लोक खातात. पापलेटला इंग्रजी मधे पॉमफ्रेट Pomfret असे म्हणतात. खाऱ्या पाण्यातील हा मासा हिंदी महासागर, अटलांटिक महासागर आणि प्रशांत महासागरात आढळतो.
पापलेटचे शास्त्रीय नाव ब्रामा ब्रामा असे आहे.मासळीच्या बाजारात पॉंफ्रेट मासे पापलेट किंवा पपलेट या सामान्य मराठी नावाने ओळखले जातात. पापलेट हा पॉंफ्रेट या शब्दाचाच अपभ्रंश आहे. पॉंफ्रेट मासे तीन प्रकारचे असतात – करडा किंवा रुपेरी पॉंफ्रेट, पांढरा पॉंफ्रेट आणि काळा पॉंफ्रेट. करडा आणि पांढरा पॉंफ्रेट हे स्ट्रोमॅटिइडी या मत्स्यकुलातले असले, तरी दोन वेगळ्या वंशांचे आहेत. करडा पॉंफ्रेट स्ट्रोमॅटियस वंशाचा व पांढरा कॉंड्रोप्लायटीस वंशातला आहे. काळा पॉंफ्रेट फोर्मिओनिडी मत्स्यकुलातला असूनफोर्मिओ वंशाचा आहे. करड्या अथवा रुपेरी पॉंफ्रेटाचे शास्त्रीय नाव स्ट्रोमॅटियस अर्जेंटियस, पांढर्याचे कॉंड्रोप्लायटीस चायनेन्सिस आणि काळ्याचे फोर्मिओ नायजर आहे. व्यापारी दृष्टीने फोर्मिओ नायजर या माशाला जरी पॉंफ्रेट म्हणत असले, तरी तो खरा पॉंफ्रेट नव्हे.
पापलेट या प्रकारचा मासा भारत व आशिया खंडातील लोक खातात. पापलेटला इंग्रजी मधे पॉमफ्रेट Pomfret असे म्हणतात. खाऱ्या पाण्यातील हा मासा हिंदी महासागर, अटलांटिक महासागर आणि प्रशांत महासागरात आढळतो.
પાપલેટ માછલી are perciform fishes belonging to the family Bramidae.
તે ખાસ કરીને એટલેન્ટીક મહાસાગર, હિંદ મહાસાગર, અને પેસેફિક મહાસાગરમાં મળી આવે છે., and the largest species, the Atlantic pomfret, Brama brama, grows up to 1 metre (3.3 ft) long.
તેની કેટલીક જાતો ખોરાક માટે જાણીતી છે,ખાસ કરીને "બ્રામા બ્રામા" દક્ષીણ એશીયામાં. The earlier form of the pomfret's name was pamflet, a word which probably ultimately comes from Portuguese pampo, referring to various fish such as the blue butterfish (Stromateus fiatola).
It is known by various names, such as Paaplet/Saranga/Pamphlet in Marathi, Vavval in Tamil, Maanji in Tulu and Avoli in Malayalam.
There are about twenty species in eight genera:
પાપલેટ માછલી are perciform fishes belonging to the family Bramidae.
તે ખાસ કરીને એટલેન્ટીક મહાસાગર, હિંદ મહાસાગર, અને પેસેફિક મહાસાગરમાં મળી આવે છે., and the largest species, the Atlantic pomfret, Brama brama, grows up to 1 metre (3.3 ft) long.
તેની કેટલીક જાતો ખોરાક માટે જાણીતી છે,ખાસ કરીને "બ્રામા બ્રામા" દક્ષીણ એશીયામાં. The earlier form of the pomfret's name was pamflet, a word which probably ultimately comes from Portuguese pampo, referring to various fish such as the blue butterfish (Stromateus fiatola).
It is known by various names, such as Paaplet/Saranga/Pamphlet in Marathi, Vavval in Tamil, Maanji in Tulu and Avoli in Malayalam.
