Certhia discolor[2] ye una especie d'ave paseriforme de la familia Certhiidae que vive n'Asia.
Alcuéntrase en Bután, China, India y Nepal.[1]
Los sos hábitats naturales son los montes templaos y los montes montiegos húmedos subtropicales.
Enantes considerábase qu'el agateador de Manipur, del sur de Manipur y el suroeste de Myanmar que tien el gargüelu y pechu de color canela, yera una subespecie del agateador gorjipardo (C. d. manipurensis) pero estudio d'ADN suxurieron que tenía de considerase una especie separada, C. manipurensis (Hume, 1850).[3]
Certhia discolor ye una especie d'ave paseriforme de la familia Certhiidae que vive n'Asia.
Ar c'hraperig Sikkim(Daveoù a vank) a zo ur spesad golvaneged krimper, Certhia discolor an anv skiantel anezhañ.
Bevañ a ra ar spesad en un takad hag a ya eus menezioù Himalaya e Nepal da greisteiz Tibet ha gwalarn India[1].
Ar c'hraperig Sikkim(Daveoù a vank) a zo ur spesad golvaneged krimper, Certhia discolor an anv skiantel anezhañ.
Certhia discolor és un ocell de la família dels cèrtids (Certhiidae) que habita boscos de muntanya del Nepal, Tibet i nord-oest de l'Índia.
Certhia discolor és un ocell de la família dels cèrtids (Certhiidae) que habita boscos de muntanya del Nepal, Tibet i nord-oest de l'Índia.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Dringwr gyddf-frown (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: dringwyr gyddf-frown) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Certhia discolor; yr enw Saesneg arno yw Brown-throated treecreeper. Mae'n perthyn i deulu'r Dringwyr coed (Lladin: Certhiidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn C. discolor, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r dringwr gyddf-frown yn perthyn i deulu'r Dringwyr coed (Lladin: Certhiidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Gwybed-ddaliwr Califfornia Polioptila californica Gwybed-ddaliwr Ciwba Polioptila lembeyei Gwybed-ddaliwr cynffonddu Polioptila melanura Gwybed-ddaliwr Guyana Polioptila guianensis Gwybed-ddaliwr gyddflwyd Polioptila schistaceigula Gwybed-ddaliwr llwyd Polioptila plumbea Gwybed-ddaliwr llwydlas Polioptila caerulea Gwybed-ddaliwr llygadfoel Polioptila albiloris Gwybed-ddaliwr mygydog Polioptila dumicola Gwybed-ddaliwr penddu Polioptila nigriceps Gwybed-ddaliwr torwyn Polioptila lactea Gwybed-ddryw bochgoch Microbates cinereiventris Gwybed-ddryw torchog Microbates collarisAderyn a rhywogaeth o adar yw Dringwr gyddf-frown (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: dringwyr gyddf-frown) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Certhia discolor; yr enw Saesneg arno yw Brown-throated treecreeper. Mae'n perthyn i deulu'r Dringwyr coed (Lladin: Certhiidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn C. discolor, sef enw'r rhywogaeth.
The Sikkim treecreeper (Certhia discolor) is a species of bird in the treecreeper family.
It is found in Bhutan, Nepal and Northeast India.[2]
Its natural habitats are temperate forests and subtropical or tropical moist montane forests.
The form C. d. manipurensis of southern Manipur and southwestern Burma has a rich cinnamon throat and breast, and molecular evidence and is usually now treated as a separate species, the Hume's treecreeper, C. manipurensis Hume, 1850.[3]
The Sikkim treecreeper (Certhia discolor) is a species of bird in the treecreeper family.
It is found in Bhutan, Nepal and Northeast India.
Its natural habitats are temperate forests and subtropical or tropical moist montane forests.
The form C. d. manipurensis of southern Manipur and southwestern Burma has a rich cinnamon throat and breast, and molecular evidence and is usually now treated as a separate species, the Hume's treecreeper, C. manipurensis Hume, 1850.
