dcsimg

Lifespan, longevity, and ageing

المقدمة من AnAge articles
Maximum longevity: 3.3 years (captivity)
ترخيص
cc-by-3.0
حقوق النشر
Joao Pedro de Magalhaes
محرر
de Magalhaes, J. P.
موقع الشريك
AnAge articles

Behavior ( الإنجليزية )

المقدمة من Animal Diversity Web

Perception Channels: tactile ; chemical

ترخيص
cc-by-nc-sa-3.0
حقوق النشر
The Regents of the University of Michigan and its licensors
الاقتباس الببليوغرافي
Bates, J. 2002. "Antechinus swainsonii" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Antechinus_swainsonii.html
مؤلف
Jeremy Bates, University of Michigan-Ann Arbor
محرر
Ondrej Podlaha, University of Michigan-Ann Arbor
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
Animal Diversity Web

Conservation Status ( الإنجليزية )

المقدمة من Animal Diversity Web

US Migratory Bird Act: no special status

US Federal List: no special status

CITES: no special status

IUCN Red List of Threatened Species: least concern

ترخيص
cc-by-nc-sa-3.0
حقوق النشر
The Regents of the University of Michigan and its licensors
الاقتباس الببليوغرافي
Bates, J. 2002. "Antechinus swainsonii" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Antechinus_swainsonii.html
مؤلف
Jeremy Bates, University of Michigan-Ann Arbor
محرر
Ondrej Podlaha, University of Michigan-Ann Arbor
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
Animal Diversity Web

Associations ( الإنجليزية )

المقدمة من Animal Diversity Web

In their niche on the forest floor, A. swainsonii help control the population of soil invertebrates with their voracious appetites.

ترخيص
cc-by-nc-sa-3.0
حقوق النشر
The Regents of the University of Michigan and its licensors
الاقتباس الببليوغرافي
Bates, J. 2002. "Antechinus swainsonii" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Antechinus_swainsonii.html
مؤلف
Jeremy Bates, University of Michigan-Ann Arbor
محرر
Ondrej Podlaha, University of Michigan-Ann Arbor
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
Animal Diversity Web

Trophic Strategy ( الإنجليزية )

المقدمة من Animal Diversity Web

A. swainsonii feed mostly on soil invertebrates, as their primary habitat is the forest floor. Along with worms and insects they have been observed eating lizards, small birds, fruit and vegetation (Tasmanian PWS 2001. Mammals of Lammington National Park 2001.) In captivity individuals have been sustained on earthworms, mealworms, grasshoppers, beetle larvae, cockroaches, and small frozen mice. (Williams and Williams 1982)

Animal Foods: birds; mammals; amphibians; insects; terrestrial worms

Plant Foods: leaves; fruit

Primary Diet: carnivore (Insectivore )

ترخيص
cc-by-nc-sa-3.0
حقوق النشر
The Regents of the University of Michigan and its licensors
الاقتباس الببليوغرافي
Bates, J. 2002. "Antechinus swainsonii" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Antechinus_swainsonii.html
مؤلف
Jeremy Bates, University of Michigan-Ann Arbor
محرر
Ondrej Podlaha, University of Michigan-Ann Arbor
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
Animal Diversity Web

Distribution ( الإنجليزية )

المقدمة من Animal Diversity Web

Antechinus swainsonii is found in south-eastern Australia, ranging from southern Queensland to eastern South Australia, throughout Victoria and New South Wales, and on the island of Tasmania.

Biogeographic Regions: australian (Native )

ترخيص
cc-by-nc-sa-3.0
حقوق النشر
The Regents of the University of Michigan and its licensors
الاقتباس الببليوغرافي
Bates, J. 2002. "Antechinus swainsonii" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Antechinus_swainsonii.html
مؤلف
Jeremy Bates, University of Michigan-Ann Arbor
محرر
Ondrej Podlaha, University of Michigan-Ann Arbor
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
Animal Diversity Web

Habitat ( الإنجليزية )

المقدمة من Animal Diversity Web

A. swainsonii are most commonly found in the moist sclerophyll forests and rainforests of the Australian mainland and Tasmania. A. swainsonii have also been found to inhabit fields overgrown with high grasses but favor any habitat with a dense understory, where most of their activities are restricted (Williams and Williams 1982).

Habitat Regions: tropical

Terrestrial Biomes: forest ; rainforest

ترخيص
cc-by-nc-sa-3.0
حقوق النشر
The Regents of the University of Michigan and its licensors
الاقتباس الببليوغرافي
Bates, J. 2002. "Antechinus swainsonii" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Antechinus_swainsonii.html
مؤلف
Jeremy Bates, University of Michigan-Ann Arbor
محرر
Ondrej Podlaha, University of Michigan-Ann Arbor
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
Animal Diversity Web

Life Expectancy ( الإنجليزية )

المقدمة من Animal Diversity Web

Females of the species A. swainsonii usually die after rearing their first litter and males die shortly after copulation (Williams and Williams 1982). Males captured after breeding season still die within the same time period as wild males from their population, but males captured before the breeding season have lived up to two years and eight months (Nowak 2001). Females can live over two years, producing a 2nd litter, but as stated above most die after rearing one litter.

Range lifespan
Status: captivity:
3 (high) years.

Average lifespan
Status: captivity:
3.3 years.

ترخيص
cc-by-nc-sa-3.0
حقوق النشر
The Regents of the University of Michigan and its licensors
الاقتباس الببليوغرافي
Bates, J. 2002. "Antechinus swainsonii" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Antechinus_swainsonii.html
مؤلف
Jeremy Bates, University of Michigan-Ann Arbor
محرر
Ondrej Podlaha, University of Michigan-Ann Arbor
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
Animal Diversity Web

Morphology ( الإنجليزية )

المقدمة من Animal Diversity Web

A. swainsonii range in color from dark gray to black. Males and females are sexually dimorphic with an average weight of 65 grams for males, and 41 grams for females (Tasmania PWS 2001; Mammals of Lamington National Park 2001). Males have been reported to reach 130 grams and females 70 grams and it is believed that weight is variable due to availability of resources (Williams and Williams 1982). The average head and body length of A. swainsonii is 128mm and the average tail length is 116mm (Mammals of Lamington National Park 2001).