Pomfrets are perciform fish belonging to the family Bramidae. The family currently includes 20 species across seven genera.[2] Several species are important food sources for humans, especially Brama brama in South Asia. The earlier form of the pomfret's name was "pamflet", a word which probably ultimately comes from Portuguese pampo, referring to various fish such as the blue butterfish (Stromateus fiatola). The fish meat is white in color.
They are found globally in the Atlantic, Indian, and Pacific Oceans, as well as numerous seas including the Norwegian, Mediterranean, and Sea of Japan.[3] Nearly all species can be found in the high seas. However, fish in the genera Pterycombus and Pteraclis tend to be found off continental shelves. Further, fishes in the genus Eumegistus are hypothesized to be largely benthic and found to occupy deep water shelves.[3]
Some species of pomfrets are also known as monchong, specifically in Hawaiian cuisine.[4]
The following genera are placed within the family Bramidae:[2][5]
Pomfrets are perciform fish belonging to the family Bramidae. The family currently includes 20 species across seven genera. Several species are important food sources for humans, especially Brama brama in South Asia. The earlier form of the pomfret's name was "pamflet", a word which probably ultimately comes from Portuguese pampo, referring to various fish such as the blue butterfish (Stromateus fiatola). The fish meat is white in color.
Los Bramidae (brámidos) son una familia de peces marinos incluida en el orden Perciformes. Se distribuyen por los océanos Atlántico, Índico y Pacífico.
En algunos la aleta dorsal puede extenderse a lo largo de todo el cuerpo. Pueden alcanzar hasta 85 cm longitud, descrita para Taractichthys longipinnis.[1]
En algunas especies la pesca tiene importancia comercial, especialmente el Brama brama en el sur de Asia.
Se agrupan en unas 21 especies de 8 géneros:[2]
Los Bramidae (brámidos) son una familia de peces marinos incluida en el orden Perciformes. Se distribuyen por los océanos Atlántico, Índico y Pacífico.
En algunos la aleta dorsal puede extenderse a lo largo de todo el cuerpo. Pueden alcanzar hasta 85 cm longitud, descrita para Taractichthys longipinnis.
En algunas especies la pesca tiene importancia comercial, especialmente el Brama brama en el sur de Asia.
Bramidae arrain pertziformeen familia bat da, Ozeano Atlantikoan, Indiako ozeanoan eta Ozeano Barean bizi dena. Familiako kiderik handiena den papardoak metro bateko luzera izan dezake.
Bramidae arrain pertziformeen familia bat da, Ozeano Atlantikoan, Indiako ozeanoan eta Ozeano Barean bizi dena. Familiako kiderik handiena den papardoak metro bateko luzera izan dezake.
Pomfretit eli vanhemmalta nimeltään merilahnat (Bramidae) on ahvenkaloihin kuuluva kalaheimo. Heimon lajeja tavataan lauhkeista ja lämpimistä valtameristä.
Varhaisimmat heimoon kuuluvat fossiilit on ajoitettu mioseeni- ja oligoseenikausille, tällainen on muun muassa Romaniasta löydetty Paucaichthys. Pomfrettien heimo jaetaan kahteen alaheimoon Braminae, johon kuuluu 5 sukua, ja Pteraclinae, johon kuuluu kaksi sukua. Lajeja heimossa on lähteestä riippuen 18–22. Pomfretit ovat keskikokoisia tai suuria lajeja. Suurimmista lajeista sirppipomfretti (Taractichthys longipinnis) voi kasvaa noin 85 cm pitkäksi ja pomfretti (Brama brama) voi saavuttaa jopa metrin pituuden. Ruumiinrekentaaltaan kalat ovat soikeanmallisia, ruumis on hyvin korkea ja usein litteähkö. Silmät ja suu ovat melko kookkaat. Selkä- ja peräevät ovat pitkät ja Braminaea-alaheimon lajeilla suomuiset. Pteracliane-alaheimon evät ovat usein korkeat. Pyrstöevä on voimakkaasti haarautunut. Pomfretit ovat väritykseltään mustia tai hopeanharmaita ja suomut ovat kookkaat.[1][2][3]
Pomfrettilajit ovat mereisiä ja niitä tavataan Atlantin, Intian valtameren ja Tyynenemeren alueilta. Useimmat lajit elävät melko lähellä merenpintaa. Pomfrettien ravintoa ovat pienet kalat, mustekalat ja muut nilviäiset ja pienet äyriäiset. Monet pomfrettilajeista ovat hyviä ruokakaloja ja tärkeitä kalastuksen kohteita.[1][2][3][4]
Pomfretit eli vanhemmalta nimeltään merilahnat (Bramidae) on ahvenkaloihin kuuluva kalaheimo. Heimon lajeja tavataan lauhkeista ja lämpimistä valtameristä.
