الأسماء في صفحات التنقل
Hönshirs (Echinochloa crus-galli) är en växtart i familjen gräs. Den kommer ursprungligen från den tropiska delen av Asien och räknades tidigare till släktet vipphirser. Hönshirs räknas som ett av världens värsta ogräs[1]. Det kan drastiskt minska skördenivåerna av olika grödor, bland annat genom att konkurrera kraftigt om markkvävet. Den höga nitratnivån som hönshirsen bygger upp kan vara giftig för betande djur[1]. Hönshirs är också värd åt flera växtvirussjukdomar. Stora populationer försvårar skörden. Fröhuvudena har ett distinkt utseende, ofta lilaaktiga, med stora hirslika frön i täta vippor. Fröproduktionen är stor, varje individ kan producera upp till 40 000 frön per år. Vatten, maskiner, fåglar, insekter och andra djur kan sprida hönshirsens frön, men den vanligaste spridningsmetoden är antagligen förorenat utsäde.
Mångformat ettårigt gräs som växer i tuvor. Stråna är platta vid basen och de flesta är upprätta, men strån kan sträcka sig över marken. De är sträva, rätt tjocka och högväxande, 0,8-1,5 m.
Långa platta blad som ofta är lilafärgade vid basen. Bladen är platta och hårlösa med sträv kant, 30–50 cm långa och 1–2 cm breda. Inget snärp. Bladslidan kal, nedre delen ofta rödaktig. Blomställningen är vippor, 8–30 cm långa, grön eller lila; upprepat greniga med 5 cm långa grenar. Småax 3–5 mm långa, tätt ordnade på grenarna. Blomning och frömognad i augusti-oktober; upp till 40 000 frön per planta.[2]
I Sverige finns endast en annan art av Echinochloa, kycklinghirs (E. colona). Den särskiljs från hönshirs då den har en enkelt grenig vippa som är mer kompakt, smalare blad, samt ytteragnar med kort udd[3].
Hönshirs är vanligt i de tropiska delarna av Asien och Afrika. Hönshirs växer på alla typer av jordbruksmark, längs vägkanter, diken, järnvägsspår, grustag och soptippar. Den kan också växa vid vattendrag, sjöar och dammar. Arten anses vara invasiv i nordamerika där den finns i hela kontinentala USA, samt södra Kanada (från British Columbia till Newfoundland).[4]
I Sverige är hönshirs fortfarande sällsynt, men kan påträffas på soptippar, åkrar och annan kulturmark[3].
Anpassad till nästan alla typer av fuktig mark och växer ofta i vatten. Är framgångsrik i tempererade områden, men klarar sig bäst där genomsnittstemperaturen är runt 14-16 °C. Begränsas inte av markens pH.
Används som foder och odlas ibland för detta syfte. Fungerar som ensilage, men inte som hö [2]. Äts ibland av människor i brist på annan föda. De unga skotten kan ätas som grönsaker. Rostade frön kan användas som kaffesubstitut[5]. Påstås kunna användas mot många olika sjukdomar[6].
Kan användas för att restaurera basisk eller saltrik mark [2].
Angrips av Bipolaris oryzae.
Wikimedia Commons har media som rör Hönshirs.
Hönshirs (Echinochloa crus-galli) är en växtart i familjen gräs. Den kommer ursprungligen från den tropiska delen av Asien och räknades tidigare till släktet vipphirser. Hönshirs räknas som ett av världens värsta ogräs. Det kan drastiskt minska skördenivåerna av olika grödor, bland annat genom att konkurrera kraftigt om markkvävet. Den höga nitratnivån som hönshirsen bygger upp kan vara giftig för betande djur. Hönshirs är också värd åt flera växtvirussjukdomar. Stora populationer försvårar skörden. Fröhuvudena har ett distinkt utseende, ofta lilaaktiga, med stora hirslika frön i täta vippor. Fröproduktionen är stor, varje individ kan producera upp till 40 000 frön per år. Vatten, maskiner, fåglar, insekter och andra djur kan sprida hönshirsens frön, men den vanligaste spridningsmetoden är antagligen förorenat utsäde.