La Brungorĝa certio aŭ Sikima certio (Certhia discolor) estas specio de birdo de la familio de Certiedoj aŭ arbogrimpuloj. Ĝi troviĝas en regionoj el Himalajo al sudorienta Azio nome Butano, suda Ĉinio, norda Barato, Laoso, Birmo, Nepalo, Tajlando, Vjetnamo kaj ĉefe en la eta barata ŝtato Sikimo kie dekomence estis konstatita kaj kio nomigas la specion kaj en Esperanto kaj en aliaj lingvoj.
Ties natura habitato estas moderklimataj arbaroj kaj subtropikaj aŭ tropikaj humidaj montarbaroj.
Kiel ĉe aliaj certioj, temas pri eta birdo bruna supre kun multaj same brunaj punktetoj kaj strioj, longa vosto ankaŭ bruna per kiu ĝi apogas sin kontraŭ la arbotrunkoj, blankeca sube kaj kun longa subenkurbeca beko per kio ĝi elprenas insektetojn aŭ araneetojn el la arbofendoj aŭ el arboŝeleroj. Diferenco kun aliaj certioj estas la bruna gorĝo, kio nomigas la specion per ties dua nomo.
La formo iam konata kiel C. d. manipurensis de suda Manipuro kaj sudokcidenta Birmo havas tre markitajn cinamokolorajn gorĝon kaj bruston, kaj molekulaj pruvoj sugestas, ke ĝi estu traktata kiel separata specio, nome Manipura certio C. manipurensis Hume, 1850.[1]
La Brungorĝa certio aŭ Sikima certio (Certhia discolor) estas specio de birdo de la familio de Certiedoj aŭ arbogrimpuloj. Ĝi troviĝas en regionoj el Himalajo al sudorienta Azio nome Butano, suda Ĉinio, norda Barato, Laoso, Birmo, Nepalo, Tajlando, Vjetnamo kaj ĉefe en la eta barata ŝtato Sikimo kie dekomence estis konstatita kaj kio nomigas la specion kaj en Esperanto kaj en aliaj lingvoj.
Ties natura habitato estas moderklimataj arbaroj kaj subtropikaj aŭ tropikaj humidaj montarbaroj.
Kiel ĉe aliaj certioj, temas pri eta birdo bruna supre kun multaj same brunaj punktetoj kaj strioj, longa vosto ankaŭ bruna per kiu ĝi apogas sin kontraŭ la arbotrunkoj, blankeca sube kaj kun longa subenkurbeca beko per kio ĝi elprenas insektetojn aŭ araneetojn el la arbofendoj aŭ el arboŝeleroj. Diferenco kun aliaj certioj estas la bruna gorĝo, kio nomigas la specion per ties dua nomo.
La formo iam konata kiel C. d. manipurensis de suda Manipuro kaj sudokcidenta Birmo havas tre markitajn cinamokolorajn gorĝon kaj bruston, kaj molekulaj pruvoj sugestas, ke ĝi estu traktata kiel separata specio, nome Manipura certio C. manipurensis Hume, 1850.
El agateador gorjipardo[2] o trepador de garganta castaña (Certhia discolor)[3] es una especie de ave paseriforme de la familia Certhiidae que vive en Asia.
Se encuentra en Bután, China, India y Nepal.[1]
Sus hábitats naturales son los bosques templados y los bosques montanos húmedos subtropicales.
Anteriormente se consideraba que el agateador de Manipur, del sur de Manipur y el suroeste de Birmania que tiene la garganta y pecho de color canela, era una subespecie del agateador gorjipardo (C. d. manipurensis) pero estudios de ADN sugirieron que debía considerarse una especie separada, C. manipurensis (Hume, 1850).[4]
El agateador gorjipardo o trepador de garganta castaña (Certhia discolor) es una especie de ave paseriforme de la familia Certhiidae que vive en Asia.
Certhia discolor Certhia generoko animalia da. Hegaztien barruko Certhiidae familian sailkatua dago.
Certhia discolor Certhia generoko animalia da. Hegaztien barruko Certhiidae familian sailkatua dago.
Harmaarintakiipijä (Certhia discolor)[2] on puukiipijöiden heimoon kuuluva varpuslintu.
Harmaarintakiipijää tavataan Bhutanissa, Kiinassa, Intiassa, ja Nepalissa, ja sen levinneisyysalueen pinta-ala on noin 112 000 km2. Laji on vähenemässä elinympäristöjen tuhoutumisen vuoksi, mutta sen ei uskota olevan vielä vaarassa, ja se on luokiteltu elinvoimaiseksi.[1]
Harmaarintakiipijä (Certhia discolor) on puukiipijöiden heimoon kuuluva varpuslintu.
