Kokospalm (Cocos nucifera) är ett 20–30 meter högt träd som växer i tropikerna, främst längs kuster. Kokospalmen tillhör familjen palmer och är den enda arten i släktet Cocos. Frukten, kokosnöt, utvecklas i grupper om 10–20 stycken i palmens topp och mognar under hela året.
Namnet kommer från portugisiskans coco, som är namnet på en apa. Detta som en association till att nötens ena ände påminner om ett aphuvud. Namnet skulle även kunna komma av latinets coccum kärna eller grekiskans kokkos för bär eller frukt. Nucifera betyder ’som bär nötter’.
Kokospalmen är antagligen inhemsk i Sydamerika och södra Afrika som var sammanlänkade i superkontinenten Gondwana[1], men är nu utbredd jorden runt i områden med tropiskt eller varmt subtropiskt klimat utmed havsstränder, floder och vattensamlingar, särskilt på korallöar. Den blev känd i Europa redan på 500-talet genom den alexandrinske resanden Kosmas Indikopleustes skildringar.[2]
För att plantera nya kokospalmer låter man den skrumpna nöten ligga tills det skjuter ut skott från den. Då planterar man den på lämplig plats. Det tar cirka tio år innan den nya kokospalmen bär frukt, men sedan kan den producera en stor mängd nötter i upp till hundra år.
Man kan varken räkna med frukt eller blommor på den i rumsmiljö, men det är en ganska gracil växt och lite speciell där den växer upp från den stora kokosnöten. Däremot kan man inte räkna med att den ska bli så gammal som krukväxt. Kokospalmen kräver mycket solljus och är hjälpt av extra växtbelysning under vinterhalvåret om den odlas på nordliga breddgrader i till exempel växthus.
Under sommaren, från maj till september, är det viktigt att vattna så att jorden aldrig torkar ut, men den får heller inte vara genomblöt för jämnan. Under den mörkare delen av året är det däremot viktigt att jorden hinner torka upp mellan vattningarna. Detta innebär bara att det översta jordlagret ska vara torrt, inte hela rotklumpen. Man bör duscha växten så ofta som möjligt med ljumt vatten med hjälp av en duschflaska. Näring bör man ge den varannan vecka året runt. Lämplig temperatur under sommarhalvåret är 20–23 °C, men under vintern är det bara bra om den är lite lägre, bara den inte kryper ner under 18 °C. Kyla tillsammans med drag är en kombination som kokospalmen inte mår bra av.
Stammen används som virke, och av bladen flätar man tak och väggar till hyddor. Av blommorna får man söt nektar, som används som råvara till palmvin och palmsocker. Av fiberhöljet runt kokosnöten gör man exempelvis borstar, mattor och rep. Av själva nötskalet kan man tillverka skålar, skedar, smycken och andra konstföremål. I Asien är de vanligt att skalet förkolnas och används vid grillning. Frövitan i nöten är mycket näringsrik och ur torkad frövita, kopra, pressar man kokosnötsolja och pressåterstoden används som kreatursfoder. Oljan används för tillverkning av tvål, margarin, ljus eller det vi kallar kokosfett. I nöten finns också en läskande vätska, inte att förväxla med kokosmjölk. Palmvin kan jäsas av trädets sav.
En kokosnöt är den upp till tre kilogram tunga kärnan från kokospalmen. Kokosnöten plockas från kokospalmen i tillståndet grön då den används som dricknöt. Den har då ett mycket tunt lager av den vita, mjuka, söta kokosen i kärnan och resten är cirka en halv liter kokosvatten som vanligtvis dricks kyld.
Om frukten istället får hänga på palmen tills den ramlar ner av sig själv och därefter får ligga och torka och skrumpna tills det finns mycket lite vatten kvar kallas den torr kokosnöt. Det skrumpna träiga ytterhöljet skalas av så att bara den hårda innernöten är kvar (det som i dagligt tal kallas kokosnöt). Man knäcker kokosnöten genom att slå runt mitten på den med baksidan av en stor tung kniv, den spricker då i två halvor och man kan lätt skrapa ur den vita, mjuka kokosen.
Kokosmjölk framställs av det rivna fruktköttet som pressas. Beroende på önskad konsistens kan vatten tillsättas. Kokosmjölk kan användas i många recept som ersättning för mjölk eller grädde.
Mindre mängder kokosmjölk kan man själv framställa genom att blanda den skrapade kokosen med vatten och köra blandningen i en mixer. Silar man sedan bort fruktköttet får man den vita kokosmjölken som används i matlagning.
Den vätska som finns i en kokosnöt används således inte i kokosmjölk.
Kokosvattnet i de yngre kokosnötterna används som läskande dryck. Av kokosvattnet tillverkas kokosvinäger genom att vattnet hälls på glasflaskor och får stå ute i sol och värme tills jäsningsprocessen är klar.
Hudkräm innehållande kokos sägs vara bra mot eksem och psoriasis, dessutom innehåller kokosfett laurinsyra som påstås stärka immunförsvaret och vara gynnsamt för tarmens bakterieflora.[3]
Kokosnöten är besjungen i bland annat Far, jag kan inte få upp min kokosnöt av Povel Ramel (1950), som bygger på engelska originalet I’ve Got a Lovely Bunch of Coconuts, Coconut Tree av Mohombi (2011) och Papaya Coconut av Kikki Danielsson (1986).
Kokospalm (Cocos nucifera) är ett 20–30 meter högt träd som växer i tropikerna, främst längs kuster. Kokospalmen tillhör familjen palmer och är den enda arten i släktet Cocos. Frukten, kokosnöt, utvecklas i grupper om 10–20 stycken i palmens topp och mognar under hela året.