Die Rivier-snapper (Lutjanus argentimaculatus) is 'n vis wat voorkom in die Indiese-Pasifiese area, die Rooisee en aan die ooskus van Afrika vanaf Oman tot by Jeffreysbaai. In Engels staan die vis bekend as die River snapper.
Die vis is groenerig tot rooibruin aan die rugkant en rooierig silwer aan die onderkant. Spesies uit varswater of standmere is gewoonlik donkerder as spesies uit die see. Die rante van die skubbe is silwerig. Die onvolwasse visse het twee blou strepe onder die oë. Die vis word tot 1.2 m lank en weeg dan ten minste 16 kg.
Die vis leef in rots en koraalriwwe tot in water wat 120 m diep is. Die onvolwasse visse leef in strandmere en ook in varswater. Die vis is 'n roofvis en vreet visse en skaaldiere. Hulle broei in die lente en somer weg van die kus. Dit is 'n goeie eetvis.
Die Rivier-snapper (Lutjanus argentimaculatus) is 'n vis wat voorkom in die Indiese-Pasifiese area, die Rooisee en aan die ooskus van Afrika vanaf Oman tot by Jeffreysbaai. In Engels staan die vis bekend as die River snapper.
Lutjanus argentimaculatus és una espècie de peix de la família dels lutjànids i de l'ordre dels perciformes.
És un peix de clima subtropical i associat als esculls de corall que viu entre 10-120 m de fondària.[4][6]
Es troba des de l'Àfrica Oriental fins a Samoa, les Illes de la Línia, les Illes Ryukyu i Austràlia. S'ha estès al Mediterrani Oriental a través del Canal de Suez.[4][7]
Lutjanus argentimaculatus és una espècie de peix de la família dels lutjànids i de l'ordre dels perciformes.
Katawagang Ingles
Laki
Klima
Kahalagahan
Bansang Matatagpuan
Kalagayan
Ang lathalaing ito ay isang usbong. Makatutulong ka sa Wikipedia sa nito.
The mangrove red snapper (Lutjanus argentimaculatus), also known as mangrove jack, grey snapper, creek red bream, Stuart evader, dog bream, purple sea perch, red bream, red perch, red reef bream, river roman, or rock barramundi, is a species of marine ray-finned fish, a snapper belonging to the family Lutjanidae. It has a wide Indo-Pacific range and has recently been recorded in the eastern Mediterranean Sea.
The mangrove red snapper was first formally described in 1775 as Sciaena argentimaculata by the Swedish speaking Finnish born explorer and naturalist Peter Forsskål with the type locality given as the Red Sea.[2] The specific name is a compound of argentum meaning “silver” and maculatus meaning “spots”, a possible reference to the white edging to each of the scales on this species.[3]
Coloration of the mangrove red snapper ranges from burnt orange, to copper, to bronze and dark reddish-brown, depending on its age and environment. Younger fish caught in estuarine areas are often darker than older fish taken from offshore reef areas,[4] and exhibit lighter vertical bands down their flanks.
Like other tropical snappers (family Lutjanidae), mangrove jacks have prominent canine teeth in their jaws that are used for seizing and holding prey. These teeth can cause a nasty injury to unwary fishers.[5]
In reef areas, mangrove red snappers are sometimes confused with two-spot red snapper or red bass (Lutjanus bohar), a known carrier of ciguatera toxin. The red bass, however, is usually darker in coloration, has fewer dorsal-fin spines, scale rows on the back that rise obliquely from the lateral line, and a deep groove from the nostrils to the eyes.[5]
The mangrove red snapper is native to the Indian Ocean and the western Pacific Ocean from the African coast to Samoa and the Line Islands and from the Ryukyus in the north to Australia in the south. It has also been rarely recorded in the Mediterranean Sea, having reached there from the Red Sea since 1979.[6]
As its name implies, the mangrove red snapper is commonly found in mangrove-lined estuarine systems, however some also make their way into complete freshwater systems, particularly at a juvenile age. They are also known to migrate to offshore reefs to spawn. As they mature, mangrove red snappers move into open waters, sometimes hundreds of kilometers from the coast[7] to breed. These larger fish are sometimes caught by bottom-fishers with heavy tackle, though they still remain difficult to land due to their speed and proximity to sharp reef bottoms.