Les Bramidae sont une famille de poissons téléostéens de l’ordre des Perciformes.
Selon Catalogue of Life, FishBase et World Register of Marine Species (2 mars 2017)[1] :
Selon ITIS (10 juillet 2014)[2] :
Les Bramidae sont une famille de poissons téléostéens de l’ordre des Perciformes.
Os Brámidos (Bramidae) son unha familia de peixes mariños incluída na orde Perciformes. Están distribuídos polos océanos Atlántico, Índico e Pacífico.
A súa pesca ten importancia comercial, como no caso da castañeta (Brama brama).
Son peixes de corpo oval, alto e comprimido, con escamas ben aparentes e liña lateral presente. Nalgunhas especies a aleta dorsal pode estenderse ó longo de todo o corpo, e presenta unha parte anterior elevada, triangular, e unha posterior baixa, alargada. Aletas dorsal e anal sen radios espiñosos; pectorais longas e falciformes; caudal fortemente bifurcada. As tallas máximas descritas son de 85 cm de lonxitude, no caso de Taractichthys longipinnis.
Comprende oito xéneros e unhas 21 especies, segundo ITIS, e 6 xéneros e 18 especies segundo FishBase:
Os Brámidos (Bramidae) son unha familia de peixes mariños incluída na orde Perciformes. Están distribuídos polos océanos Atlántico, Índico e Pacífico.
A súa pesca ten importancia comercial, como no caso da castañeta (Brama brama).
Ikan bawal (bahasa Inggris: pomfret) adalah sejenis ikan dari keluarga Bramidae. Ikan ini berasal dari Hawaii dan sejumlah daerah di Indonesia. Ikan bawal hidup berkoloni dan termasuk jenis ikan predator.
Ikan bawal (bahasa Inggris: pomfret) adalah sejenis ikan dari keluarga Bramidae. Ikan ini berasal dari Hawaii dan sejumlah daerah di Indonesia. Ikan bawal hidup berkoloni dan termasuk jenis ikan predator.
Bramidae Lowe, 1836 è una famiglia di pesci, appartenente all'ordine Perciformes, che comprende 20 specie.[1]
Le specie sono diffuse in tutti i mari e gli oceani. Nel mar Mediterraneo è presente la specie Brama brama o pesce castagna.
Hanno abitudini mesopelagiche e si spingono ad alte profondità.
I Bramidae hanno in genere corpo compresso lateralmente e tozzo, con muso molto breve (ma esistono anche specie piuttosto allungate). La pinna dorsale è lunga con alcuni raggi debolmente spinosi nella parte anteriore, la pinna anale è anch'essa lunga ma formata da soli raggi molli. La pinna caudale è falcata o biloba, portata da un peduncolo caudale sottile ma forte. Le pinne pettorali sono lunghe ed ampie, le ventrali sono invece molto piccole. La bocca è armata di denti acuminati, conici. Le scaglie sono grandi, dotate di una carena, spesso coprono parzialmente le pinne.
Sono pesci di media taglia, alcune specie raggiungono il metro.
Sono in gran parte predatori.
Alcune specie hanno interesse per la pesca commerciale.
Bramidae Lowe, 1836 è una famiglia di pesci, appartenente all'ordine Perciformes, che comprende 20 specie.