Other Physical Features: endothermic ; bilateral symmetry

Average mass: 41 g.

Average basal metabolic rate: 0.351 W.

ترخيص
cc-by-nc-sa-3.0
حقوق النشر
The Regents of the University of Michigan and its licensors
الاقتباس الببليوغرافي
Bates, J. 2002. "Antechinus swainsonii" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Antechinus_swainsonii.html
مؤلف
Jeremy Bates, University of Michigan-Ann Arbor
محرر
Ondrej Podlaha, University of Michigan-Ann Arbor
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
Animal Diversity Web

Associations ( الإنجليزية )

المقدمة من Animal Diversity Web

Domestic cats are the only serious threat of predation to A. swainsonii. (Nowak 2001)

ترخيص
cc-by-nc-sa-3.0
حقوق النشر
The Regents of the University of Michigan and its licensors
الاقتباس الببليوغرافي
Bates, J. 2002. "Antechinus swainsonii" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Antechinus_swainsonii.html
مؤلف
Jeremy Bates, University of Michigan-Ann Arbor
محرر
Ondrej Podlaha, University of Michigan-Ann Arbor
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
Animal Diversity Web

Reproduction ( الإنجليزية )

المقدمة من Animal Diversity Web

Competition for mates is extremely high among males. During mating, males have been observed to grab the scruff of the females neck with their teeth, while the females respond by kicking, rolling, and a display of open-mouthed hissing (Williams and Williams 1982). During the breeding season males do not eat, but their body is sustained through gluconeogenic mobilization of body protein (Nowak 2001). This results in deterioration of the male's immune system and death usually within three weeks of copulation. These victims of male "die-off" have been found to have balding patches located on their fur (Tasmanian PWS 2001).

Females breed once, sometime between May and September, and there is considerable evidence that the timing of breeding is correlated with environmental conditions (Williams and Williams 1982). Populations in coastal regions and at lower altitudes have earlier breeding seasons than inland or higher-elevation populations, and populations on the mainland breed earlier than those on Tasmania. Availability of food, temperature, altitude and climate may all play a role in the timing of a population's breeding season.

Gestation lasts 29-36 days. In captivity females show visible signs of enlarged nipples 19 days after copulation; an enlarged, but concealed, pouch at 21 days; and by 23 days, a pouch that is divided into two halves by a ridge (Williams and Williams 1982). The pouch only becomes visible a few days before birth.

A birthing female places herself on all fours with her hindquarters up slightly as the young emerge. A. swainsonii produce supernumery offspring (more offspring than available teats), and some offspring do not reach an available teat, resulting in their death (Williams and Williams 1982).

Breeding season: May-September

Range number of offspring: 6 to 8.

Range gestation period: 29 to 36 days.

Average weaning age: 14 weeks.

Average age at sexual or reproductive maturity (female): 8 months.

Average age at sexual or reproductive maturity (male): 8 months.

Key Reproductive Features: seasonal breeding ; gonochoric/gonochoristic/dioecious (sexes separate); sexual

Average number of offspring: 8.

Average age at sexual or reproductive maturity (female)
Sex: female:
330 days.

Young average 4.5mm in length at birth with well developed claws on their forelimbs, and a large circular mouth (Williams and Williams 1982). A sexually mature female has eight teats and litter size ranges from 6-8 young (Nowack 2001). The young are bright pink at birth, but begin to develop fur at 8 weeks with their eyes opening shortly after. The young are left alone in the nest at 10 weeks and begin to eat solid food at 12 weeks. By the 14th week the young are completely weaned and travel outside of the nest attached to their mothers back (Williams and Williams 1982). A. swainsonii develop slowly and are fully mature around 8 months, near the beginning of the next breeding season.

Parental Investment: altricial ; female parental care

ترخيص
cc-by-nc-sa-3.0
حقوق النشر
The Regents of the University of Michigan and its licensors
الاقتباس الببليوغرافي
Bates, J. 2002. "Antechinus swainsonii" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Antechinus_swainsonii.html
مؤلف
Jeremy Bates, University of Michigan-Ann Arbor
محرر
Ondrej Podlaha, University of Michigan-Ann Arbor
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
Animal Diversity Web

Svenson kisəli siçanı ( الأذرية )

المقدمة من wikipedia AZ

Svenson kisəli siçanı[1][2] (lat. Antechinus swainsonii) yırtıcı kisəlilər ailəsinin bir cinsidir . Avstraliyaya endemikdir.

Yayılması

Avstraliyanın şərq və cənub-şərq sahillərində yaşıyırlary. Üç alt cinsə ayırd edilir

  • Antechinus Svenson insulanus (Davison, 1991). Grampians aralığında Viktoriyanın qərb hissəində rast gəlinir
  • Antechinus Svenson (Thomas, 1924). Queenslandın cənub-şərq hissəsində, Nyu- South Valesin şərq hissəsində, Viktoriyanın cənub hissəsində yaşıyrılar
  • .Antechinus svenson svenson(Vaterhouse, 1840). Tasmaniya adalarının çoxunda rast gəlinir [3] .

Təbii yaşayış mühiti, adətən, yüksək rütubətə və kolların qalın olduğu ərazilər, dağlıq zonalar və skleropik meşələrdir [3][4] .

Görünüş

Bu növ cinsin demorfizmi var. Erkəklərin orta çəkisi – 65 q, dişilərin – 41 q, bəzi erkəkləri 130 qr ağırlığında, dişilər isə 70 q dır.Ümumiyyətlə, fərdin çəkisi paylama sahəsindəki qidaların çoxluğundan asılıdır. Orta bədən uzunluğu 128 mm, quyruq uzunluğu isə 116 mm dir [4] . Kürk qısa, qalın və yumşaqdır. arxası qaramtıl qəhvəyi. Qarın hissəsi solğun bozdur. ağız uzanmış formaya malikdir quyruğun uzunluğu bədən uzunluğuyla müqayisə edilə bilər. Qulaqlar nisbətən kiçikdir. arxa ayaqlar böyükdür,.bundan əlavə ön ayaqları qazma üçün əyri pəncəlidir [5] .