The species is carnivorous; they are predators, feeding mainly at night on fish, crustaceans, gastropods, and cephalopod molluscs.[5] As ambush predators, they often dwell around mangrove roots, fallen trees, rock walls, and any other snag areas where smaller prey reside for protection.
Mangrove red snapper is a popular and important commercial and recreational fish throughout its range, and considered to be an excellent food fish.[5]
For fishermen, the telltale sign of a hooked mangrove red snapper is the explosive run for cover once the bait (or lure) is taken. Many fish (and so lures) are lost once they reach the protection of the snags as a result of their initial burst of speed.
The mangrove red snapper is a highly regarded table fish with firm, sweet-tasting, white flesh. While often a nuisance species when targeting the infamous barramundi, many fisherman rate the eating qualities of the jack higher than it.
The mangrove red snapper (Lutjanus argentimaculatus), also known as mangrove jack, grey snapper, creek red bream, Stuart evader, dog bream, purple sea perch, red bream, red perch, red reef bream, river roman, or rock barramundi, is a species of marine ray-finned fish, a snapper belonging to the family Lutjanidae. It has a wide Indo-Pacific range and has recently been recorded in the eastern Mediterranean Sea.
El pargo de los manglares o pargo rabo amarillo[2] (Lutjanus argentimaculatus) es una especie de peces de la familia Lutjanidae en el orden de los Perciformes.
• Los machos pueden llegar alcanzar los 150 cm de longitud total.[3][4]
Come peces y crustáceos.[3] Se alimenta principalmente de peces más pequeños aunque también incluye moluscos y langostinos en su dieta.
Es un pez de mar de clima subtropical y asociado a los arrecifes de coral que vive entre 10-120 m de profundidad.[3]
Se encuentra desde el África Oriental hasta Samoa, las Islas de la Línea, las Islas Ryukyu y Australia. Se ha extendido en el Mediterráneo Oriental a través del Canal de Suez.[3]
El pargo de los manglares o pargo rabo amarillo (Lutjanus argentimaculatus) es una especie de peces de la familia Lutjanidae en el orden de los Perciformes.
Lutjanus argentimaculatus Lutjanus generoko animalia da. Arrainen barruko Lutjanidae familian sailkatzen da.
Espezie hau Agulhasko itsaslasterran aurki daiteke.
Lutjanus argentimaculatus Lutjanus generoko animalia da. Arrainen barruko Lutjanidae familian sailkatzen da.
Le vivaneau des mangroves (Lutjanus argentimaculatus) est une espèce de poissons de la famille des Lutjanidae.
Jambian adalah sejenis ikan kakap yang tersebar dari pesisir barat Hindia (Afrika Timur) sampai ke Pasifik barat (Samoa, Kepulauan Line) dan dari Kepulauan Ryukyu sampai ke pesisir Australia. Ikan ini sudah tercatat ditemukan di pesisir Lebanon dimana ikan ini berpindah kesana melalui Laut Merah dan Terusan Suez, tetapi ikan ini belum menetap di Laut Tengah.[1] Di beberapa derah di Indonesia ikan ini juga dikenal dengan sebutan ikan Jarang gigi, Kakap tambak, Kakap gabus, Somasi merah, Kelet, atau Ganggrang eca. Di Australia, ikan ini dikenal dengan nama Mangrove jack (selar bakau) atau Mangrove red snapper (kakap merah bakau).[2] Nama-nama lainnya adalah Aliso (Filipina), Taamoshi (India), Gomafuedai (Jepang), dan Pla kapheng daeng (Thailand).
Pewarnaan ikan ini beragam mulai dari jingga terbakar, merah tembaga, perunggu sampai coklat tua kemerahan, tergantung dari usia dan lingkungannya. Ikan muda yang ditangkap di daerah muara sering berwarna lebih gelap daripada ikan lebih tua yang ditangkap di daerah terumbu lepas pantai, dimana ikan muda memiliki garis-garis vertikal dibawah sisi perut.[3]
Seperti kakap tropis lainnya (Lutjanidae), Jambian memiliki gigi taring menonjol di rahangnya yang digunakan untuk menangkap dan menahan mangsa. Gigi tajam ini bisa mengakibatkan cedera parah terhadap nelayan yang tidak hati-hati.[2]
Di daerah terumbu, ikan ini kadang disangka sebagai ikan Mailah (Lutjanus bohar), ikan yang dikenal sebagai pembawa racun ciguatera. Mailah sendiri memiliki warna yang lebih gelap serta memiliki lebih sedikit duri sirip belakang.[2]
Jambian adalah ikan karnivora yang biasa memangsa ikan, udang-udangan, dan moluska di malam hari.[2] Ikan ini menyergap mangsanya di akar-akar pohon bakau, dinding batu, atau daerah sekitaran dahan dimana mangsanya berlindung.