Jūriniai karšiai (lot. Bramidae, angl. Pomfret, vok. Goldköpfe, Seebrassen) – ešeržuvių (Perciformes) būrio žuvų šeima.
Jūriniai karšiai (lot. Bramidae, angl. Pomfret, vok. Goldköpfe, Seebrassen) – ešeržuvių (Perciformes) būrio žuvų šeima.
Ikan Bawal (Bramidae) merupakan satu famili ikan dalam susunan Perciformes. Secara amnya ikan Bawal terbahagi kepada dua jenis iaitu bawal putih dan hitam. Ikan bawal putih dikatakan lebih tinggi permintaannya berbanding yang bawal hitam.
Ikan Bawal banyak terdapat di Lautan Hindi selain Afrika, Malaysia dan Jepun.
Ikan Bawal hidup dan berenang secara berkumpulan. Biasanya pada musim tertentu bawal cermin boleh didapati dengan banyak. Ia juga dikatakan sering didapati beriringan dengan udang di dasar laut. Pergerakan spesies bawal dalam berkawan menjadikannya sebagai tangkapan yang sesuai dengan menggunakan pukat. Bagaimanapun ia boleh ditangkap menggunakan pancing dan rawai.
Ikan bawal sering kali menjadi pilihan utama sebagai hidangan istimewa di meja pengantin atau meja utama.
De zilvervissen of bramen[1] (Bramidae) zijn een familie van vissen, niet te verwarren met de zilvervisjes, die behoren tot de insecten.
Zilvervissen zijn ovale, meestal wat zijdelings samengedrukte vissen met een hoog lichaam en sterke, niet loslatende gekielde en ruwe schubben en een sterk ontwikkelde borstvin. De familie bestaat uit 18 soorten. Ze komen voor in diepe zeeën en oceanen in niet al te koud water en leven pelagisch.
De volgende soorten worden soms in de Noordzee aangetroffen:
De zilvervissen of bramen (Bramidae) zijn een familie van vissen, niet te verwarren met de zilvervisjes, die behoren tot de insecten.
Zilvervissen zijn ovale, meestal wat zijdelings samengedrukte vissen met een hoog lichaam en sterke, niet loslatende gekielde en ruwe schubben en een sterk ontwikkelde borstvin. De familie bestaat uit 18 soorten. Ze komen voor in diepe zeeën en oceanen in niet al te koud water en leven pelagisch.
Havbrasmer er en familie av fisker som lever i de frie vannmasser ute på det åpne hav.
Kroppsformen er langstrakt og oval, og de er sterkt sammentrykt fra sidene. De er mellomstore til store og kan bli nesten én meter lange. Øynene og munnen er store. De har én ryggfinne, som har samme størrelse og utseende som gattfinnen. Både rygg- og gattfinnen har piggstråler lengst fremme, men de er vanskelig å skille fra bløtstråler. Brystfinnene er lange og minner om vinger. Halefinnen er dypt kløftet. Skjellene er store og har ofte kjøler eller piggete utvekster.
De lever epi- eller mesopelagisk i tempererte eller varme hav. Slekten Eumegistus er som et unntak mer knyttet til bunnen. Føden består av mindre fisker og blekkspruter. Hos de fleste artene omdannes finner og kroppsform sterkt under veksten til voksen fisk.
Det er bare noen få av artene som det drives fiske etter, selv om de er utmerkede matfisker. De fiskes med line.
Havbrasmer er en familie av fisker som lever i de frie vannmasser ute på det åpne hav.
Kroppsformen er langstrakt og oval, og de er sterkt sammentrykt fra sidene. De er mellomstore til store og kan bli nesten én meter lange. Øynene og munnen er store. De har én ryggfinne, som har samme størrelse og utseende som gattfinnen. Både rygg- og gattfinnen har piggstråler lengst fremme, men de er vanskelig å skille fra bløtstråler. Brystfinnene er lange og minner om vinger. Halefinnen er dypt kløftet. Skjellene er store og har ofte kjøler eller piggete utvekster.