İstinadlar

  1. Полная иллюстрированная энциклопедия. «Млекопитающие»
  2. Пятиязычный словарь названий животных.
  3. 3,0 3,1 "Antechinus swainsonii" (ingilis). International Union for Conservation of Nature and Natural Resources. 2011-08-01 tarixində orijinalından arxivləşdirilib. İstifadə tarixi: 2011-08-01.
  4. 4,0 4,1 "Antechinus swainsonii" (ingilis). Animal Diversity Web. 2011-08-01 tarixində orijinalından arxivləşdirilib. İstifadə tarixi: 2011-08-01.
  5. James R. Turner Dusky Antechinus
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Vikipediya müəllifləri və redaktorları
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia AZ

Svenson kisəli siçanı: Brief Summary ( الأذرية )

المقدمة من wikipedia AZ

Svenson kisəli siçanı (lat. Antechinus swainsonii) yırtıcı kisəlilər ailəsinin bir cinsidir . Avstraliyaya endemikdir.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Vikipediya müəllifləri və redaktorları
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia AZ

Ratolí marsupial de Swainson ( الكتالونية )

المقدمة من wikipedia CA

El ratolí marsupial de Swainson (Antechinus swainsonii) és una espècie de petit marsupial carnívor de la família dels dasiúrids. Viu a Austràlia.

Taxonomia

El ratolí marsupial de Swainson fou descrit pel naturalista anglès George Robert Waterhouse el 1840, sent la segona espècie del gènere Antechinus en ser descrita. Fou anomenat en honor del zoòleg i artista William Swainson. N'hi ha tres subespècies:[1]

Referències

 src= A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: Ratolí marsupial de Swainson Modifica l'enllaç a Wikidata
  1. Dickman, C. R.. The Mammals of Australia. Reed Books, 1995, p. 98-99. ISBN 0-7301-0484-2. «Dusky Antechinus»


ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autors i editors de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia CA

Ratolí marsupial de Swainson: Brief Summary ( الكتالونية )

المقدمة من wikipedia CA

El ratolí marsupial de Swainson (Antechinus swainsonii) és una espècie de petit marsupial carnívor de la família dels dasiúrids. Viu a Austràlia.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autors i editors de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia CA

Swainson-Breitfußbeutelmaus ( الألمانية )

المقدمة من wikipedia DE

Die Swainson-Breitfußbeutelmaus (Antechinus swainsonii) ist ein Beuteltier aus der Familie der Raubbeutler (Dasyuridae). Es ist ein Bodenbewohner in Heide- und Waldlandschaften Tasmaniens. Typisch für alle Arten dieser Gattung ist das Sterben aller Männchen kurz nach der Paarung.

Merkmale

Wie alle Breitfuß-Beutelmäuse ähnelt diese Art durch ihre Körperform, der langen Schnauze mit den echten Zähnen und den kleinen Augen und Ohren sehr den in Europa heimischen Spitzmäusen. Weitere Merkmale dieser Art sind das weiche, auf dem Rücken tief dunkelbraune Fell und die relativ großen, gebogenen Krallen. Des Weiteren kann die Swainson-Breitfußbeutelmaus ein großes Spektrum an Lauten erzeugen, besonders kämpfende Männchen können durch lautes „Schreien“ auffallen. Adulte männliche Swainson-Breitfußbeutelmäuse erreichen bei einer Kopf-Rumpf-Länge von 103 bis 188 Millimeter und einer Schwanzlänge von 80 bis 121 Millimeter ein Gewicht von 43 bis 178 Gramm, während Weibchen mit einer Kopf-Rumpf-Länge von 89 bis 140 Millimeter, einer Schwanzlänge von 75 bis 100 Millimeter und einem Gewicht von 37 bis 100 Gramm kleiner sind.

Verbreitung

Diese Art kommt ausschließlich auf Tasmanien vor. Antechinus mimetes, die an der südlichen Ostküste Australiens in den australischen Bundesstaaten New South Wales und Victoria vorkommt, galt ursprünglich als Unterart der Swainson-Breitfußbeutelmaus (A. s. mimetes), wurde im Jahr 2015 aber zu einer eigenständigen Art.[1]

 src=
Verbreitung von Antechinus swainsonii und von Antechinus mimetes

Habitat

Die Swainson-Breitfußbeutelmaus ist trotz der Befähigung zum Klettern ein Bodenbewohner in Heidelandschaften und hohen, offenen Wäldern mit dichtem Unterwuchs aus Büschen und Farnen. Die höchste Populationsdichte findet sich in den Bergen, in denen der durchschnittliche Jahresniederschlag über 1000 Millimeter liegt.

Nahrungserwerb

Diese Art jagt sowohl am Tag als auch in der Nacht nach bodenlebenden Insekten, die Nahrung wird aber auch durch Beeren ergänzt. Die Swainson-Breitfußbeutelmaus jagt vorwiegend nach Geruch (olfaktorisch) und weniger nach Sicht oder Gehör, wobei die starken Vorderbeine mit den langen Krallen zum Graben benutzt werden. Die Beute wird zum „Abbeißen“ zwischen den Vorderpfoten gehalten, Wasser wird mit der kurzen Zunge aufgeleckt. Sowohl Weibchen als auch Männchen zeigen beim Fressen sehr ruckartige Bewegungen, was ein Zeichen für Wachsamkeit ist.

