تُّمَّرة

Ärlor (Motacillidae)^[2] är en familj med relativt små och slanka ofta marklevande tättingar med lång stjärt och rak spetsig näbb med förekomst på alla världens kontinenter, artrikast i Afrika.

Utbredning och systematik

Släktskap med andra familjer

Ärlorna ansågs traditionellt stå nära lärkorna, men DNA-studier visar att de inte alls är varandras närmaste släktingar. Istället ingår den i överfamiljen Passeroidea, bland sparvar och finkar.

Systematik inom familjen

Inom familjen har den traditionellt delats in i sex släkten i tre morfologiskt tydliga grupper: de mycket långstjärtade och ofta färgglatt tecknade ärlorna, de mycket kryptiskt tecknade piplärkorna i Anthus samt de kraftigare gul- eller rödbröstade afrikanska sporrpiplärkorna. De senare förekommer endast i de tropiska delarna av Afrika medan ärlor främst förekommer i Europa, Afrika och Asien, med två arter som häckar i Alaska. Piplärkorna är den grupp som har störst global spridning och återfinns över stora delar av Gamla världen men även i Amerika och på öar ute till havs, så som Nya Zeeland och Falklandsöarna.

DNA-studier visar dock att denna uppdelning inte är så tydlig som man tidigare trott. Exempelvis verkar Anthus-arter som fältpiplärka och större piplärka snarare stå närmare de afrikanska sporrpiplärkorna än ängspiplärka (Anthus pratensis). Vidare har två arter som haft sin hemvist i andra familjer förvånande nog visat sig vara djupt inbäddade i familjen. Den mycket kortstjärtade sãotoméärlan ansågs fram till nyligen stå nära långnäbbar i släktet Macrosphenus (idag i familjen afrikanska sångare), men den visar sig istället vara en Motacilla-ärla.^[3] Vidare är den art som tidigare kallats madanga på den lilla ön Buru i Indonesien och som traditionellt och okontroversiellt ansetts vara en glasögonfågel istället systerart till papuapiplärka, trots sin mycket avvikande morfologi, varför den nu istället på svenska kallas burupiplärka.^[3]

Släkten i familjen

Indelning i släkten efter Clements et al 2018:^[4]

• Släkte Dendronanthus – trädärla
• Släkte ärlor (Motacilla) – 13 arter, inklusive sãotoméärla (se ovan)
• Släkte piplärkor (Anthus) – cirka 45 arter, inklusive burupiplärka (se ovan), troligen parafyletiskt gentemot Macronyx
• Släkte Tmetothylacus – guldpiplärka
• Släkte Hemimacronyx
  • Citronpiplärka (Hemimacronyx chloris) - placeras ibland i Anthus
  • Kikuyupiplärka (Hemimacronyx sharpei) - placeras ibland i Macronyx
• Slälte Macronyx – sju arter sporrpiplärkor

Se även

• Lista över vanligt förekommande ärlor i Sverige.

Referenser

Noter

1. ^ "ärlor och piplärkor". ne.e. Läst 16 november 2015.
2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
3. ^ [a b] Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson, and M. Irestedt Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.
4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

Externa länkar

• www.zoonomen.net - Passeriformes