Il rampichino del Sikkim o rampichino golabruna (Certhia discolor Blyth, 1845) è un uccello passeriforme della famiglia Certhiidae[2].
Il nome scientifico della specie, discolor, deriva dal latino e significa "di vari colori", in riferimento alla livrea: il nome comune di questi uccelli è invece un chiaro riferimento al loro areale.
Misura 14 cm di lunghezza, per 8-12,5 g di peso[3].
Si tratta di uccelletti dall'aspetto paffuto e arrotondato, muniti di grossa testa piriforme (arrotondata sulla nuca e allungata nel senso del becco) che sembra incassata direttamente nel torso, becco piuttosto lungo e sottile incurvato verso il basso, ali appuntite, coda squadrata piuttosto lunga e dalle penne rigide e forti zampe dalle lunghe dita artigliate.
Il piumaggio è di color caffè su fronte, vertice, dorso e ali, con le singole penne munite di parte centrale più chiara e tendente al beige, a dare all'area un effetto screziato: le remiganti presentano un'ampia banda trasversale più chiara, tendente al bruno-arancio. Dai lati del becco parte una banda di color bruno scuro che raggiunge l'occhio, formando una mascherina facciale, e continua fino al bruno della nuca, definendo un sopracciglio e un mustacchio di color bruno chiaro: la gola ed il petto sono di color grigio topo, mentre i fianchi e il ventre sono biancastri. Groppa, codione e coda, infine, sono di color bruno-arancio.
Gli occhi sono di color bruno scuro, le zampe sono di color carnicino-violaceo scuro e il becco è nerastro superiormente e grigio-bruno inferiormente.
Si tratta di uccelletti dalle abitudini di vita essenzialmente diurne, che vivono da soli ma durante il periodo degli amori sono osservabili in coppie o in gruppetti familiari, costituiti da una coppia riproduttrice e dai giovani in procinto di rendersi indipendenti. La maggior parte della giornata di questi uccelli viene spesa alla ricerca di cibo nella maniera tipica dei rampichini, scalando elicoidalmente i tronchi degli alberi e sondando le spaccature e i buchi nella corteccia alla ricerca di potenziali prede.
Il richiamo di questi uccelli è rappresentato da una rapidissima sequenza di tre corte note liquide, che suona come chi-chi-chi, ripetuto più volte[3].
Insettivoro, il rampichino del Sikkim si nutre di qualsiasi piccolo invertebrato (principalmente insetti e ragni) riesca a reperire nelle crepe della corteccia o sotto di essa.
Il rampichino del Sikkim può essere osservato in coppie fra marzo e maggio[3], il che farebbe pensare che la stagione riproduttiva di questi uccelli cade durante questi mesi: non esistono altre informazioni al riguardo per ora, tuttavia si ha motivo di credere che l'evento riproduttivo di questi uccelli non differisca in maniera significativa, per modalità e tempistica, da quanto osservabile nelle altre specie di rampichino.
A dispetto di quanto il nome comune potrebbe far credere, il rampichino del Sikkim è diffuso in un'ampia fascia pedemontana meridionale dell'Himalaya che comprende appunto il Sikkim ma anche Nepal, Bhutan, Arunachal Pradesh e l'estremo sud del Tibet (valle dello Tsangpo): la specie è presente ma rara anche nell'Uttarakhand orientale[3].
L'habitat di questi uccelli è rappresentato dalla foresta decidua primaria e ben matura, con preferenza per i querceti con presenza di grossi esemplari anziani ampiamente ricoperti di epifite.
In passato il rampichino del Manipur veniva considerato una sottospecie di quello del Sikkim, col nome di Certhia discolor manipurensis: attualmente si ritiene giusto separare le due popolazioni in base alle differenze di colorazione e nelle vocalizzazioni[2][4][5], ma lo status tassonomico di alcune popolazioni del Nagaland e del Manipur (ascritte alla presente specie) rimane ancora incerto[3].