Fortpflanzung

Die Weibchen legen während des australischen Winters Nester am Ufer von Wasserläufen oder z. B. unter am Boden liegenden Stämmen an. Ein in der Regel weniger als 1 Meter langer Gang führt in eine einzelne Kammer, die rund 10 Zentimeter im Durchmesser misst und mit etwas Gras und Blättern gepolstert ist. Manchmal werden diese Nester auch an Gängen von der Australischen Buschratten angelegt. Wie bei allen Breitfuß-Beutelmäusen ist die Paarung zwischen allen Individuen synchronisiert. Sie ist heftig und in der Regel geht ihr kein Werbeverhalten voraus: Die Männchen beißen in das Nackenfell der Weibchen und schlagen mit den Vorderpfoten auf dessen Brustkasten, bevor es zur Kopulation kommt. Diese kann bis zu 6 Stunden andauern. 3 Wochen nach der Paarung sterben alle Männchen. Ungefähr einen Monat nach der Paarung werden 6 bis 8 Jungtiere geboren, die für weitere 8 Wochen in der Bauchfalte getragen werden. Nach dieser Zeit werden die Jungtiere im Nest abgelegt, das sie im Alter von ungefähr drei Monaten verlassen.

Der besondere Prozess der Paarung, Befruchtung des Weibchens und des Sterbens der Männchen ist im Artikel Breitfuß-Beutelmäuse detailliert erklärt.

Gefährdung

Die IUCN listet die Swainson-Breitfußbeutelmaus als Least Concern (nicht gefährdet).

Quellen

  • Dickman, C. R. in: Strahan, R. 1991 The complete book of Australian mammals. ISBN 0-207-14454-0, S. 46f.

Einzelnachweise

  1. Baker A.M. et al. 2015. A taxonomic assessment of the Australian Dusky Antechinus Complex: a new species, the Tasman Peninsula Dusky Antechinus (Antechinus vandycki sp. nov.) and an elevation to species of the Mainland Dusky Antechinus (Antechinus swainsonii mimetes (Thomas)). Memoirs of the Queensland Museum – Nature, vol. 59, p. 75–126; doi: 10.17082/j.2204-1478.59.2015.2014-10
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia DE

Swainson-Breitfußbeutelmaus: Brief Summary ( الألمانية )

المقدمة من wikipedia DE

Die Swainson-Breitfußbeutelmaus (Antechinus swainsonii) ist ein Beuteltier aus der Familie der Raubbeutler (Dasyuridae). Es ist ein Bodenbewohner in Heide- und Waldlandschaften Tasmaniens. Typisch für alle Arten dieser Gattung ist das Sterben aller Männchen kurz nach der Paarung.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia DE

Dusky antechinus ( الإنجليزية )

المقدمة من wikipedia EN

The dusky antechinus (Antechinus swainsonii), also known as Swainson's antechinus or the dusky marsupial mouse, is a species of small marsupial carnivore, a member of the family Dasyuridae. It is found in Australia.

Taxonomy

The dusky antechinus was described by English naturalist George Robert Waterhouse in 1840, the second antechinus to be described. It was named in honour of the zoologist and artist William Swainson. There are three subspecies:[3]

Description

The dusky antechinus is the largest antechinus. The largest and darkest fur Dusky Antechinus occur in higher altitudes.[4] It can be distinguished from its relatives by its much darker fur, which is also apparent in the pale form.[4] It is mostly nocturnal but has suggested to be partly active during the day.[4] It mostly eats invertebrates, although it will occasionally devour small lizards and skinks.[4] Like all antechinuses, the dusky antechinus has a short and vigorous mating season (which occurs during winter), after which nearly all of the males die. However, compared to the other antechinus species whose male individuals are almost invariably semelparous and females usually so, iteroparity is more commonly seen in the present species (perhaps due to its comparatively large size). The dusky antechinus is also known for being unusually vocal for an antechinus, and has been observed hissing and chattering.[3]

Distribution and habitat

The dusky antechinus is found from southeastern Queensland to southwestern Victoria in Australia, and is also found in Tasmania.[4] It is most common in mountainous regions, including Kosciuszko National Park and the Brindabella Ranges, where they are found in alpine heath or tall open forest with a dense understorey.[3] The species is not threatened, but local populations have been reduced by controlled burning and the instigation of pine plantations in the place of native forests. The cat and the red fox are also believed to be detrimental to local populations.[3]

References

  1. ^ Groves, C. P. (2005). Wilson, D. E.; Reeder, D. M. (eds.). Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference (3rd ed.). Baltimore: Johns Hopkins University Press. p. 30. ISBN 0-801-88221-4. OCLC 62265494.
  2. ^ Dickman, C.; Menkhorst, P.; Burnett, S. (2016). "Antechinus swainsonii". IUCN Red List of Threatened Species. 2016: e.T41508A21946313. doi:10.2305/IUCN.UK.2016-2.RLTS.T41508A21946313.en. Retrieved 12 November 2021.
  3. ^ a b c d Dickman, C. R. (1995). "Dusky Antechinus". In Strahan, Ronald (ed.). The Mammals of Australia. Reed Books. pp. 98–99. ISBN 0-7301-0484-2.
  4. ^ a b c d e Menkhorst, Peter (2001). A Field Guide to the Mammals of Australia. Oxford University Press. p. 58. ISBN 0-19-550870-X.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia authors and editors
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia EN

Dusky antechinus: Brief Summary ( الإنجليزية )

المقدمة من wikipedia EN

The dusky antechinus (Antechinus swainsonii), also known as Swainson's antechinus or the dusky marsupial mouse, is a species of small marsupial carnivore, a member of the family Dasyuridae. It is found in Australia.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia authors and editors
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia EN

Antechinus swainsonii ( الإسبانية، القشتالية )

المقدمة من wikipedia ES

El antequino bruno o de Swainson (Antechinus swainsonii) es una especie de marsupial dasiuromorfo de la familia Dasyuridae que habita en Australia y Tasmania.

Distribución y hábitat

Se conoce de Queensland, Nueva Gales del Sur, Victoria y Tasmania. Habita principalmente en bosques húmedos con densa cubierta vegetal.

Faneróptica y anatomía

Morfometría Masa

(g)

Longitud (cm) Cuerpo Cola Antechinus swainsonii 48-90 (M)

31-55 (H)

8-18 7-16

Capa grisácea, parduzca o cobriza con las regiones ventrales más claras. Cola larga completamente cubierta de pelo.