De lever epi- eller mesopelagisk i tempererte eller varme hav. Slekten Eumegistus er som et unntak mer knyttet til bunnen. Føden består av mindre fisker og blekkspruter. Hos de fleste artene omdannes finner og kroppsform sterkt under veksten til voksen fisk.
Det er bare noen få av artene som det drives fiske etter, selv om de er utmerkede matfisker. De fiskes med line.
Bramowate[2] (Bramidae) – rodzina morskich ryb okoniokształtnych (Perciformes).
Ocean Atlantycki, Ocean Indyjski i Ocean Spokojny – ciepłe wody, pelagial i batypelagial.
Ciało elipsoidalne, dość krótkie i wygrzbiecone, ze smukłym trzonem ogonowym i zaokrągloną głową o tępym pysku. Pojedyncza płetwa grzbietowa, u niektórych gatunków rozciągająca się na niemal całej długości ciała. Przednie jej kolce są znacznie wyższe, nierozgałęzione. Wydłużone płetwy piersiowe. Płetwa odbytowa długa, bez kolców; płetwa ogonowa wcięta na kształt księżyca. Liczba kręgów: 36–54. Największe gatunki (Taractichthys longipinnis) osiągają do 85 cm długości[2][3].
Rodzaje zaliczane do tej rodziny[4]:
Brama — Eumegistus — Grammonus — Pteraclis — Pterycombus — Taractes — Taractichthys — Xenobrama
Bramowate (Bramidae) – rodzina morskich ryb okoniokształtnych (Perciformes).
Bramidae é uma família de peixes da subordem Percoidei, superfamília Percoidea.[1]
Agrupam-se 21 espécies em 8 géneros:
Havsbraxenfiskar (Bramidae) är en familj i underordningen abborrlika fiskar (Percoidei). Det finns 8 släkten med tjugotalet arter som lever i tempererade och subtropiska havsområden av Atlanten, Indiska oceanen och Stilla havet.
De har bara en ryggfena som står mycket högt. Analfenan är vanligtvis lika formad som ryggfenan så att fiskarna verkar vara symmetrisk. Stjärtfenan är hos unga individer rund och hos vuxna djur kluven. Havsbraxenfiskar lever i mindre grupper. Kroppslängden ligger beroende på art mellan 28 och 85 centimeter.
Havsbraxenfiskar (Bramidae) är en familj i underordningen abborrlika fiskar (Percoidei). Det finns 8 släkten med tjugotalet arter som lever i tempererade och subtropiska havsområden av Atlanten, Indiska oceanen och Stilla havet.
De har bara en ryggfena som står mycket högt. Analfenan är vanligtvis lika formad som ryggfenan så att fiskarna verkar vara symmetrisk. Stjärtfenan är hos unga individer rund och hos vuxna djur kluven. Havsbraxenfiskar lever i mindre grupper. Kroppslängden ligger beroende på art mellan 28 och 85 centimeter.
Брамові (Bramidae), також відомі як морські лящі — родина риб ряду окунеподібних (Perciformes).
Родина включає 6—7 родів і близько 10 видів, які всі входять до складу фауни відкритого океану. Вони зустрічаються в Атлантичному, Індійському і Тихому океанах, переважно в тропічній і субтропічній зонах, але деякі види заходять і в порівняно холодні води.
Морські лящі мають високе, стисле з бокам тіло і довгі спинний і анальний плавники. Хвостовий плавник у них з глибокою вирізкою. Найбільший вид, Brama brama, досягає до одного метра у довжину.
Декілька видів — важлива промислова риба в деяких частинах світу, особливо Brama brama в Південній Азії.
Брамові (Bramidae), також відомі як морські лящі — родина риб ряду окунеподібних (Perciformes).
Родина включає 6—7 родів і близько 10 видів, які всі входять до складу фауни відкритого океану. Вони зустрічаються в Атлантичному, Індійському і Тихому океанах, переважно в тропічній і субтропічній зонах, але деякі види заходять і в порівняно холодні води.
