dcsimg

Goudgeelvink ( الأفريكانية )

المقدمة من wikipedia AF

Die goudgeelvink (Euplectes afer) is 'n standvoël wat in sentraal Suid-Afrika en dele van Botswana en Zimbabwe voorkom. In Engels staan die voël bekend as die Yellow-crowned Bishop.

Sien ook

Wikispecies
Wikispecies het meer inligting oor: Euplectes afer

Bron

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia skrywers en redakteurs
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia AF

Goudgeelvink: Brief Summary ( الأفريكانية )

المقدمة من wikipedia AF

Die goudgeelvink (Euplectes afer) is 'n standvoël wat in sentraal Suid-Afrika en dele van Botswana en Zimbabwe voorkom. In Engels staan die voël bekend as die Yellow-crowned Bishop.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia skrywers en redakteurs
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia AF

Euplectes afer ( الأستورية )

المقدمة من wikipedia AST
Map marker icon – Nicolas Mollet – Birds – Nature – white.png Les especies d'aves con nome común en llingua asturiana márquense como NOA. En casu contrariu, conséñase'l nome científicu o de la SEO.

'''Euplectes afer[2] ye una especie d'ave paseriforme de la familia Ploceidae que vive n'África, al sur del Sahara.[1] Presenta un marcáu dimorfismu sexual na estación de cría, na cual los machos adopten un llamativu plumaxe de color negru y mariellu, en contraste coles femes que son predominantemente pardes.

Descripción

El texedor mariellu mide ente 95-105 mm de llargu y pesa unos 15 g. Mientres la estación de cría acentúa'l dimorfismu sexual pronunciándose los calteres sexuales secundarios de machu. El picu de dambos sexos ye curtiu y cónicu. El color del picu del machu ye negru mientres la estación reproductiva ente que fora d'ella ye de color beige como'l de la fema. Les sos pates son de color pardu arrosáu. Mientres esti periodu'l plumaxe del machu ye principalmente negru cola frente, el pileu, parte inferior del llombu y el obispillo mariellos, ente que les sos nales y curtia cola son pardes. El plumaxe de los machos fora de la dómina reproductiva tórnase paecíu al de les femes, que son pardes con llixos escuros nes partes cimeres, tienen les partes inferiores y les llistes superciliares más clares.

El plumaxe reproductivu de los machos paecer al d'obispu culigualdo pero esti postreru escarez nun tien corona mariella. Los machos y les femes en plumaxe non reproductivu pueden confundise colos obispu coloráu, anque esti postreru tien les partes inferiores blanques en llugar de crema.[3]

Distribución y hábitat

Tien una distribución natural bien amplia, pudiéndose atopar en: Angola, Benín, Botsuana, Burkina Fasu, Camerún, Chad, Costa de Marfil, Etiopía, Gabón, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea Bissau, Kenia, Lesothu, Liberia, Malí, Mauritania, Mozambique, Namibia, Níxer, Nixeria, El Congu, República Centroafricana, República Democrática d'El Congu, Senegal, Sierra Lleona, Sudáfrica, Sudán, Sudán del Sur, Tanzania, Togu, Uganda, Zambia y Zimbabue. Foi introducíu en: Florida (EEXX), Portugal, Puertu Ricu, Xamaica, Xapón y Venezuela. Prefier los hábitats herbales.

Taxonomía

Esta especie describióse científicamente pol naturalista alemán Johann Friedrich Gmelin en 1789. Dalguna vegada foi dixebráu nun xéneru distintu, Taha, xuntu al Euplectes diadematus o obispu diademado pero los estudios de ADN nun sofiten tal separación, quedando nel xéneru Euplectes, anque ensin parientes cercanos. En cautividá hibrida col Euplectes franciscanus o obispu anaranxáu.[4]

Calter invasor n'España

Por cuenta del so potencial colonizador y constituyir una amenaza grave pa les especies autóctones, los hábitats o los ecosistemes, esta especie foi catalogada nel Catálogu Español de Especies exótiques Invasores, aprobáu por Real Decretu 1628/2011, de 14 de payares, tando prohibida n'España la so introducción nel mediu natural, posesión, tresporte, tráficu y comerciu.

Referencies

  1. 1,0 1,1 BirdLife International. «Euplectes afer» (inglés). Llista Roxa d'especies amenazaes de la UICN 2011.2.
  2. F. Bernis, E. de Juana, J. del Hoyo, M. Fernández-Cruz, X. Ferrer, R. Sáez-Royuela y J. Sargatal, Nomes en castellán de les aves del mundu encamentaos pola SEO (15ª parte p. 450)
  3. Sinclair, Ian; Hockey, P. A. R.; Arlott, Norman (2005). The larger illustrated guide to birds of southern Africa. Struik. p. 402. ISBN 1770072438.
  4. Ficha n'Internet Bird Collection.

Enllaces esternos

Protonotaria-citrea-002 edit.jpg Esta páxina forma parte del wikiproyeutu Aves, un esfuerciu collaborativu col fin d'ameyorar y organizar tolos conteníos rellacionaos con esti tema. Visita la páxina d'alderique del proyeutu pa collaborar y facer entrugues o suxerencies.
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia authors and editors
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia AST

Euplectes afer: Brief Summary ( الأستورية )

المقدمة من wikipedia AST
Euplectes afer Map marker icon – Nicolas Mollet – Birds – Nature – white.png Les especies d'aves con nome común en llingua asturiana márquense como NOA. En casu contrariu, conséñase'l nome científicu o de la SEO.

'''Euplectes afer ye una especie d'ave paseriforme de la familia Ploceidae que vive n'África, al sur del Sahara. Presenta un marcáu dimorfismu sexual na estación de cría, na cual los machos adopten un llamativu plumaxe de color negru y mariellu, en contraste coles femes que son predominantemente pardes.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia authors and editors
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia AST

Teixidor daurat ( الكتالونية )

المقدمة من wikipedia CA

El teixidor daurat[1] (Euplectes afer) és un ocell de la família dels plocèids (Ploceidae) que habita pantans i vegetació de ribera de la major part de l'Àfrica Subsahariana.