Dieta

Se alimenta fundamentalmente de invertebrados, pero también pequeños vertebrados, frutas y bayas.

Reproducción

Las hembras son monoéstricas. Todos los machos mueren después de la época de celo.

Véase también

Referencias

  1. Dickman, C., Menkhorst, P. y Burnett, S. (2008). «Antechinus swainsonii». Lista Roja de especies amenazadas de la UICN 2012.2 (en inglés). ISSN 2307-8235. Consultado el 14 de enero de 2013.
  • Grzimek, B., Schlager, N. y Olendorf, D., 2003: Grzimek's Animal Life Encyclopedia, Thomson Gale.[1] Detroit.

 title=
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autores y editores de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia ES

Antechinus swainsonii: Brief Summary ( الإسبانية، القشتالية )

المقدمة من wikipedia ES

El antequino bruno o de Swainson (Antechinus swainsonii) es una especie de marsupial dasiuromorfo de la familia Dasyuridae que habita en Australia y Tasmania.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autores y editores de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia ES

Antechinus swainsonii ( الباسكية )

المقدمة من wikipedia EU

Antechinus swainsonii Antechinus generoko animalia da. Dasyuromorphia ordenaren barruko ugaztuna da. Dasyurinae azpifamilia eta Dasyuridae familian sailkatuta dago.

Erreferentziak

  1. (Ingelesez)Mammals - full taxonomy and Red List status Ugaztun guztien egoera 2008an
  2. Waterhouse (1840) 4 Mag. Nat. Hist. [Charlesworth's] 299. or..

Ikus, gainera

(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.log.warn("Gadget "ErrefAurrebista" was not loaded. Please migrate it to use ResourceLoader. See u003Chttps://eu.wikipedia.org/wiki/Berezi:Gadgetaku003E.");});
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipediako egileak eta editoreak
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia EU

Antechinus swainsonii: Brief Summary ( الباسكية )

المقدمة من wikipedia EU

Antechinus swainsonii Antechinus generoko animalia da. Dasyuromorphia ordenaren barruko ugaztuna da. Dasyurinae azpifamilia eta Dasyuridae familian sailkatuta dago.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipediako egileak eta editoreak
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia EU

Antechinus swainsonii ( الفرنسية )

المقدمة من wikipedia FR

L'antechine sombre (Antechinus swainsonii) est une espèce de petit marsupial carnivore endémique d'Australie.

On le trouve du sud-est du Queensland au sud-ouest du Victoria ainsi qu'en Tasmanie. C'est le plus grand des antechinus et il se présente sous deux apparences distinctes: un pelage foncé et un pelage plus clair. Il se distingue des autres espèces par sa fourrure plus foncée même chez la variété la plus claire.

Contrairement aux autres antechinus, il vit pratiquement uniquement sur le sol et est actif la plus grande partie de la journée. Il se nourrit surtout d'invertébrés, accessoirement de petits lézards.

Reproduction

Il y a une forte compétition entre les mâles durant la période de reproduction. Ils ne s'alimentent plus et leur système immunitaire est très affaibli. Ils meurent généralement 3 semaines après la copulation. La gestation dure de 29 à 36 jours[1].

Références

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia FR

Antechinus swainsonii: Brief Summary ( الفرنسية )

المقدمة من wikipedia FR

L'antechine sombre (Antechinus swainsonii) est une espèce de petit marsupial carnivore endémique d'Australie.

On le trouve du sud-est du Queensland au sud-ouest du Victoria ainsi qu'en Tasmanie. C'est le plus grand des antechinus et il se présente sous deux apparences distinctes: un pelage foncé et un pelage plus clair. Il se distingue des autres espèces par sa fourrure plus foncée même chez la variété la plus claire.

Contrairement aux autres antechinus, il vit pratiquement uniquement sur le sol et est actif la plus grande partie de la journée. Il se nourrit surtout d'invertébrés, accessoirement de petits lézards.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia FR

Antechinus swainsonii ( لاتينية )

المقدمة من wikipedia LA

Antechinus swainsonii (binomen a Waterhouse anno 1840 factum; Anglice: dusky antechinus) est Marsupiale familiae Dasyuridarum, in Australia et Tasmania endemicum.

Subspecies

Pinacotheca

Notae

  • Groves, C. P. 2005. Order Dasyuromorphia. Pp. 23-37 in Wilson, D.E. & Reeder, D.M. (eds.). Mammal Species of the World: A taxonomic and geographic reference. 3rd ed. Baltimorae: The Johns Hopkins University Press, Vol. 1: pp. i-xxxv+1-743; Vol. 2: pp. i-xvii+745-2142. ISBN 0-8018-8221-4
  • Menkhorst, P., et F. Knight. 2001. A Field Guide to the Mammals of Australia. South Melbourne: Oxford University Press, x+269 pp. ISBN 0-19-550870-X
  • Parish S., et P. Slater. Amazing Facts about Australian Mammals. Archerfield: Steve Parish Publishing.

Nexus externi

Wikispecies-logo.svg Vide "Antechinum swainsonii" apud Vicispecies.
Commons-logo.svg Vicimedia Communia plura habent quae ad Antechinus swainsonii spectant.
Mammalia Haec stipula ad mammale spectat. Amplifica, si potes!
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Et auctores varius id editors
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia LA

Antechinus swainsonii: Brief Summary ( لاتينية )

المقدمة من wikipedia LA

Antechinus swainsonii (binomen a Waterhouse anno 1840 factum; Anglice: dusky antechinus) est Marsupiale familiae Dasyuridarum, in Australia et Tasmania endemicum.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Et auctores varius id editors
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia LA

Antechinus swainsonii ( البلجيكية الهولندية )

المقدمة من wikipedia NL

Antechinus swainsonii is een buidelmuis uit het geslacht Antechinus die voorkomt in dichte, vochtige vegetatie in Zuidoost-Australië van het uiterste zuidoosten van Queensland tot Victoria en Tasmanië. Het dier leeft op de grond en is grotendeels 's nachts actief. Het dier eet ongewervelden, die uit de grond worden gegraven, maar ook kleine gewervelden. In een hol bouwen vrouwtjes een nest van droge bladeren. Na twee weken paartijd in augustus (of op grote hoogte in september) sterven alle mannetjes.