Морські лящі мають високе, стисле з бокам тіло і довгі спинний і анальний плавники. Хвостовий плавник у них з глибокою вирізкою. Найбільший вид, Brama brama, досягає до одного метра у довжину.
Декілька видів — важлива промислова риба в деяких частинах світу, особливо Brama brama в Південній Азії.
Họ Cá vền biển (Danh pháp khoa học: Bramidae) là tên gọi chỉ các loài cá dạng cá vược. Theo truyền thống họ này nằm trong phân bộ Percoidei của bộ Perciformes,[1] nhưng gần đây Betancur et al. (2013, 2014) đã chuyển nó sang bộ mới tạo ra là Scombriformes,[2][3] chỉ có quan hệ họ hàng xa với Perciformes nghĩa mới.
Chúng được tìm thấy ở Đại Tây Dương, Ấn Độ Dương, Thái Bình Dương. Vài loài trong họ cá vền có giá trị thực phẩm quan trọng với con người, đặc biệt là loài Brama brama ở Nam Á.
Họ này gồm 7 chi với 20 loài. Cụ thể về chi như sau:[1]
Họ Cá vền biển (Danh pháp khoa học: Bramidae) là tên gọi chỉ các loài cá dạng cá vược. Theo truyền thống họ này nằm trong phân bộ Percoidei của bộ Perciformes, nhưng gần đây Betancur et al. (2013, 2014) đã chuyển nó sang bộ mới tạo ra là Scombriformes, chỉ có quan hệ họ hàng xa với Perciformes nghĩa mới.
Chúng được tìm thấy ở Đại Tây Dương, Ấn Độ Dương, Thái Bình Dương. Vài loài trong họ cá vền có giá trị thực phẩm quan trọng với con người, đặc biệt là loài Brama brama ở Nam Á.
В семействе выделяют два подсемейства с 7 родами и примерно 22 видами[7].
Некоторые виды морских лещей являются объектом промысла.
В семействе выделяют два подсемейства с 7 родами и примерно 22 видами.
Подсемейство Braminae. У взрослых особей спинной и анальный плавники покрыты чешуёй и не складываются полностью. Брюшные плавники расположены под грудными плавниками. Род Brama — Морские лещи Brama australis Brama brama — Атлантический морской лещ Brama caribbea — Карибский морской лещ Brama dussumieri — Морской лещ Дююсюмье Brama japonica — Японский морской лещ, или тихоокеанский морской лещ Brama myersi — Морской лещ Майерса Brama orcini — Тропический морской лещ Brama pauciradiata Род Eumegistus Eumegistus brevorti Eumegistus illustris Род Taractes Taractes asper Taractes rubescens Род Taractichthys Taractichthys longipinnis Taractichthys steindachneri Род Xenobrama Xenobrama microlepis Подсемейство Pteraclinae. Спинной и анальный плавники не покрыты чешуёй и могут полностью складываться. Брюшные плавники расположены на горле перед грудными плавниками. Род Pteraclis Pteraclis aesticola Pteraclis carolinus Pteraclis velifera Род Pterycombus Pterycombus brama Pterycombus petersii烏魴科俗稱鲳魚,為輻鰭魚綱鱸形目的其中一個科。其中不少品種(如Brama brama)是重要食用魚。