Ikan ini biasa ditemukan di susunan bakau sepanjang muara, tetapi ikan ini akan berpindah ke terumbu di laut lepas untuk berkembang biak. Setelah dewasa, Jambian akan berpindah ke lautan terbuka, kadang jaraknya ratusan kilometer dari pesisir untuk berkembang biak.[4] Ikan ini sulit ditangkap oleh para pemancing karena kecepatannya dan jarak ikan yang dekat dengan dasar terumbu yang tajam.
Jambian merupakan ikan komersial dan pancing yang penting dan populer di sepanjang wilayah sebarannya, dimana ikan ini dianggap memiliki daging berkualitas unggul.[2] Di Indonesia, ikan ini sudah banyak dibudidayakan juga diekspor dikarenakan sebarannya yang berada di seluruh daerah muara.[5]
Jambian adalah sejenis ikan kakap yang tersebar dari pesisir barat Hindia (Afrika Timur) sampai ke Pasifik barat (Samoa, Kepulauan Line) dan dari Kepulauan Ryukyu sampai ke pesisir Australia. Ikan ini sudah tercatat ditemukan di pesisir Lebanon dimana ikan ini berpindah kesana melalui Laut Merah dan Terusan Suez, tetapi ikan ini belum menetap di Laut Tengah. Di beberapa derah di Indonesia ikan ini juga dikenal dengan sebutan ikan Jarang gigi, Kakap tambak, Kakap gabus, Somasi merah, Kelet, atau Ganggrang eca. Di Australia, ikan ini dikenal dengan nama Mangrove jack (selar bakau) atau Mangrove red snapper (kakap merah bakau). Nama-nama lainnya adalah Aliso (Filipina), Taamoshi (India), Gomafuedai (Jepang), dan Pla kapheng daeng (Thailand).
Lutjanus argentimaculatus (Forsskål, 1775) è un pesce osseo della famiglia Lutjanidae, diffuso nelle acque dell'Indo-Pacifico.[1]
La lunghezza media di questa specie è di circa 80 cm ma talora può raggiungere dimensioni superiori (sino a 120 cm di lunghezza).[2]
Al pari degli altri lutianidi possiede canini prominenti, con i quali cattura le sue prede.
La livrea ha colorazioni variabili dal verde-bruno al rossastro, con riflessi argentei. Le forme giovanili presentano bande verticali più chiare lungo i fianchi e 1-2 linee blu sulle guance.
È una specie carnivora, che caccia soprattutto di notte, nutrendosi di pesci, crostacei, gasteropodi e cefalopodi.[2]
È una specie ovipara che depone le sue uova nelle profondità delle barriere coralline. I giovanili, lunghi circa 2 cm, trascorrono i primi anni di vita tra le radici delle mangrovie in prossimità degli estuari dei fiumi e migrano verso le barriere coralline quando hanno raggiunto la lunghezza di 40–50 cm.[2]
La specie è ampiamente distribuita nelle acque dell'indo-Pacifico, dal Mar Rosso e dall'Africa orientale (compreso il Madagascar) sino all'Australia, alle isole Ryukyu e alle isole Samoa; dal mar Rosso è migrato nel mar Mediterraneo attraverso il canale di Suez (migrazione lessepsiana), stabilendosi sulle coste libanesi[3].
Popola le acque dei mangrovieti in prossimità degli estuari dei fiumi, e le barriere coralline.[4]
Lutjanus argentimaculatus (Forsskål, 1775) è un pesce osseo della famiglia Lutjanidae, diffuso nelle acque dell'Indo-Pacifico.
Ikan Merah juga dikenali sebagai ikan Siakap Merah[1], atau nama saintifiknya Lutjanus argentimaculatus merupakan ikan air masin.
Ia merupakan ikan yang penting secara komersial dan dijual di pasar-pasar sebagai makanan. Penangkapannya memerlukan lesen bagi memastikan ia tidak terancam oleh tangkapan melampau oleh nelayan komersial.[2].