A. swainsonii is een grote, gedrongen Antechinus met een lange bek, kleine ogen en korte oren. De bovenkant is donkerbruin tot zwart, de onderkant lichtgrijs. De spaarzaam behaarde staart is bruin van kleur. Op grotere hoogte is deze soort groter en donkerder dan bij de kust. De kop-romplengte bedraagt 90 tot 185 mm, de staartlengte 75 tot 120 mm en het gewicht 38 tot 170 g. Vrouwtjes hebben 6 tot 10 mammae.

Literatuur

  • Menkhorst, P. & Knight, F. 2001. A Field Guide to the Mammals of Australia. South Melbourne: Oxford University Press, x+269 pp. ISBN 0 19 550870 X
  • Groves, C.P. 2005. Order Dasyuromorphia. Pp. 23-37 in Wilson, D.E. & Reeder, D.M. (eds.). Mammal Species of the World: A taxonomic and geographic reference. 3rd ed. Baltimore: The Johns Hopkins University Press, Vol. 1: pp. i-xxxv+1-743; Vol. 2: pp. i-xvii+745-2142. ISBN 0 8018 8221 4
Bronnen, noten en/of referenties
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia-auteurs en -editors
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia NL

Antechinus swainsonii: Brief Summary ( البلجيكية الهولندية )

المقدمة من wikipedia NL

Antechinus swainsonii is een buidelmuis uit het geslacht Antechinus die voorkomt in dichte, vochtige vegetatie in Zuidoost-Australië van het uiterste zuidoosten van Queensland tot Victoria en Tasmanië. Het dier leeft op de grond en is grotendeels 's nachts actief. Het dier eet ongewervelden, die uit de grond worden gegraven, maar ook kleine gewervelden. In een hol bouwen vrouwtjes een nest van droge bladeren. Na twee weken paartijd in augustus (of op grote hoogte in september) sterven alle mannetjes.

A. swainsonii is een grote, gedrongen Antechinus met een lange bek, kleine ogen en korte oren. De bovenkant is donkerbruin tot zwart, de onderkant lichtgrijs. De spaarzaam behaarde staart is bruin van kleur. Op grotere hoogte is deze soort groter en donkerder dan bij de kust. De kop-romplengte bedraagt 90 tot 185 mm, de staartlengte 75 tot 120 mm en het gewicht 38 tot 170 g. Vrouwtjes hebben 6 tot 10 mammae.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia-auteurs en -editors
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia NL

Antechinus swainsonii ( البرتغالية )

المقدمة من wikipedia PT

Antechinus swainsonii é uma espécie de marsupial da família Dasyuridae.

  • Nome Científico: Antechinus swainsonii (Waterhouse, 1840)

Características

O Antechinus swainsonii é o maior Antechinus e pode ser encontrado em duas formas: uma forma escura e uma forma clara. Ele pode ser distinguido dos seus parentes por sua pele muito mais escura, que também é evidente na forma pálida. Tem um focinho longo, olhos pequenos e orelhas curtas. A parte superior é marrom escuro a preto, a cauda é escassa de pelo. Em altitudes mais elevadas, esta espécie é maior e mais escura do que na costa litorânea; Mede entre 9–18 cm de comprimento e a cauda de 7–12 cm, pesa entre 38-170 gramas; É terrestre e de hábitos noturnos;

Hábitos alimentares

Sua dieta inclui invertebrados e pequenos lagartos;

Habitat

Florestas densas, campos abertos e florestas de montanhas;

Distribuição Geográfica

Sudeste de Queensland, Leste de Nova Gales do Sul; Leste e sudeste de Victoria, Tasmânia;

Subespécies

  • Subespécie: Antechinus swainsonii assimilis? (Higgins e Petterd, 1884)

Sinônimo do nome científico da subespécie: Antechinus moorei assimilis;

Nota: Considerado sinônimo de Antechinus swainsonii swainsonii;

Local: costa oeste da Tasmânia;

  • Subespécie: Antechinus swainsonii insulanus (Davison, 1991)

Nota: O status taxonômico de Antechinus swainsonii insulanus precisa de investigação;

Local: População isolada de Victória;

  • Subespécie: Antechinus swainsonii mimetes (Thomas, 1924)

Sinônimo do nome científico da subespécie: Phascogale swainsonii mimetes;

Local: Nova Gales do sul; Queensland, Victória;

  • Subespécie: Antechinus swainsonii moorei? (Higgins e Petterd, 1884)

Sinônimo do nome científico da subespécie: Antechinus moorei;

Nota: Considerado sinônimo de Antechinus swainsonii swainsonii;

Local: Planícies da Tasmânia;

  • Subespécie: Antechinus swainsonii niger? (Higgins e Petterd, 1884)

Sinônimo do nome científico da subespécie: Antechinus niger;

Nota: Considerado sinônimo de Antechinus swainsonii swainsonii;

Local: Tasmânia;

  • Subespécie: Antechinus swainsonii swainsonii (Waterhouse, 1840)

Local: Tasmânia;

Referências

 title=
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autores e editores de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia PT

Antechinus swainsonii: Brief Summary ( البرتغالية )

المقدمة من wikipedia PT

Antechinus swainsonii é uma espécie de marsupial da família Dasyuridae.

