Rödstrupig piplärka (Anthus cervinus) är en mycket nordligt häckande tätting i familjen ärlor.[3]
Den rödstrupiga piplärkan mäter cirka 15 cm lång och är ganska slank. Den adulta fågeln är distinkt under häckningssäsongen genom sitt tegelröda ansikte och strupe. I andra dräkter är den mer oansenlig och svår att skilja från många andra jämnstora piplärkor, exempelvis ängspiplärka. Den har då kraftigt brunstreckad ovansida, vitaktiga mantelstreck, vitaktig undersida med kraftfullt svartfläckat bröst och kroppssida. Den har gul näbbas som ängspiplärkan. I alla dräkter har den streckad bakrygg och övergump vilket skiljer den från exempelvis ängspiplärka. Den flyger kraftfullt och direkt, och har ett karakteristiskt lockläte "psii".[4]
Arten häckar i nordligaste Europa och Asien och förekommer i norra Alaska. Den är en långtflyttare som övervintrar i Afrika, södra och sydöstra Asien och utmed USA:s västkust.[5]
I Sverige förekommer den som häckfågel i den allra nordligaste delen av landet, där den häckar sparsamt. Det svenska beståndet har minskat mellan åren 2000 och 2009 med cirka 45 procent.[2] I Sverige är den upptagen på rödlistan som sårbar (VU).[2]
Den rödstrupiga piplärkan häckar i öppet landskap som berg, våtmarker och tundra, i fjällandskap med fuktiga inslag. Boet läggs på marken vid en tuva eller buske. Honan lägger fyra till sex ägg, som ruvas i elva till 14 dygn. Elva till 15 dygn efter kläckningen blir ungarna flygfärdiga.[5] Den äter liksom övriga piplärkor insekter, men också frön.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] 2004 uppskattades världspopulationen till två miljoner individer.[6] 2015 uppskattade dock Birdlife International antalet häckande par i Europa till mellan en och tre miljoner. Eftersom Europa endast utgör cirka 10% av artens utbredningsområde uppskattas världspopulationen mycket preliminärt till hela 20-60 miljoner individer.[1]