Ikan Merah merupakan ikan tempatan di Lautan Hindi dan barat Lautan Pasifik dari Afrika sehingga persisiran Samoa dan Kepulauan Line dan dari Ryukyus di utara sehingga ke Australia di selatan. Ia juga direkodkan dari persisiran Lebanon di Laut Mediterranean sebagai sampai ke sana dari Laut Merah melalui Terusan Suez, sungguhpun ia tidak tersebar luas di Mediterranean.[3]
Warna ikan Merah pelbagai dari merah terang, hingga warna tembaga, dari warna gangsa hingga merah gelap-keperangan, bergantung pada usia dan keadaan sekitar. Ikan muda yang ditangkap di kawasan muara sering kali bewarna lebih gelap berbanding ikan matang yang ditangkap dari kawasan terumbu luar persisiran,[4] and exhibit lighter vertical bands down their flanks.
Sebagaimana ikan siakap tropika lain (keluarga Lutjanidae), ikan Merah memiliki gigi taring jelas pada rahangnya yang digunakan bagi menyambar dan memegang mangsa. Gigi-gigi ini mampu menyebabkan kecederaan teruk pada nelayan yang tidak berhati-hati.[5]
Di kawasan bakau, ikan Merah sering dikelirukan dengan ikan Mersah dua tompok ("two-spot red snapper") atau "red bass" (Lutjanus bohar), yang diketahui memiliki toksin ciguatera. Ikan "red bass", bagaimanapun, biasanya berwarna lebih gelap, memiliki kurang duri belakang, barisan sisik di belakang yang naik miring dari garis lateral, dan alur dalam dari hidung sehingga mata.[5]
Spesies ini merupakan ikan pemangsa, mencari makan pada waktu malam memburu ikan, krustasia, gastropod dan moluska sefalopod.[5] Sebagai ikan pemangsa, ia sering berlegar-legar sekitar akar bakau, pokok tumbang, dinding batu, den kawasan terlindung di mana mangsa yang lebih kecil tinggal untuk perlindungan.
Ikan Merah sering terdapat di kawasan muara-berbakau, sungguhpun ia diketahui sering berhijrah ke terumbu karang persisiran luar untuk membiak. Ketika ia matang, ikan Merah berpindah ke kawasan laut terbuka, kadang-kala beratus-ratus kilometer dari persisiran pantai[6] untuk membiak. Ikan yang lebih besar kadang kala ditangkap oleh nelayan dasar dengan batu landung berat, sungguhpun ia masih sukar ditangkap disebabkan kepantasannya dan jarak dekat dengan batu karang tajam di dasar laut.
Ikan Merah juga dikenali sebagai ikan Siakap Merah, atau nama saintifiknya Lutjanus argentimaculatus merupakan ikan air masin.
Ia merupakan ikan yang penting secara komersial dan dijual di pasar-pasar sebagai makanan. Penangkapannya memerlukan lesen bagi memastikan ia tidak terancam oleh tangkapan melampau oleh nelayan komersial..
Lutjanus argentimaculatus is een straalvinnige vissensoort uit de familie van snappers (Lutjanidae).[1] De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1775 door Forsskål.
Bronnen, noten en/of referentiesMangrovski hlastač (znanstveno ime Lutjanus argentimaculatus) je morska riba iz družine hlastačev.
Mangrovski hlastač zraste v dolžino do 150 cm, povprečno pa okoli 80 cm. Najtežji zabeleženi ujeti primerek je tehtal 8,7 kg, največja življenjska doba teh rib pa je 31 let[1]. Glede na starost in življenjsko okolje se barva teh rib močno razlikuje in variira od oranže in bakrene do rdečkasto-rjave. Mlajše ribe se zadržujejo v mangrovah, in so običajno temnejše od starejših rib, ki se umaknejo na koralne grebene odprtega morja[2][3]. Starejše ribe imajo pogosto temnejše prečne proge.
Mangrovski hlastač je razširjen po Indijskem in Tihem oceanu od Avstralije na jugu do Japonske na severu. Na zahodu ga najdemo do obal vzhodne Afrike[4]. Zadržuje se v globinah med 10 in 120 metri, najbolj pa mu prija voda s temperaturami med 16 in 30ºC. Spolno dozori pri dolžini okoli 57 cm[1].
Ta vrsta je izjemno zanimiva za športne ribiče, saj se dobro upira in jo je težko ujeti. Mlajše ribe v mangrovah se ujete rade skrijejo med korenine, starejše pa med korale, zaradi česar je za lov teh rib potrebno veliko izkušenj. Meso je bele barve, čvrsto in okusno.