Referències

 src= A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: Teixidor daurat Modifica l'enllaç a Wikidata
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autors i editors de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia CA

Teixidor daurat: Brief Summary ( الكتالونية )

المقدمة من wikipedia CA

El teixidor daurat (Euplectes afer) és un ocell de la família dels plocèids (Ploceidae) que habita pantans i vegetació de ribera de la major part de l'Àfrica Subsahariana.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autors i editors de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia CA

Esgob euraid ( الويلزية )

المقدمة من wikipedia CY

Aderyn a rhywogaeth o adar yw Esgob euraid (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: esgobion euraid) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Euplectes afer; yr enw Saesneg arno yw Golden bishop. Mae'n perthyn i deulu'r Golfanod (Lladin: Ploceidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]

Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn E. afer, sef enw'r rhywogaeth.[2]

Teulu

Mae'r esgob euraid yn perthyn i deulu'r Golfanod (Lladin: Ploceidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:

Cofnodion Unigol

  • Mae'r aderyn lliwgar hwn wedi bod ar aber yr afon Dwyryd rhwng Talsarnau a Llandecwyn am chydig o ddyddiau ddechrau Gorffennaf 2019. Wedi dianc heb os. O'r Affrig yn wreiddiol ond mae na boblogaeth fferal ym Mhortiwgal hefyd.[3]
  • Mi roedd yna geiliog a iâr ym Mro Abertawe (ger Llansamlet) rai blynyddoedd yn ôl. Fel yn hanes yr aderyn uchod, wedi dianc neu eu rhyddhau i'r gwyllt.[4]
  • Mi ges i gofnod o aderyn tebyg o Ynys Las tua wyth mlynedd yn ôl. Y disgrifiad o aderyn bychan trawiadol melyn a du yn debyg iawn i'r rhywogaeth yma.[5]
  • Mae'n debyg fy mod wedi gweld esgob euraidd ond does dim tic wrth ei ymyl yn fy nghofnodion adar Affrica. Dim ond am gyfnod weddol fychan, Medi - Tachwedd yn y Gambia, mae'r ceiliog yn ei wisg cenhedlu, am weddill y flwyddyn mae yn edrych fel yr iar ac mae bron yn amhosibl gwahaniaethu rhwng aelodau benywaidd o deulu yr Esgobion. (Wedi bod yn y Gambia 3 gwaith ond erioed rhwng Medi - Tachwedd oherwydd dyma'r tymor gwlyb a poeth iawn)[6]

Rhestr Wicidata:

rhywogaeth enw tacson delwedd Esgob coch Euplectes orix Gweddw adeinwen Euplectes albonotatus
Spiegelwida.jpg
Gweddw gynffondaen Euplectes jacksoni
DrepanoplectesJacksoniKeulemans.jpg
Gweddw gynffonhir Euplectes progne
Euplectes progne male South Africa cropped.jpg
Gwehydd mawr picoch Bubalornis niger
Red-billed Buffalo Weaver.jpg
Gwehydd mawr pigwyn Bubalornis albirostris
White-billed buffalo weaver 1.jpg
Malimbe copog Malimbus malimbicus
Crested Malimbe - Kakum - Ghana S4E1412 (22229307983).jpg
Malimbe corun coch Malimbus coronatus
MalimbusCoronatusKeulemans.jpg
Malimbe Gray Malimbus nitens
Blue-billed Malimbe - Ankasa - Ghana 14 S4E2092 (16198030075).jpg
Malimbe gyddfddu Malimbus cassini
Malimbus cassini 1876.jpg
Malimbe pengoch Malimbus rubricollis
Redheadedmalimbe.jpg
Malimbe Rachel Malimbus racheliae Malimbe tingoch Malimbus scutatus
Malimbus rubropersonatus Keulemans.jpg
Malimbe torgoch Malimbus erythrogaster
Diwedd y rhestr a gynhyrchwyd yn otomatig o Wicidata.

Gweler hefyd

Cyfeiriadau

  1. Gwefan Cymdeithas Edward Llwyd; adalwyd 30 Medi 2016.
  2. Gwefan Avibase; adalwyd 3 Hydref 2016.
  3. Elfyn Lewis, postiad 14 Mehefin 2019 ar Cymuned Llên Natur (Facebook)
  4. Dewi Lewis, postiad 14 Mehefin 2019 ar Cymuned Llên Natur (Facebook)
  5. Elfyn Lewis, postiad 15 Mehefin 2019 ar Cymuned Llên Natur (Facebook)
  6. Alun Williams, postiad 15 Mehefin 2019 ar Cymuned Llên Natur (Facebook)
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Awduron a golygyddion Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia CY

Esgob euraid: Brief Summary ( الويلزية )

المقدمة من wikipedia CY

Aderyn a rhywogaeth o adar yw Esgob euraid (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: esgobion euraid) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Euplectes afer; yr enw Saesneg arno yw Golden bishop. Mae'n perthyn i deulu'r Golfanod (Lladin: Ploceidae) sydd yn urdd y Passeriformes.

Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn E. afer, sef enw'r rhywogaeth.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Awduron a golygyddion Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia CY

Tahaweber ( الألمانية )

المقدمة من wikipedia DE
 src=
Männchen der Nominatform E. a. afer
 src=
Männchen und Weibchen (links) der Unterart E. a. taha

Der Tahaweber (Euplectes afer), auch Napoleonweber genannt, ist eine Singvogelart aus der Familie der Webervögel. Sie ist in vielen zerstreuten Teilarealen über Subsahara-Afrika verbreitet und wurde anderenorts eingeführt. Außerhalb Afrikas gibt es Populationen in den USA und auf den Westindischen Inseln sowie auf der Iberischen Halbinsel.