Nome Científico: Antechinus swainsonii (Waterhouse, 1840)
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Autores e editores de Wikipedia
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia PT

Antechinus swainsonii ( السويدية )

المقدمة من wikipedia SV

Antechinus swainsonii[2][3][4][5] är en pungdjursart som först beskrevs av George Robert Waterhouse 1840. Antechinus swainsonii ingår i släktet pungspetsekorrar och familjen rovpungdjur.[6][7] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[6]

Utseende

Arten når i genomsnitt en kroppslängd (huvud och bål) av 12,8 cm och en svanslängd av 11,6 cm. Honor är med en vikt av cirka 41 g lättare än hannar som väger ungefär 65 g. Pälsens färg varierar mellan mörkgrå och svart.[8]

Utbredning

Pungdjuret förekommer i sydöstra Australien och på Tasmanien. Habitatet utgörs av öppna skogar med tät undervegetation av buskar och ormbunkar samt av hedområden.[1]

Ekologi

Antechinus swainsonii kan vara aktiv på dagen och på natten och den har varierande föda som insekter, daggmaskar, ödlor, småfåglar, mindre gnagare och olika växtdelar. Individerna vilar gömda i håligheter i trädbitar som ligger på lövskiktet. När honan inte är brunstig lever varje exemplar ensam förutom honor med ungar. Individerna har olika revir men territoriet försvaras inte mot artfränder.[8][9]

Parningen sker bara under en kortare tid under vintern (maj till september på södra jordklotet) och sedan dör alla vuxna hannar i loppet av tre veckor. Efter cirka fyra veckor dräktighet föder honan allmänt 6 till 8 ungar. Honan har bara 8 spenar men ibland föds fler ungar vad som betyder att några ungar dör. Djuret tillhör pungdjuren men honan saknar en full utvecklad pung (marsupium). Ungarna är som hos alla pungdjur underutvecklade vid födelsen men de har bra förmåga att kravla fram till en spene. Ungarna diar sin mor cirka 14 veckor och äldre ungar håller sig fast i moderns päls vid utflykter. Könsmognaden infaller efter cirka 8 månader. Honor lever upp till två år och kan under goda förhållanden ha två kullar i livet.[8]

Flera exemplar faller offer för tamkatter.[8]

Källor

  1. ^ [a b c] 2008 Antechinus swainsonii Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website Antechinus swainsonii, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ Nowak, Ronald M. (1991) , Walker's Mammals of the World, vol. 1, 5th ed.
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (27 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ [a b c d] Jeremy Bates (2002). ”Dusky antechinus” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Antechinus_swainsonii/. Läst 21 oktober 2018.
  9. ^ ”Dusky Antechinus” (på engelska). Parks & Wildlife Service, Tasmania. https://www.parks.tas.gov.au/?base=4814. Läst 21 oktober 2018.

Externa länkar

Bildgalleri

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia författare och redaktörer
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia SV

Antechinus swainsonii: Brief Summary ( السويدية )

المقدمة من wikipedia SV

Antechinus swainsonii är en pungdjursart som först beskrevs av George Robert Waterhouse 1840. Antechinus swainsonii ingår i släktet pungspetsekorrar och familjen rovpungdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia författare och redaktörer
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia SV

Antechinus swainsonii ( الأوكرانية )

المقدمة من wikipedia UK

Поширення

Ендемік східної і південно-східної Австралії. Підвид A. s. swainsonii населяє більшу частину о.Тасманія. Проживає на альпійських пустищах, як правило, в сирих районах з щільним низьким підліском папороті або кущів. Вид не присутній у вторинних або змінених середовищах.

Репродукція, морфологія

Самиці народжують від шести до десяти дитинчат. Вага: 37–178 грам.

Етимологія

Джон Гульд –

Вид названо на честь Вільяма Джона Свенсона (англ. William John Swainson, 17891855), англійського натураліста й ілюстратора.

Загрози та охорона

В цілому, як видається, нема серйозних загроз для цього виду. Вид присутній в охоронних районах.

Джерела


ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Автори та редактори Вікіпедії
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia UK

Antechinus swainsonii ( الفيتنامية )

المقدمة من wikipedia VI

Antechinus swainsonii là một loài động vật có vú trong họ Dasyuridae, bộ Dasyuromorphia. Loài này được Waterhouse mô tả năm 1840.[2]

Hình ảnh

Chú thích

  1. ^ Dickman, C., Menkhorst, P. & Burnett, S. (2008). Antechinus swainsonii. 2008 Sách đỏ IUCN. Liên minh Bảo tồn Thiên nhiên Quốc tế 2008. Truy cập ngày 28 tháng 12 năm 2008. Database entry includes justification for why this species is of least concern
  2. ^ a ă Wilson, D. E.; Reeder, D. M. biên tập (2005). “Antechinus swainsonii”. Mammal Species of the World . Baltimore: Nhà in Đại học Johns Hopkins, 2 tập (2.142 trang). tr. 299. ISBN 978-0-8018-8221-0. OCLC 62265494.

Tham khảo


Hình tượng sơ khai Bài viết liên quan đến động vật có vú này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia tác giả và biên tập viên
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia VI

Antechinus swainsonii: Brief Summary ( الفيتنامية )

المقدمة من wikipedia VI

Antechinus swainsonii là một loài động vật có vú trong họ Dasyuridae, bộ Dasyuromorphia. Loài này được Waterhouse mô tả năm 1840.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia tác giả và biên tập viên
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia VI

Сумчатая мышь Свенсона ( الروسية )

المقدمة من wikipedia русскую Википедию
Царство: Животные
Подцарство: Эуметазои
Без ранга: Вторичноротые
Подтип: Позвоночные
Инфратип: Челюстноротые
Надкласс: Четвероногие
Подкласс: Звери
Инфракласс: Сумчатые
Семейство: Хищные сумчатые
Вид: Сумчатая мышь Свенсона
Международное научное название

Antechinus swainsonii (Waterhouse, 1840)

Синонимы Подвиды
  • Antechinus swainsonii insulanus (Davison, 1991)
  • Antechinus swainsonii mimetes (Thomas, 1924)
  • Antechinus swainsonii swainsonii (Waterhouse, 1840)
Ареал

изображение

Охранный статус Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
ITIS 552601NCBI 9284EOL 323720FW 234445

Сумчатая мышь Свенсона[1], или сумчатая мышь Свайнсона[2] (лат. Antechinus swainsonii) — вид из рода сумчатых мышей семейства хищные сумчатые. Эндемик Австралии.

