Fläder (Sambucus nigra) är art i familjen desmeknoppsväxter. Arten förekommer naturligt i Europa till västra Sibirien, nordvästra Afrika, Turkiet och Kaukasus. Arten odlas också på andra håll, både som prydnadsväxt och för sina olika användbara växtdelar.
Det är en stor buske eller träd som kan bli mer än 8 meter högt. Grenarna har rent vit märg. Bladen sitter motsatta, de är gröna och parbladiga. Fläderblommorna sitter i tillplattade, breda blomställningar och har en karakteristisk stark och söt doft, som framförallt lockar flugor som pollinerare[1]. Dom små blommorna är vita eller svagt gulaktiga med ljusgula ståndarknappar. Blommorna är oftast i fem delar, med fem foderblad, fem kronblad, fem fria ståndare och tre fruktblad, vilket som senare gör att frukten bildar tre kärnor (tre frukter). Blommorna är hermafroditiska. Frukterna är botaniska bär och blir först röda, men de blir senare svarta och glänsande. Arten blommar i juni-juli och bären mognar under augusti.
Det finns även odlingssorter av fläder som skiljer sig från vildformen i färg, till exempel mörkt rödlila blodfläder och gulbladig fläder. [2]
Under förkristen tid ansågs flädern garantera att goda husandar skulle stanna på gården. Ett danskt ordspråk lyder: "Hvor hylden ej vil gro, kan mennesket ikke bo" - Där fläder ej vill gro, kan ingen människa bo.
De har funnits[förtydliga] på maximalt 1500 m ö h, föredrar dock måttlig till sandig, kväve-rik och frisk, lätt sur lerjord.
Arten skall inte förväxlas med druvfläder (S. racemosa) och sommarfläder (S. ebulus). Dessa arter är giftigare än den äkta flädern. De är dock inte särskilt lika. Druvfläder har gulgröna blommor i en rundad klase och bären blir röda som mogna. Sommarfläder är en drygt meterhög ört och vissnar ner till marken varje vinter. Dock är blommorna och frukterna relativt lika, blommorna har dock röda ståndarknappar. I Nordamerika förekommer den liknande arten kanadafläder (S. canadensis) och på Madeira finns den endemiska madeiraflädern (S. lanceolata).
Fläderskinn, Hyphodontia sambuci, är en form av svamp som bildar vita täcken, 50-100 µm tjocka, på bark och stam, de angriper särskilt fläder. Det är inte en art, utan flera arter som samverkar, Lyomyces.
Av buskens blommor, citron och socker kan man tillverka saft, fläderblomssaft, i Skåne också kallad hyllesaft.
I Tyskland gör man en fläderblomchampagne som kan innehålla upp till 10 % vol alkohol. Den håller sig i flera månader. Även av bären går det att göra saft. Saften (och bären) måste kokas annars kan den vara giftig för människor. Det går att fritera blomklasarna till dessert, på tyska kallas den rätten Hollerschöberl eller Hollerküchle. De har använts inom medicinen, där de kallades "Flores sambuci". Bärsaften kan med fördel användas för färgning, liksom blomsaften.
Genom att blanda den kokta saften med vitt vin eller alkohol kan en form av drink framställas, liksom man kan använda den för att krydda brännvin. En svensk sort är Hallands fläder med varunummer 7 hos Systembolaget.
Man kan även göra sylt på bären, så kallad fläderbärssylt.
Växtens blad, bark och rötter innehåller ett gift, sambunigrin, som i kontakt med vatten avsöndrar blåsyra. Vid kokning splittras sambunigrin och gifteffekten försvinner. Även omogna bär och frön i mogna bär innehåller ämnet, vilket gör att de råa bären inte bör ätas. Giftet tillhör gruppen cyanogeniska glykosider, som finns hos många växter.
De omogna fläderbären och andra växtdelar av fläder innehåller även andra toxiner, framför allt irriterande saponiner och eteriska oljor som troligtvis förstörs vid upphettning. Man har detekterat cyanhaltiga glykosider i låga halter i växtens alla delar förutom i blomman, men inget fall med cyanväteförgiftning efter förtäring av äkta fläder är känt. Förtäring av omogna bär kan ge magbesvär medan förtäring av mogna bär och blommor anses ofarliga. Dock har flera fall förekommit där man fått magbesvär (kräkningar och diarréer) även av mogna bär då man ätit många råa eller gjort dryck på dem. [3]
I Sverige kallas fläder även för hyll, hyllebuske, äkta fläder. Ett gammalt namn, rapporterat från början av 1800-talet, är Fulbom [4].
Wikimedia Commons har media som rör Fläder.
Fläder (Sambucus nigra) är art i familjen desmeknoppsväxter. Arten förekommer naturligt i Europa till västra Sibirien, nordvästra Afrika, Turkiet och Kaukasus. Arten odlas också på andra håll, både som prydnadsväxt och för sina olika användbara växtdelar.
Det är en stor buske eller träd som kan bli mer än 8 meter högt. Grenarna har rent vit märg. Bladen sitter motsatta, de är gröna och parbladiga. Fläderblommorna sitter i tillplattade, breda blomställningar och har en karakteristisk stark och söt doft, som framförallt lockar flugor som pollinerare. Dom små blommorna är vita eller svagt gulaktiga med ljusgula ståndarknappar. Blommorna är oftast i fem delar, med fem foderblad, fem kronblad, fem fria ståndare och tre fruktblad, vilket som senare gör att frukten bildar tre kärnor (tre frukter). Blommorna är hermafroditiska. Frukterna är botaniska bär och blir först röda, men de blir senare svarta och glänsande. Arten blommar i juni-juli och bären mognar under augusti.
Det finns även odlingssorter av fläder som skiljer sig från vildformen i färg, till exempel mörkt rödlila blodfläder och gulbladig fläder.
Under förkristen tid ansågs flädern garantera att goda husandar skulle stanna på gården. Ett danskt ordspråk lyder: "Hvor hylden ej vil gro, kan mennesket ikke bo" - Där fläder ej vill gro, kan ingen människa bo.
De har funnits[förtydliga] på maximalt 1500 m ö h, föredrar dock måttlig till sandig, kväve-rik och frisk, lätt sur lerjord.