Beschreibung

Der Tahaweber gehört zu den kleinen Webervogelarten und ist mit 10 cm Körperlänge in der Größe etwa mit einer Blaumeise vergleichbar. Er wiegt zwischen 11 und 20 g. Der Schwanz ist sehr kurz. Die Iris ist braun. Die Geschlechter unterscheiden sich zur Brutzeit deutlich – das Prachtkleid des Männchens ist lebhaft schwarz-gelb gefärbt. Im Schlichtkleid ähnelt das Männchen dem eher graubraunen Weibchen.

Bei adulten Männchen der Nominatform ist im Prachtkleid der Schnabel schwarz. Stirn, Scheitel und Nacken sind intensiv goldgelb, die Federn des hinteren Nackens schwarz bespitzt. Kopfseiten, Kinn und Kehle kontrastieren dazu schwarz. Ein breites gelbes Brustband, das in der Brustmitte kastanienbraun getönt ist, geht in die gelben Flanken über. Hinterer Bauch und Unterschwanzdecken sind ebenfalls gelb. Der übrige Bauch ist schwarz. Das obere Rückengefieder ist dunkelbraun mit gelben Spitzensäumen. Unterer Rücken und Bürzel sind gelb. Einige Oberschwanzdecken sind schwarz gesäumt. Oberflügel und Steuerfedern sind braun, wobei die Flügeldecken hellbraune Säume tragen. Beine und Füße sind braun.

Bei Weibchen und Männchen im Schlichtkleid ist der Oberschnabel dunkel-, der Unterschnabel hellbraun. Stirn, Scheitel, Nacken und Oberseite sind braun mit dunklen Federzentren. Daraus stehen ein heller Überaugenstreif sowie eine helle Partie unter dem Auge und dem vorderen Bartstreif heraus. Kinn, Kehle, Brust und Bauch sind weißlich mit dunklen Schaftstrichen an den Flanken und auf der Brust, wo sie sich zu einem losen Band verdichten. Die Unterschwanzdecken sind weißlich, die Beinbefiederung ist braun. Flügel- und Steuerfedern sind braun, mit hellen Säumen auf den Oberflügeldecken.

Vögel im Jugendkleid ähneln den Weibchen, sind aber vor der Jugendmauser durch breite gelblichbraune Säume an allen Federn gekennzeichnet.

Verbreitung und Geografische Variation

Das Verbreitungsgebiet des Tahawebers reicht über ganz Subsahara-Afrika, ist aber stark zergliedert. Es besteht aus zahlreichen Verbreitungsinseln, die teils recht klein sein können.

Es werden drei Unterarten anerkannt. Eine weitere aus dem südlichen Sudan (E. a. ladoensis) wird meist in E. a. taha eingegliedert. Die Beschreibung von E. a. niassensis aus dem südlichen Tansania basiert nur auf einem einzigen weiblichen Exemplar und muss als ungesichert gelten.

Die Unterart E. a. strictus aus dem äthiopischen Hochland ist größer als die Nominatform. Bei den Männchen in Brutkleid reicht das Gelb des Oberkopfes nur bis auf die Halsseiten. Der Bauch ist komplett schwarz. Die Weibchen sind unterseits eher gelblichbraun und kräftiger gestrichelt, als die der anderen Unterarten.

Die Männchen von E. a. taha aus dem südöstlichen Teil der Verbreitung sind im Brutkleid durch ein schwarzes Nackenband gekennzeichnet. Die Unterseite ist von der Kehle bis zum Unterbauch schwarz. An den Brustseiten und teils auf den Flanken findet sich eine meist kleine gelbe Partie.

Bestand

Der Tahaweber ist nicht gefährdet und ist in seinem natürlichen Verbreitungsgebiet regional häufig. Die Art konnte andernorts als Neozoon Populationen etablieren, die vermutlich überwiegend auf Gefangenschaftsflüchtlinge zurückgehen – so in den USA, in Puerto Rico und Jamaika. Eine Population auf Hawaii ist vermutlich wieder erloschen.

In Europa wurde die Art erstmals ab 1989 in den Reisfeldern von Lagoa in der Algarve brütend festgestellt. Seither haben sich lokal Populationen etablieren können, die teils im Bestand anwachsen. Die größten befinden sich in der südlichen Mitte Faros, in den Ästuaren von Tejo und Sado sowie in Sümpfen oder Reisanbaugebieten bei Santarém, Coimbra und Aveiro. Mindestens seit dem Jahr 2000 brütet die Art auch in Spanien. Neben diversen Nachweisen mit Brutverdacht gibt es eine wachsende Population im Mündungsgebiet des Guadalquivir und in den Reisfeldern von Brazo del Este bei Sevilla. Es dürfte sich dort mittlerweile um mehrere hundert Brutpaare handeln.[1]

Wanderungen

Das Wanderungsverhalten des Tahawebers ist wenig erforscht. In Südafrika scheint die Art nomadisch zu leben und nur nach starken Regenfällen Brutkolonien zu bilden. In Folgejahren kann ein Brüten komplett ausbleiben. Im Tal des Sambesi scheint es regelmäßige Wanderungen zu geben und Beobachtungen ziehender Exemplare in Nigeria und Zentralafrika deuten ebenfalls auf regelmäßige, längere Zugstrecken hin.

Lebensraum

Der Tahaweber besiedelt offenes Grasland der Ebenen. Lediglich in Äthiopien reicht die Höhenverbreitung bis 1800 m. Die Art brütet in Feuchtgebieten wie Sümpfen und Flussauen.

Ernährung

Der Tahaweber ernährt sich hauptsächlich von Grassamen. In Nigeria sind dies vorwiegend solche von Süßgräsern der Gattungen Brachiaria, Cymbopogon, Dactyloctenium, Digitaria, Hyperthelia oder Sporobolus, aber auch von Sauergräsern wie Cyperus dilatatus oder Mariscus alternifolius. Aber auch Samen krautiger Pflanzen wie Boerhavia-Arten oder der in Afrika eingeschleppten, invasiven Art Tridax procumbens. In Kenia wurden Hühnerhirsen, in Südafrika Rispen- und Borstenhirsen als Nahrungspflanzen festgestellt. Im Winter kann das Nahrungsspektrum breiter sein. Es wird dann beispielsweise auch junger Mais gefressen.