本科魚類分布於全球三大洋。
由水表層至500公尺深的範圍皆可見。
本科魚體側扁,呈長橢圓形或卵圓形;吻短,背鰭與臀鰭之基底甚長,無硬棘,成魚尾鰭成迎月形或深分叉,胸鰭發達,體被大型且堅硬具小棘之鱗。
烏魴科其下分8個屬,如下:
本科魚類屬於深海底棲性魚類,日間棲息在深層海域,夜間則會到水表層區覓食,屬肉食性魚類,以其他的小魚、甲殼類、頭足類為主食。
屬中型食用魚,適宜紅燒、煮湯等。
シマガツオ科(Bramidae)は、スズキ目スズキ亜目に所属する魚類の分類群の一つ。2亜科7属からなり、シマガツオ・ベンテンウオなど外洋性の海水魚を中心におよそ22種が含まれる[1]。
シマガツオ科は太平洋・インド洋・大西洋など、世界中の外洋に分布する[1]。熱帯・亜熱帯域の表層から深海にかけて、幅広い生息範囲をもつ。稚魚や若魚は表層で生活するとみられるが、成魚の生態はよくわかっていない種類が多く、完全に深海に移行するもの、シマガツオ B. japonica のように夜間は表層に浮上するものなどが含まれる。
本科魚類はマグロなど大型回遊魚にとっての重要な餌資源となっており[2]、しばしば彼らの胃内容物から見出されるほか、延縄漁でも混獲される。前述のシマガツオ(エチオピアとも呼ばれる)をはじめとする資源量の多い一部の種類は漁獲対象となり、粕漬けなど食用として利用される[2]。
シマガツオ科の魚類は左右に平べったく、強く側扁した体型をもつ[2]。体は強固な鱗に覆われ、背中側は黒色、腹側は銀白色の体色をもつことが多い[2]。体長は最大種で85cmに達する。
背鰭は1つで、前方の棘条は分枝しない。シマガツオ亜科では背鰭・臀鰭の前方の鰭条が長く突き出す一方、ベンテンウオ亜科の両鰭は非常に大きく、体部全体の面積を超えて広がる種類もある[1]。臀鰭の棘条を欠き、尾鰭は大きく二又に分かれる。椎骨は36-54個。
シマガツオ科はシマガツオ亜科・ベンテンウオ亜科の2亜科7属の下、およそ22種が含まれる[1]。チカメエチオピア属は本科の中で最も原始的なグループと考えられている[1]。
シマガツオ亜科 Braminae は少なくとも5属16種を含む。背鰭・臀鰭の基部は鱗で覆われており、鰭を完全に折りたたむことはできない[1]。腹鰭は胸の位置にある。ルーマニアの漸新世の地層から、化石群として Paucaichthys 属が知られている[1]。
ベンテンウオ亜科 Pteraclinae は2属5種からなる。背鰭・臀鰭は非常に大きくなるが基部に鱗はなく、完全に折りたたむことが可能。腹鰭はほぼ喉の位置にある。
새다래과(Bramidae)는 고등어목에 속하는 조기어류 과의 하나이다.[1] 이전에는 농어목의 농어아목(Percoidei)으로 분류했으나 현재는 고등어목에 포함시키고 있다. 대서양과 인도양 그리고 태평양에서 발견되며, 가장 큰 종 대서양새다래(Brama. brama)는 몸길이가 최대 1m에 달한다. 몇몇 종들은 식용으로 이용된다. 라이새다래(B. raii), 새다래(B. japonica), 반질새다래(B. orcini), 청소새다래(E. illustris), 벤텐어(P. aesticola), 날개새다래(P. petersii), 검은새다래(T. rubescens), 타락치(T. asper), 흰꼬리타락치(T. steindachneri) 등을 포함하고 있다.
새다래과는 다음과 같이 분류한다.[1]
다음은 미야(Miya) 등의 연구에 기초한 계통 분류이다.[2]
고등어목갈치꼬치과 I
갈치꼬치과 II
새다래과(Bramidae)는 고등어목에 속하는 조기어류 과의 하나이다. 이전에는 농어목의 농어아목(Percoidei)으로 분류했으나 현재는 고등어목에 포함시키고 있다. 대서양과 인도양 그리고 태평양에서 발견되며, 가장 큰 종 대서양새다래(Brama. brama)는 몸길이가 최대 1m에 달한다. 몇몇 종들은 식용으로 이용된다. 라이새다래(B. raii), 새다래(B. japonica), 반질새다래(B. orcini), 청소새다래(E. illustris), 벤텐어(P. aesticola), 날개새다래(P. petersii), 검은새다래(T. rubescens), 타락치(T. asper), 흰꼬리타락치(T. steindachneri) 등을 포함하고 있다.