Il rampichino del Sikkim o rampichino golabruna (Certhia discolor Blyth, 1845) è un uccello passeriforme della famiglia Certhiidae.
De bruinkeelboomkruiper (Certhia discolor) is een zangvogel uit de familie van echte boomkruipers (Certhiidae).
Certhia discolor é uma espécie de ave da família Certhiidae.
Pode ser encontrada nos seguintes países: Butão, China, Índia, Laos, Myanmar, Nepal, Tailândia e Vietname.[1]
Os seus habitats naturais são: florestas temperadas e regiões subtropicais ou tropicais húmidas de alta altitude.[1]
Certhia discolor é uma espécie de ave da família Certhiidae.
Pode ser encontrada nos seguintes países: Butão, China, Índia, Laos, Myanmar, Nepal, Tailândia e Vietname.
Os seus habitats naturais são: florestas temperadas e regiões subtropicais ou tropicais húmidas de alta altitude.
Sikkimträdkrypare[2] (Certhia discolor) är en asiatisk fågel i familjen trädkrypare inom ordningen tättingar.[3]
Sikkimträdkryparen är en typisk, 14 cm lång trädkrypare med böjd näbb, mönstrad brun ovansida, vitaktig undersida och långa styva stjärtpennor som den använder för kunna balansera upprätt på trädstammar och grenar. Den skiljer sig från andra trädkrypare i sitt utbredningsområde genom beigebrunt på strupe och bröst, blekare på buk och flanker, samt obandad stjärt. Jämfört med nepalträdkryparen (C. nipalensis) är ögonbrynsstrecket mindre tydligt.[4]
Arten är mycket lik den östigare manipurträdkryparen (C. manipurensis) och fram tills nyligen behandlades de som en och samma art (se nedan). Denna är dock mörkare kanelorange på strupe och bröst samt har avvikande sång.[4]
Sikkimträdkryparens sång är ett långt, monotont skallrande läte som varar i en till två sekunder, snabbare än manipurträdkryparens.[5]
Sikkimträdkryparen förekommer i östra Himalaya från Nepal österut till nordöstra Indien (österut till östra Arunachal Pradesh, även söder om Brahmaputrafloden i Nagaland och västra Manipur.[5] Den ses även i södra Xizang i sydvästra Kina, i Chumbi- och Tsangpodalarna, liksom sällsynt i östra Uttarakhand i Indien.[5]
Tidigare betraktades manipurträdkrypare (C. manipurensis) och sikkimträdkrypare utgöra samma art, då under det svenska trivialnamnet brunstrupig trädkrypare. De urskiljs dock numera allmänt som egna arter på basis av framför allt lätesmässiga och genetiska skillnader, men även mindre skillnader i utseende. Fågeln behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Sikkimträdkryparen förekommer i gamla lövskogar, både lövfällande och städsegröna, framför allt med inslag av mossiga ekar. Den ses på mellan 1600 och 2750 meters höjd. Födan består av insekter och spindlar som den födosöker efter på trädstammar på typiskt trädkryparmanér genom att krypa uppför och runt stammen i en spiral för att sedan flyga till foten på nästa träd och börja om. Häckningsbiologin är mycket dåligt känd, men den tros häcka mellan mars och maj i Himalaya. Arten är huvudsakligen stannfågel, men kan röra sig i höjdled och även sprida sig något vintertid.[5][1]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig i rätt miljö i Himalaya men ovanlig i Nepal.[6]
Sikkim är en delstat och före detta kungarike i norra Indien, på gränsen till Nepal, Tibet och Bhutan.
Sikkimträdkrypare (Certhia discolor) är en asiatisk fågel i familjen trädkrypare inom ordningen tättingar.
Đuôi cứng[2] (tên khoa học: Certhia discolor) là một loài chim trong họ Certhiidae.[3]
Đuôi cứng (tên khoa học: Certhia discolor) là một loài chim trong họ Certhiidae.
褐喉旋木雀(学名:Certhia discolor)为旋木雀科旋木雀属的鸟类。分布于尼泊尔、印度东至中南半岛以及中国大陆的云南等地,多生活于多栖息在海拔2000米左右的以阔叶林为主的混交林中以及亦见于村旁松树上。该物种的模式产地在印度阿萨姆邦大吉岭。[1]