In Gefangenschaft nimmt die Art auch tierische Nahrung wie Insekten und deren Larven an.

Fortpflanzung

Der Tahaweber ist polygyn und brütet in kleinen Kolonien, in denen die Männchen ihre Reviere mit flatternden Flügen gegen andere Männchen und teils auch Weibchen verteidigen. Die Brutzeit variiert je nach geografischer Lage; nördlich des Äquators liegt sie größtenteils zwischen Juli und Oktober, in Äthiopien jedoch im Oktober, südlich des Äquators zwischen Januar und Juli und in Südafrika zwischen Dezember und März.

Das Nest ist ein rundovaler Bau mit einem Seiteneingang in der oberen Hälfte. Es steht meist etwa einen Meter hoch über dem Boden in überschwemmten oder staunassen Bereichen und wird an vertikalen Halmen befestigt. Oft befindet es sich in der Deckung von Büschen, Gras-, Seggen- oder Binsenbüscheln. Es wird vom Männchen aus dünnen Grasstreifen geflochten und vom Weibchen mit feinen Gräsern ausgepolstert. Oft ragen Ähren aus dem Nest oder dem Eingang heraus.

Das Gelege besteht aus zwei bis vier Eiern mit feiner, dunkler Sprenkelung auf weißem Grund, die sich oft am stumpfen Pol verdichtet. Die Eier sind etwa 18 × 13 mm groß. Nach Beobachtungen aus der Gefangenschaft brütet das Weibchen allein 12 bis 14 Tage. Das Männchen beteiligt sich an der Jungenaufzucht. Die Nestlingszeit umfasst 13 Tage.

Literatur

  • Adrian Craig: Yellow-crowned Bishop (Euplectes afer) (2010/2013), in: J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, A. D. Christie, E. de Juana (Hg.): Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona 2014

Einzelnachweise

Wenn nicht anders angegeben, stammen die Informationen aus der unter „Literatur“ angegebenen Quelle.

  1. Eduardo de Juana, Ernest Garcia: The Birds of the Iberian Peninsula, Christopher Helm / Bloomsbury Publishing, London 2015, ISBN 9781472905918, S. 576 f
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia DE

Tahaweber: Brief Summary ( الألمانية )

المقدمة من wikipedia DE
 src= Männchen der Nominatform E. a. afer  src= Männchen und Weibchen (links) der Unterart E. a. taha

Der Tahaweber (Euplectes afer), auch Napoleonweber genannt, ist eine Singvogelart aus der Familie der Webervögel. Sie ist in vielen zerstreuten Teilarealen über Subsahara-Afrika verbreitet und wurde anderenorts eingeführt. Außerhalb Afrikas gibt es Populationen in den USA und auf den Westindischen Inseln sowie auf der Iberischen Halbinsel.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia DE

Yellow-crowned bishop ( الإنجليزية )

المقدمة من wikipedia EN

The yellow-crowned bishop (Euplectes afer) is a species of passerine bird in the family Ploceidae native to Africa south of the Sahara.[2] It is highly sexually dimorphic in its breeding season, during which the male adopts a distinctive yellow and black plumage, contrasting with the female's predominantly brown coloration. Three subspecies are recognised.

Taxonomy

The yellow-crowned bishop was first described by the German naturalist Johann Friedrich Gmelin in 1789. It and the fire-fronted bishop have occasionally been placed in the separate genus Taha but DNA places it in Euplectes, without close relatives, however. In captivity it has interbred with the northern red bishop.[3] Alternate common names include: golden bishop, Napoleon bishop, Napoleon weaver, black-winged golden bishop, goudgeelvink (in Afrikaans), Napoleonwever (in Dutch), euplecte vorabé (in French), Napoleonweber (in German), and obispo coronigualdo (in Spanish).

Subspecies

Three subspecies of the yellow-crowned bishop are now recognized:[3]

  • E. a. afer (J.F.Gmelin, 1789) – Napoleon bishop
Range: Mauritania, Gambia, Senegal, Guinea-Bissau, Guinea and Sierra Leone, Ivory Coast, Mali, Burkina Faso, Ghana, Togo and Benin, Niger, Nigeria, Cameroon, CAR, South Sudan and Nile Valley, RCongo, DRCongo, Angola (Luanda region); sporadic records from Liberia, Chad, Gabon and Uganda
Range: highlands of central Ethiopia
  • E. a. taha A.Smith, 1836 – Golden bishop, Taha golden bishop or Tahaweber (in German)
Range: Sudan, Somalia, Kenya, Tanzania, DRCongo, Angola, Zambia, Namibia, Botswana, Zimbabwe, South Africa and Lesotho lowlands; occasional records from Swaziland and Mozambique.

Description

The yellow-crowned bishop is 95 to 105 mm (3.7–4.1 in) in length and 15 g (0.53 oz) in weight.[4] During the breeding season it is sexually dimorphic — that is, the observable characteristics of the males become more apparent. During the breeding season, the male has distinctive golden yellow and black plumage. The bill of both sexes is short and conical. The color of the male's bill is black during breeding season; by contrast, during non-breeding season, the male's bill is horn in color, as is the female's. The legs and feet are pinkish brown. The male has a black lower face, throat, breast and belly, a wide black collar on the back of the neck, and a brilliant yellow crown, forehead, and hindcrown. There is a yellow patch on the shoulder, and the rump and back are yellow. The wings and tail are brown. During non-breeding seasons the male plumage looks like the female plumage.[4] The female yellow-crowned bishop has pale brown upperparts, with darker streaking. The eyebrow is paler and the underparts are off-white with fine dark streaks on the breast and flanks.[4]