Mangrovski hlastač (znanstveno ime Lutjanus argentimaculatus) je morska riba iz družine hlastačev.
Mangrovski hlastač zraste v dolžino do 150 cm, povprečno pa okoli 80 cm. Najtežji zabeleženi ujeti primerek je tehtal 8,7 kg, največja življenjska doba teh rib pa je 31 let. Glede na starost in življenjsko okolje se barva teh rib močno razlikuje in variira od oranže in bakrene do rdečkasto-rjave. Mlajše ribe se zadržujejo v mangrovah, in so običajno temnejše od starejših rib, ki se umaknejo na koralne grebene odprtega morja. Starejše ribe imajo pogosto temnejše prečne proge.
Mangrovski hlastač je razširjen po Indijskem in Tihem oceanu od Avstralije na jugu do Japonske na severu. Na zahodu ga najdemo do obal vzhodne Afrike. Zadržuje se v globinah med 10 in 120 metri, najbolj pa mu prija voda s temperaturami med 16 in 30ºC. Spolno dozori pri dolžini okoli 57 cm.
Ta vrsta je izjemno zanimiva za športne ribiče, saj se dobro upira in jo je težko ujeti. Mlajše ribe v mangrovah se ujete rade skrijejo med korenine, starejše pa med korale, zaradi česar je za lov teh rib potrebno veliko izkušenj. Meso je bele barve, čvrsto in okusno.
Mangrovesnapper (Lutjanus argentimaculatus) är en fisk i familjen Lutjanidae som finns i Indiska oceanen och Stilla havet.
Mangrovesnappern har en långsträckt kropp med en ryggfena med 10 taggstrålar och 13 – 14 mjukstrålar. Analfenan har samma uppbyggnad med 3 taggstrålar och 7 – 8 mjukstrålar. Fisken kan bli upp till 150 cm lång och väga uppemot 8,7 kg, även om den vanligtvis blir klart mindre. Kroppen är vanligen grönbrun på ryggen, övergående till en mer rödaktig färg på sidor och buk. Populationer som lever i djupare vatten är mer enhetligt rödaktiga, men med fjäll som är mörka i mitten och vitaktiga längs kanterna, något som ger dem ett nätmönstrat utseende.[4] Ungfiskar har omkring åtta bleka tvärstreck på sidorna, och en eller två blå streck längs kinderna. [4][5]
Ungfiskarna vistas vanligen bland mangroverötter i flodmynningarnas brackvatten och även i rent sötvatten i vattendragens nedre lopp. De vuxna fiskarna lever bland rev i djupare vatten ned till ungefär 100 m.[5]
Arten är främst nattaktiv, och lever på kräftdjur och andra fiskar. Den kan bli upp till 39 år gammal.[4]
I åtminstone den varmare delen av utbredningsområdet leker fisken året runt.[3]
Mangrovesnappern är vanligt förekommande i Indiska oceanen och Stilla havet från Östafrika till Samoaöarna norrut till Ryukyuöarna i Japan, söderut till Australien. Den har också spritts via Suezkanalen till östra Medelhavet utanför Libanon, men är inte vanlig där.[4]
Arten är en uppskattad matfisk[4] och föremål för ett omfattande kommersiellt fiske; under senare delen av 2000-talet har fångsten legat på omkring 12 000 ton årligen. Främsta metoder är fisknät, långrev och trålning.[3] Sportfiske förekommer också.[4]
Mangrovesnapper (Lutjanus argentimaculatus) är en fisk i familjen Lutjanidae som finns i Indiska oceanen och Stilla havet.
Lutjanus argentimaculatus (danh pháp hai phần: ) là một loài cá thuộc chi Lutjanus trong họ Lutjanidae. Loài cá này sinh sống ở Úc.
Lutjanus argentimaculatus (danh pháp hai phần: ) là một loài cá thuộc chi Lutjanus trong họ Lutjanidae. Loài cá này sinh sống ở Úc.