Распространение

Обитает на восточном и юго-восточном побережье Австралии. Выделяются три подвида:

  • Antechinus swainsonii insulanus (Davison, 1991). Встречается в западной части штата Виктория на территории хребта Грампианс.
  • Antechinus swainsonii mimetes (Thomas, 1924). Встречается в юго-восточной части штата Квинсленд, в восточной части штата Новый Южный Уэльс, южной части штата Виктория.
  • Antechinus swainsonii swainsonii (Waterhouse, 1840). Встречается на большей части острова Тасмания[3].

Естественная среда обитания — альпийские пустоши и склерофитовые леса, обычно в местностях с высокой влажностью и густым подлеском из папоротников и кустарников[3][4].

Внешний вид

У вида существует половой диморфизм. Средний вес самцов — 65 г, самок — 41 г. Некоторые самцы достигают веса в 130 г, а самки — в 70 г. В целом вес особи зависит от обилия пищи в районе распространения. Средняя длина тела составляет 128 мм, длина хвоста — 116 мм[4]. Волосяной покров короткий, густой и мягкий. Спина черновато-коричневого цвета. Брюхо окрашено в бледно-серый цвет. Морда вытянутая, заострённая. Длина хвоста сопоставима с длиной тела. Уши сравнительно небольшие. Задние лапы широкие. Имеется большой палец. На передних лапах расположены изогнутые когти, предназначенные для рытья[5].

Образ жизни

Ведут, как правило, наземный образ жизни. Ведут одиночный образ жизни, селясь в отдельных сферических гнёздах, сооружённых из листьев эвкалипта в дуплах упавших деревьев[4]. Активность приходится на ночь, однако могут охотиться и днём. Питаются преимущественно насекомыми и червями. В рацион также входят и небольшие позвоночные, растения, ящерицы. Имеют высокую степень метаболизма, поэтому в зимние месяцы ежедневно потребляют пищу, общий вес которой составляет до 60 % веса животного[4].

Размножение

Сумка отсутствует, однако перед родами у самки формируется кожная складка, напоминающая неглубокую сумку, разделённую на две части. Период размножения приходится на июнь-июль (в более холодных районах — на сентябрь)[5]. Как правило, у популяций из прибрежных районов с низкой высотой над уровнем моря период размножения наступает раньше, чем у популяций, обитающих вдали от побережья или на большей высоте[4]. Спаривание продолжается до 6 часов[5]. Беременность короткая, длится в среднем 28 дней. В приплоде до 10 детёнышей, однако выживает только 6—8 (количество сосков на груди матери)[5]. Молодняк отлучается от груди примерно через 94 дня. Половая зрелость наступает примерно на 330 день[6]. В конце периода размножения все самцы в колонии погибают из-за перенесённого стресса, вызывающего ослабление иммунной системы[4]. Максимальная продолжительность жизни в неволе — 3,3 года[6].

Примечания

  1. Полная иллюстрированная энциклопедия. «Млекопитающие» Кн. 2 = The New Encyclopedia of Mammals / под ред. Д. Макдональда. — М.: Омега, 2007. — С. 434. — 3000 экз.ISBN 978-5-465-01346-8.
  2. Соколов В. Е. Пятиязычный словарь названий животных. Млекопитающие. Латинский, русский, английский, немецкий, французский. / под общей редакцией акад. В. Е. Соколова. — М.: Рус. яз., 1984. — С. 14. — 10 000 экз.
  3. 1 2 Antechinus swainsonii (англ.). International Union for Conservation of Nature and Natural Resources. Проверено 1 августа 2011. Архивировано 1 августа 2011 года.
  4. 1 2 3 4 5 6 Antechinus swainsonii (англ.). Animal Diversity Web. Проверено 1 августа 2011. Архивировано 1 августа 2011 года.
  5. 1 2 3 4 James R. Turner. Dusky Antechinus // Mammals of Australia. — Sofia-Moscow: Pensoft, 2004. — P. 73. — ISBN 954-642-198-7.
  6. 1 2 AnAge entry for Antechinus swainsonii (англ.). AnAge database at the Human Ageing Genomic Resources. Проверено 1 августа 2011. Архивировано 1 августа 2011 года.
 title=
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Авторы и редакторы Википедии
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia русскую Википедию

Сумчатая мышь Свенсона: Brief Summary ( الروسية )

المقدمة من wikipedia русскую Википедию

Сумчатая мышь Свенсона, или сумчатая мышь Свайнсона (лат. Antechinus swainsonii) — вид из рода сумчатых мышей семейства хищные сумчатые. Эндемик Австралии.

ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Авторы и редакторы Википедии
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia русскую Википедию

검은안테키누스 ( الكورية )

المقدمة من wikipedia 한국어 위키백과

검은안테키누스(Antechinus swainsonii)는 오스트레일리아에서 발견되는 작은 육식성 유대류의 일종이다. 스웨인슨안테키누스로도 불린다.

분류

검은안테키누스는 1840년 영국인 박물학자 워터하우스(George Robert Waterhouse)가 안테키누스속 종으로는 두번째로 기술했다. 학명은 동물학자 겸 화가 스웨인슨(William John Swainson)을 기리는 의미로 지었다.

3종의 아종이 알려져 있다.[3]

각주

  1. Groves, C.P. (2005). Wilson, D.E.; Reeder, D.M., 편집. 《Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference》 (영어) 3판. 존스 홉킨스 대학교 출판사. 30쪽. ISBN 0-801-88221-4. OCLC 62265494.
  2. “Antechinus swainsonii”. 《멸종 위기 종의 IUCN 적색 목록. 2008판》 (영어). 국제 자연 보전 연맹. 2008. 2008년 12월 28일에 확인함.
  3. Dickman, C. R. (1995). 〈Dusky Antechinus〉. Strahan, Ronald. 《The Mammals of Australia》. Reed Books. 98–99쪽. ISBN 0-7301-0484-2.
ترخيص
cc-by-sa-3.0
حقوق النشر
Wikipedia 작가 및 편집자
النص الأصلي
زيارة المصدر
موقع الشريك
wikipedia 한국어 위키백과