The male in breeding plumage resembles the yellow bishop, but the latter species is larger and lacks the yellow crown. Non-breeding males and females can be confused with those of the southern red bishop, but have white rather than the buff-coloured underparts of the latter.[5]

Distribution and habitat

The yellow-crowned bishop is native to the African countries of: Angola, Benin, Botswana, Burkina Faso, Cameroon, Central African Republic, Chad, RCongo, DRCongo, Ivory Coast, Ethiopia, Gabon, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kenya, Lesotho, Liberia, Mali, Mauritania, Mozambique, Namibia, Niger, Nigeria, Senegal, Sierra Leone, South Africa, Sudan, Tanzania, Togo, Uganda, Zambia, and Zimbabwe. It has been introduced in the following countries: Jamaica, Japan, Puerto Rico, Portugal, Spain, and Venezuela.[1][6] Escaped males have been noted in southern California, where they defended territories.[7] It prefers habitats such as grasslands, vleis, and pans. It likes wheat and sorghum fields, and weedy vegetation along wetlands.[1][8]

Behaviour

The yellow-crowned bishop eats insects, grain, and seeds. It lives in flocks with both males and females. In non-breeding seasons the flocks may contain weavers and sparrows. The call is a "high-pitched, rasping, buzzing swizzling, somewhat insect-like: zzzzzzz, zzit, zzit, zzzz".[4] Nesting is November–May, peaking from December–March, and males are polygynous, but the males do not breed in colonies. Each male will build two or more oval nests with a top opening, attracting a female to each nest by flaring their yellow feathers and display flights. Yellow-crowned bishop are gregarious and nomadic, wandering to breeding areas in response to rainfall.[8] Nests are built among standing stems of grasses or sedges or shrubs. Bent over stems of live grass help hide the nest.[4] The female will lay from two to four white eggs.[6] Egg incubation is done solely by the females and lasts 12–14 days. Newborn chicks leave the nest after 11–13 days and are fully independent after an additional five weeks.[9]

Gallery

References

  1. ^ a b c BirdLife International (2012). "Euplectes afer". IUCN Red List of Threatened Species. 2012. Retrieved 16 July 2012.old-form url
  2. ^ "Yellow-crowned Bishop Euplectes afer". BirdLife International. Retrieved 29 May 2011.
  3. ^ a b "Yellow-crowned Bishop (Euplectes afer)". Internet Bird Collection. Retrieved 29 May 2011.
  4. ^ a b c d e "Species information page – Yellow-crowned (Golden) Bishop". SASOL Bird e-Guide. BirdLife. Retrieved 29 May 2011.
  5. ^ Sinclair, Ian; Hockey, P. A. R.; Arlott, Norman (2005). The larger illustrated guide to birds of southern Africa. Struik. p. 402. ISBN 1-77007-243-8.
  6. ^ a b "Yellow-crowned Bishop (Euplectes afer, family: Ploceidae)". Kruger National Park.
  7. ^ "Yellow-crowned Bishops". Retrieved 30 September 2018.
  8. ^ a b "Euplectes afer". Kenya Birds. Retrieved 29 May 2011.
  9. ^ "Euplectes afer (Yellow-crowned bishop, Golden bishop)". Biodiversity Explorer. Retrieved 29 May 2011.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia authors and editors
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia EN

Yellow-crowned bishop: Brief Summary ( الإنجليزية )

المقدمة من wikipedia EN

The yellow-crowned bishop (Euplectes afer) is a species of passerine bird in the family Ploceidae native to Africa south of the Sahara. It is highly sexually dimorphic in its breeding season, during which the male adopts a distinctive yellow and black plumage, contrasting with the female's predominantly brown coloration. Three subspecies are recognised.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia authors and editors
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia EN

Euplectes afer ( الإسبانية، القشتالية )

المقدمة من wikipedia ES

El obispo coronigualdo (Euplectes afer)[2]​ es una especie de ave paseriforme de la familia Ploceidae que vive en el África subsahariana.[1]​ Presenta un marcado dimorfismo sexual en la estación de cría, en la cual los machos adoptan un llamativo plumaje de color negro y amarillo, en contraste con las hembras que son predominantemente pardas.

Descripción

El obispo coronigualdo mide entre 95-105 mm de largo y pesa unos 15 g. Durante la estación de cría se acentúa el dimorfismo sexual pronunciándose los caracteres sexuales secundarios de macho. El pico de ambos sexos es corto y cónico. El color del pico del macho es negro durante la estación reproductiva mientras que fuera de ella es de color beige como el de la hembra. Sus patas son de color pardo rosáceo. Durante este periodo el plumaje del macho es principalmente negro con la frente, el píleo, parte inferior de la espalda y el obispillo amarillos, mientras que sus alas y corta cola son pardas. El plumaje de los machos fuera de la época reproductiva se torna parecido al de las hembras, que son pardas con motas oscuras en las partes superiores, tienen las partes inferiores y las listas superciliares más claras.

El plumaje reproductivo de los machos se parece al de obispo culigualdo pero este último carece no tiene corona amarilla. Los machos y las hembras en plumaje no reproductivo pueden confundirse con los obispo rojo, aunque este último tiene las partes inferiores blancas en lugar de crema.[3]

Distribución y hábitat

Tiene una distribución natural muy amplia, pudiéndose encontrar en: Angola, Benín, Botsuana, Burkina Faso, Camerún, Chad, Costa de Marfil, Etiopía, Gabón, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea Bissau, Kenia, Lesoto, Liberia, Malí, Mauritania, Mozambique, Namibia, Níger, Nigeria, República del Congo, República Centroafricana, República democrática del Congo, Senegal, Sierra Leona, Sudáfrica, Sudán, Sudán del Sur, Tanzania, Togo, Uganda, Zambia y Zimbabue. Ha sido introducido en: Florida (EE. UU.), Jamaica, Japón, Portugal, Puerto Rico y Venezuela. Prefiere los hábitats herbáceos.