銀紋笛鯛,又稱紫紅笛鯛,俗名紅槽,為輻鰭魚綱鱸形目鱸亞目笛鯛科的其中一個種。
本魚分布於印度西太平洋區,包括東非、馬達加斯加、模里西斯、塞席爾群島、馬爾地夫、紅海、波斯灣、斯里蘭卡、印度、安達曼海、泰國、緬甸、馬來西亞、菲律賓、印尼、琉球群島、台灣、中國沿海、新幾內亞、萊恩群島、馬里亞納群島、帛琉、密克羅尼西亞、馬紹爾群島、諾魯、斐濟群島、萬納杜、薩摩亞、澳洲、所羅門群島等海域。
水深1至120公尺。
本魚體長橢圓形,背緣和腹緣圓鈍,背緣稍呈弧狀彎曲。兩眼間隔平坦。上頜兩側具細尖齒,多埋於上唇內,前端具大犬齒2顆;下頜為疏鬆圓錐齒,前端無犬齒;鋤骨、腭骨及舌面均具絨毛狀齒。體被中大櫛鱗,頰部及鰓蓋具多列鱗;背鰭、臀鰭和尾鰭基部大部分亦被細鱗;側線完全,側線鱗列數44至48枚;體色從灰色至紫紅色皆有,具如銀銹澤身上無明顯紋路或斑點;其特徵為吻較長且側線上方鱗列在體前半部平行於背緣,而在背鰭鰭條部下方斜向後背緣;側線下方鱗列則平行魚體軸。各鰭顏色均與體色相同;背鰭硬棘10枚,軟條13至14枚;臀鰭硬棘3枚,軟條8枚;胸鰭長而略等於頭長;尾鰭截形。幼魚在頰部有幾條藍紋。體長可達120公分。
較喜歡在較混濁較深的外礁區或礁體外緣產卵,其產卵期在春末夏初;屬肉食性,以其他魚類及甲殼類為食。
重要的食用魚,為淺海養殖之主要種類,常供海釣池用。適合煎食或鹽醃。
ゴマフエダイ(胡麻笛鯛、Lutjanus argentimaculatus )は、スズキ目・フエダイ科に分類される魚の一種。
北端は南西諸島から南端はオーストラリア、アフリカ大陸東岸からサモア・キリバス(ライン諸島)にかけてのインド洋・西太平洋[1][2]
成魚は全長70cmほど。各鱗の中心に黒っぽい点があり、胴に黒い点が並んでいるように見える。標準和名は、この斑点をゴマを散らした様子に見立てている。
成魚の体色は緑褐色で、鰭や腹部は赤みを帯びるが、水揚げされると全身が赤黒くなる。頬には光沢のある水色の縦線が1-2本入るが、これは大型個体では消えることがある。若魚は濃い緑褐色の地に白っぽい横縞が6-14本入り、背鰭前半と腹鰭が鮮やかな橙色をしている。
熱帯・亜熱帯海域に広く分布する。地中海でも記録されており、これはスエズ運河を通って侵入したとみられる。日本では本州中部以南で見られるが、九州南部や南西諸島で個体数が多い。
大型個体は沿岸の岩礁・サンゴ礁域に生息するが、全長50cmほどまでは河口や内湾の汽水域に生息する。高水温時には全長数cm-20cmくらいの幼魚が純淡水域まで進入する。"Mangrove red snapper"、"River snapper"などの英名も、河川やマングローブに生息する習性に因む。ある程度成長すると純淡水域まで入らず、河口付近の物陰で数匹ほどの小さな群れを作って生活する。
汽水域に入るフエダイ類は、南西諸島ではゴマフエダイの他にもナミフエダイ、オキフエダイ、クロホシフエダイ、ニセクロホシフエダイなどが知られる。この中で純淡水域まで入るのはゴマフエダイのみである。ウラウチフエダイはゴマフエダイよりもさらに上流まで入るが、分布地が限られる。
食性は肉食性で、小魚・甲殻類・昆虫類・多毛類・頭足類など小動物を幅広く捕食する。また好奇心が強く、水中では人間に接近してくることもある。
地方名としてアカシビ(宮崎)アカシュビ、アカウオ、アオマツ、セボラ(鹿児島)カースビ(沖縄)などがある。
釣り・刺し網・定置網などの沿岸漁業で漁獲される。南西諸島では、河口や内湾での釣りでミナミクロダイなどと混獲される。身は白身で、塩焼きや煮付けなどで食べられる。ただし大型個体ではシガテラ中毒の報告もあるので注意を要する。
ゴマフエダイ(胡麻笛鯛、Lutjanus argentimaculatus )は、スズキ目・フエダイ科に分類される魚の一種。