Taxonomía

Esta especie fue descrita científicamente por el naturalista alemán Johann Friedrich Gmelin en 1789. Alguna vez fue separado en un género distinto, Taha, junto al obispo diademado (Euplectes diadematus), pero los estudios de ADN no apoyan tal separación, quedando ambos en el género Euplectes, aunque sin parientes cercanos. En cautividad hibrida con el obispo anaranjado (Euplectes franciscanus).[4]

Carácter invasor en España

Debido a su potencial colonizador y constituir una amenaza grave para las especies autóctonas, los hábitats o los ecosistemas, esta especie ha sido incluida en el Catálogo Español de Especies exóticas Invasoras, aprobado por Real Decreto 630/2013, de 2 de agosto, estando prohibida en España su introducción en el medio natural, posesión, transporte, tráfico y comercio.

Referencias

  1. a b BirdLife International (2009). «Euplectes afer». Lista Roja de especies amenazadas de la UICN 2011.2 (en inglés). ISSN 2307-8235. Consultado el 2 de diciembre de 2011.
  2. De Juana, E; Del Hoyo, J; Fernández-Cruz, M; Ferrer, X; Sáez-Royuela, R; Sargatal, J (2010). «Nombres en castellano de las aves del mundo recomendados por la Sociedad Española de Ornitología (Decimoquinta parte: Orden Passeriformes, Familias Ploceidae a Parulidae)». Ardeola. Handbook of the Birds of the World (Madrid: SEO/BirdLife) 57 (2): 449-456. ISSN 0570-7358. Consultado el 20 de noviembre de 2017.
  3. Sinclair, Ian; Hockey, P. A. R.; Arlott, Norman (2005). The larger illustrated guide to birds of southern Africa. Struik. p. 402. ISBN 1770072438.
  4. Ficha en Internet Bird Collection.

 title=
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autores y editores de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia ES

Euplectes afer: Brief Summary ( الإسبانية، القشتالية )

المقدمة من wikipedia ES

El obispo coronigualdo (Euplectes afer)​ es una especie de ave paseriforme de la familia Ploceidae que vive en el África subsahariana.​ Presenta un marcado dimorfismo sexual en la estación de cría, en la cual los machos adoptan un llamativo plumaje de color negro y amarillo, en contraste con las hembras que son predominantemente pardas.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autores y editores de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia ES

Euplectes afer ( الباسكية )

المقدمة من wikipedia EU

Euplectes afer Euplectes generoko animalia da. Hegaztien barruko Ploceidae familian sailkatua dago.

Erreferentziak

  1. (Ingelesez)BirdLife International (2012) Species factsheet. www.birdlife.org webgunetitik jaitsia 2012/05/07an
  2. (Ingelesez) IOC Master List

Ikus, gainera

(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.log.warn("Gadget "ErrefAurrebista" was not loaded. Please migrate it to use ResourceLoader. See u003Chttps://eu.wikipedia.org/wiki/Berezi:Gadgetaku003E.");});
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipediako egileak eta editoreak
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia EU

Euplectes afer: Brief Summary ( الباسكية )

المقدمة من wikipedia EU

Euplectes afer Euplectes generoko animalia da. Hegaztien barruko Ploceidae familian sailkatua dago.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipediako egileak eta editoreak
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia EU

Kultapiispa ( الفنلندية )

المقدمة من wikipedia FI

Kultapiispa (Euplectes afer)[2] on kutojien heimoon kuuluva varpuslintu.

Levinneisyys

Kultapiispaa tavataan luonnonvaraisena laajalla alueella Saharan eteläpuolisessa Afrikassa. Lajia on kuvattu yleiseksi, ja sen kannankehitys on vakaa. Se on luokiteltu elinvoimaiseksi.[1]

Lähteet

  1. a b c Euplectes afer IUCN Red List of Threatened Species. International Union for Conservation of Nature, IUCN, Iucnredlist.org. (englanniksi)
  2. Väisänen, R. A.; Högmander, H.; Björklund, H.; Hänninen, L.; Lammin-Soila, M.; Lokki, J. & Rauste, V.: Maailman lintujen suomenkieliset nimet. 2., uudistettu painos. Helsinki: BirdLife Suomi ry, 2006. Teoksen verkkoversio.
Tämä lintuihin liittyvä artikkeli on tynkä. Voit auttaa Wikipediaa laajentamalla artikkelia.
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedian tekijät ja toimittajat
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia FI

Kultapiispa: Brief Summary ( الفنلندية )

المقدمة من wikipedia FI

Kultapiispa (Euplectes afer) on kutojien heimoon kuuluva varpuslintu.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedian tekijät ja toimittajat
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia FI

Euplecte vorabé ( الفرنسية )

المقدمة من wikipedia FR

Euplectes afer

L'Euplecte vorabé (Euplectes afer), aussi appelé Worabée, est une espèce de passereaux de la famille des Ploceidae.

Il est l'un des tisserins les plus connus, et recherché comme oiseau de cage.

Description

Cet oiseau possède des couleurs vives. En plumage nuptial, le mâle est de couleur jaune d'or, avec la poitrine, la face et la gorge d'un noir brillant.

En dehors de la saison de reproduction, de juillet à décembre, il est semblable aux femelles et aux juvéniles[1].

Écologie et comportement

Alimentation

Il est granivore, mais consomme également des baies et des insectes.

Comportement social

C'est une espèce grégaire, aimant vivre en groupes[1]. En cage il peut aussi cohabiter avec des Euplectes ignicolores.

Répartition

Il vit en Afrique du Sud, Angola, Bénin, Botswana, Burkina Faso, Cameroun, République centrafricaine, République du Congo, République démocratique du Congo, Côte d'Ivoire, Éthiopie, Gabon, Gambie, Ghana, Guinée, Guinée-Bissau, Jamaïque, Japon, Kenya, Lesotho, Libéria, Mali, Mauritanie, Mozambique, Namibie, Niger, Nigéria, Ouganda, Portugal, Porto Rico, Sénégal, Sierra Leone, Soudan, Tanzanie, Tchad, Togo, Zambie et Zimbabwe.

Voir aussi

Références taxinomiques

Notes et références
  1. a et b (fr) Christian Bougerol et Pierre Rousselet-Blanc (préf. Philippe de Wailly, ill. F. Valchamino, G. Houssemaine), Larousse des oiseaux de cage et de volière, Paris, Éditions Larousse, 1975, 120 p. (ISBN 2-03-014853-9), p. 107

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia FR

Euplecte vorabé: Brief Summary ( الفرنسية )

المقدمة من wikipedia FR

Euplectes afer

L'Euplecte vorabé (Euplectes afer), aussi appelé Worabée, est une espèce de passereaux de la famille des Ploceidae.

Il est l'un des tisserins les plus connus, et recherché comme oiseau de cage.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia FR

Napoleonwever ( البلجيكية الهولندية )

المقدمة من wikipedia NL

Vogels

De napoleonwever (Euplectes afer) is een zangvogel uit de familie Ploceidae (Wevers).

Herkenning

De vogel is 10 cm lang en weegt 11 tot 20 g. Het is een klein soort wever met een korte staart. Het mannetje in broedkleed van de nominaat heeft een goudgele kruin en nek, waarbij dit geel doorloopt tot over de flanken, stuit en de onderstaartdekveren. De vogel heeft een zwart masker en een zwarte snavel en een grote zwarte vlek op de buik. Bij de ondersoorten buiten West-Afrika zoals E. a. strictus en E. a. taha, reikt het zwart tot op de borst en keel. De rug is bruin, geel en zwart gestreept. Het vrouwtje en het mannetje buiten de broedtijd zijn onopvallend bruin en grijs gestreept met een lichte buik en lichtgele wenkbrauwsteep en een donkere oog- en kruinstreep. [2]

Verspreiding en leefgebied

Deze soort komt voor in westelijk, centraal, oostelijk en zuidelijk Afrika en telt vier ondersoorten:[3]

Verwilderde populaties, ontstaan uit ontsnapte kooivogels, bestaan in Jamaica, Japan, Portugal en Puerto Rico.

Het leefgebied is meestal in laagland, maar in Ethiopië tot op 1800 m boven de zeespiegel, meestal open gebieden met grasland. De broedgebieden liggen in zeer natte gebieden, zoals moerassen of ondergelopen terreinen.[2]

Status

De grootte van de wereldpopulatie is niet gekwantificeerd. De vogel is betrekkelijk algemeen in geschikt habitat en men veronderstelt dat de soort in aantal stabiel is. Om deze redenen staat de napoleonwever als niet bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]

Bronnen, noten en/of referenties
Externe link
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia-auteurs en -editors
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia NL

Napoleonwever: Brief Summary ( البلجيكية الهولندية )

المقدمة من wikipedia NL

De napoleonwever (Euplectes afer) is een zangvogel uit de familie Ploceidae (Wevers).

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia-auteurs en -editors
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia NL

Cardeal-tecelão-amarelo ( البرتغالية )

المقدمة من wikipedia PT

O cardeal-tecelão-amarelo, arcebispo ou bispo-de-coroa-amarela (Euplectes afer) é uma espécie de ave da família Ploceidae.[1]

Pode ser encontrada nos seguintes países: Angola, Benin, Botswana, Burkina Faso, Camarões, República Centro-Africana, Chade, República do Congo, República Democrática do Congo, Costa do Marfim, Etiópia, Gabão, Gambia, Gana, Guiné, Guiné-Bissau, Jamaica, Japão, Quénia, Lesoto, Libéria, Mali, Mauritânia, Moçambique, Namíbia, Níger, Nigéria, Portugal, Porto Rico, Senegal, Serra Leoa, África do Sul, Sudão, Tanzânia, Togo, Uganda, Zâmbia e Zimbabwe.

Em Portugal foi introduzido como ave de gaiola e actualmente estabeleceu populações selvagens nalgumas regiões.

Os machos têm um inconfundível tom amarelo vivo. Mas “as fêmeas são mais acastanhadas e com um ar ‘apardalado’, destacando-se a lista supraciliar creme, fazendo lembrar um pardal-francês”, segundo o portal Aves de Portugal.

“Fora da época de nidificação, os machos perdem a plumagem vistosa e assemelham-se às fêmeas.”

Esta ave é de origem africana e, segundo o portal Aves de Portugal, terá sido introduzida em Portugal no final da década de 1980. Os primeiros registos conhecidos ocorreram no Algarve, nos arrozais de Lagoa, em Novembro de 1989.

Os machos são de um amarelo garrido, enquanto as fêmeas são mais acastanhadas. “Fora da época de nidificação, os machos perdem a plumagem vistosa e assemelham-se às fêmeas”, tendo comportamentos mais discretos.

Actualmente nidifica em liberdade em diversos locais do país. As primeiras posturas acontecem a partir da primeira quinzena de Julho e os juvenis deixam o ninho em meados de Agosto.

Tem preferência por zonas húmidas, ocorrendo em campos de cultivo de arroz e pauis com vegetação abundante, como bunho, tabua e caniço[2].

Referências

  1. Frank Gill & David Donsker (Eds) (8 de janeiro de 2017). «Old World sparrows, snowfinches & weavers». IOC World Bird List v 7.1 (em inglês). Consultado em 14 de fevereiro de 2017
  2. Que espécie é esta: bispo-de-coroa-amarela, por Helena Geraldes, Wilder, 2.01.2020

 title=
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autores e editores de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia PT

Cardeal-tecelão-amarelo: Brief Summary ( البرتغالية )

المقدمة من wikipedia PT

O cardeal-tecelão-amarelo, arcebispo ou bispo-de-coroa-amarela (Euplectes afer) é uma espécie de ave da família Ploceidae.

Pode ser encontrada nos seguintes países: Angola, Benin, Botswana, Burkina Faso, Camarões, República Centro-Africana, Chade, República do Congo, República Democrática do Congo, Costa do Marfim, Etiópia, Gabão, Gambia, Gana, Guiné, Guiné-Bissau, Jamaica, Japão, Quénia, Lesoto, Libéria, Mali, Mauritânia, Moçambique, Namíbia, Níger, Nigéria, Portugal, Porto Rico, Senegal, Serra Leoa, África do Sul, Sudão, Tanzânia, Togo, Uganda, Zâmbia e Zimbabwe.

Em Portugal foi introduzido como ave de gaiola e actualmente estabeleceu populações selvagens nalgumas regiões.

Os machos têm um inconfundível tom amarelo vivo. Mas “as fêmeas são mais acastanhadas e com um ar ‘apardalado’, destacando-se a lista supraciliar creme, fazendo lembrar um pardal-francês”, segundo o portal Aves de Portugal.

“Fora da época de nidificação, os machos perdem a plumagem vistosa e assemelham-se às fêmeas.”

Esta ave é de origem africana e, segundo o portal Aves de Portugal, terá sido introduzida em Portugal no final da década de 1980. Os primeiros registos conhecidos ocorreram no Algarve, nos arrozais de Lagoa, em Novembro de 1989.

Os machos são de um amarelo garrido, enquanto as fêmeas são mais acastanhadas. “Fora da época de nidificação, os machos perdem a plumagem vistosa e assemelham-se às fêmeas”, tendo comportamentos mais discretos.

Actualmente nidifica em liberdade em diversos locais do país. As primeiras posturas acontecem a partir da primeira quinzena de Julho e os juvenis deixam o ninho em meados de Agosto.

Tem preferência por zonas húmidas, ocorrendo em campos de cultivo de arroz e pauis com vegetação abundante, como bunho, tabua e caniço.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autores e editores de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia PT

Gulkronad eldvävare ( السويدية )

المقدمة من wikipedia SV

Gulkronad eldvävare[2] (Euplectes afer) är en afrikansk tätting i familjen vävare som även etablerat sig i södra Spanien och Portugal.[3]

Utseende

Gulkronad eldvävare är en liten, kortstjärtad och knubbig fågel med en kroppslängd på 9,5-12 centimeter. Hanen är prydligt svart med gul hjässa, rygg och undergump. Honan är brun och streckad ovan, och därmed rätt lik en liten gråsparvshona.[4]

Utbredning och systematik

Gulkronad eldvävare delas in i tre underarter med följande naturliga utbredning:[3]

Vissa urskiljer även underarten ladoensis med utbredning från södra Sudan och sydvästra Etiopien till norra Tanzania.[5]

Gulkronad eldvävare är en av flera afrikanska vävare som med människans hjälp även etablerat sig i Europa på senare år och har nu fritt levande populationer i södra Portugal och södra Spanien, bland annat runt floden Guadalquivir, där även svarthuvad vävare (Ploceus melanocephalus) och helenaastrild (Estrilda astrild) - som har en liknande historia - finns.[6]

Levnadssätt

Gulkronad eldvävare föredrar miljöer som grässlätter, grunda slättsjöar och torrlagda sjöbottnar. Den trivs i vete- och durrafält samt ogräsbevuxen mark utmed våtmarker.[1][7] Där livnär den sig av insekter, frön och säd. Arten är flocklevande, utanför häckningstid med inslag av andra vävararter och sparvar.

Häckning

Fågeln häckar från november till maj med en topp december till mars. Hanar är polygyna men häckar inte i kolonier. Varje hane bygger två eller fler ovala bon med en öppning i toppen och lockar till sig en hona genom spelflykt och att visa upp sina gula fjädrar. Boet byggs bland gräs, säv eller buskar.[7] Honan lägger två till fyra vita ägg[8] och ruvar dem ensam i tolv till 14 dagar. Ungarna är flygga efter elva till 13 dagar och är helt självständiga efter ytterligare fem veckor.[9]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.[10]

Noter

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Euplectes afer Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 425. ISBN 978-91-7424-039-9
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  6. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 214. ISBN 978-84-941892-9-6
  7. ^ [a b] ”Euplectes afer”. Kenya Birds. http://www.kenyabirds.org.uk/bishop-yc.htm. Läst 29 maj 2011.
  8. ^ ”Yellow-crowned Bishop (Euplectes afer, family: Ploceidae)”. Kruger National Park. http://www.thekruger.com/knpbirds/euplectesafer.htm.
  9. ^ ”Euplectes afer (Yellow-crowned bishop, Golden bishop)”. Biodiversity Explorer. http://www.biodiversityexplorer.org/birds/ploceidae/euplectes_afer.htm. Läst 29 maj 2011.
  10. ^ Fry, C. H.; Keith, S. 2004. The birds of Africa vol. VII. Christopher Helm, London.

Externa länkar

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia författare och redaktörer
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia SV

Gulkronad eldvävare: Brief Summary ( السويدية )

المقدمة من wikipedia SV

Gulkronad eldvävare (Euplectes afer) är en afrikansk tätting i familjen vävare som även etablerat sig i södra Spanien och Portugal.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia författare och redaktörer
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia SV

Euplectes afer ( الفيتنامية )

المقدمة من wikipedia VI

Euplectes afer là một loài chim trong họ Ploceidae.[2]

Hình ảnh

Chú thích

  1. ^ Lỗi chú thích: Thẻ sai; không có nội dung trong thẻ ref có tên redlist
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson (2012). “The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.7.”. Truy cập ngày 19 tháng 12 năm 2012.

Tham khảo

Hình tượng sơ khai Bài viết Bộ Sẻ này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia tác giả và biên tập viên
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia VI

Euplectes afer: Brief Summary ( الفيتنامية )

المقدمة من wikipedia VI

Euplectes afer là một loài chim trong họ Ploceidae.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia tác giả và biên tập viên
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia VI