Aderyn a rhywogaeth o adar yw Cwyrbig pengoch (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: cwyrbigau pengoch) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Erythrura cyanovirens; yr enw Saesneg arno yw Red-headed parrot finch. Mae'n perthyn i deulu'r Cwyrbigau (Lladin: Estrildidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn E. cyanovirens, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r cwyrbig pengoch yn perthyn i deulu'r Cwyrbigau (Lladin: Estrildidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Cwyrbig adeingoch Estrilda rhodopyga Cwyrbig bochddu Estrilda erythronotos Cwyrbig coch Amandava amandava Cwyrbig Sinderela Estrilda thomensis Cwyrbig tingoch Estrilda charmosyna Llinos dân frown Lagonosticta nitidula Llinos ddu fronwinau Nigrita bicolorAderyn a rhywogaeth o adar yw Cwyrbig pengoch (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: cwyrbigau pengoch) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Erythrura cyanovirens; yr enw Saesneg arno yw Red-headed parrot finch. Mae'n perthyn i deulu'r Cwyrbigau (Lladin: Estrildidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn E. cyanovirens, sef enw'r rhywogaeth.
Die Samoa-Papageiamadine (Erythrura cyaneovirens), auch Kurzschwanz-Papageiamadine genannt, ist eine Art aus der Familie der Prachtfinken. Es werden mehrere Unterarten unterschieden. Strittig war lange Zeit, ob die Peales-Papageiamadine und die Königs-Papageiamadine Unterarten der Samoa-Papageiamadine darstellen. Mittlerweile werden sie wegen ihrer starken öko-ethologischen Differenzierung allgemein als eigenständige Arten anerkannt.[1]
Trotz des verhältnismäßig kleinen Verbreitungsgebietes und der damit einhergehenden Bestandsgefahr durch Habitatverlust wird die Samoa-Papageiamadine von der IUCN als (=least concern – nicht gefährdet) eingestuft.[2]
Die Männchen der Samoa-Papageiamadine haben schwärzliche Augenzügel und einen karmesinroten Kopf und Kopfseiten. Im Genick verläuft ein blaues Band, das ins Blaugrün des Rückens übergeht. Die Kehle und die Brust sind verwaschen blau, die Körperunterseite dagegen grün und mehr oder weniger stark blau überhaucht. Der hintere Bürzel sowie die Oberschwanzdecken sind rot. Der Schwanz ist kurz, wobei die mittleren Schwanzfedern düsterrot sind und die übrigen Schwanzfedern schwarzbraun. Die Augen sind braun und der Schnabel ist schwarz.
Zwischen Männchen und Weibchen bestehen nur geringfügige Unterschiede. Grundsätzlich sind die Weibchen etwas heller und etwas matter gefärbt und weisen auf der Körperunterseite einen mehr grünlichen Ton auf.
Das Verbreitungsgebiet der Samoa-Papageiamadine sind die Samoa-Inseln. Die Nominatform (E. c. cyanovirens) besiedelt Upolu und Westsamoa. Die Unterart E. c. gaughrani kommt nur auf Savaiʻi vor. Ihr bevorzugter Lebensraum sind Waldlichtungen sowie Sekundärbusch. Sie kommt auch auf Weidegebieten und auf Pflanzungen vor. Dagegen fehlt sie in der dicht besiedelten Küstenzone. Sie frisst vor allem die Samen krautiger Pflanzen sowie Insekten und deren Larven.
Das Nest ist kugelig. Ansonsten liegen kaum Freilandbeobachtungen über das Fortpflanzungsverhalten vor. Bei in menschlicher Obhut gepflegten Samoa-Papageiamadinen umfasste das Gelege drei bis vier Eier. Beide Elternvögel brüten und sind sowohl tagsüber als auch nachts häufig gemeinsam im Nest. Die Brutdauer beträgt etwa 14 Tage und die Nestlingszeit währt 22 Tage. Ausgeflogene Jungvögel fliegen sofort sehr gut und sind in der Lage, sicher auf Ästen zu landen. Sie kehren nachts nicht mehr in das Brutnest zurück und beginnen schon zwei bis drei Tage nach dem Ausfliegen, an halbreifen Hirserispen einzelne Körner herauszuklauben. Sie sind mit etwa drei Wochen selbständig. Samoa-Papageiamadinen sind ausgesprochen frühreife Vögel. Zwei in Gefangenschaft gepflegte Weibchen haben bereits mit einem Lebensalter von dreieinhalb Monaten Eier gelegt und Jungvögel, die ihr erstes Lebensjahr noch nicht vollendet hatten, haben selber erfolgreich Jungvögel aufgezogen.[3]
Die Samoa-Papageiamadine (Erythrura cyaneovirens), auch Kurzschwanz-Papageiamadine genannt, ist eine Art aus der Familie der Prachtfinken. Es werden mehrere Unterarten unterschieden. Strittig war lange Zeit, ob die Peales-Papageiamadine und die Königs-Papageiamadine Unterarten der Samoa-Papageiamadine darstellen. Mittlerweile werden sie wegen ihrer starken öko-ethologischen Differenzierung allgemein als eigenständige Arten anerkannt.
Trotz des verhältnismäßig kleinen Verbreitungsgebietes und der damit einhergehenden Bestandsgefahr durch Habitatverlust wird die Samoa-Papageiamadine von der IUCN als (=least concern – nicht gefährdet) eingestuft.
The red-headed parrotfinch (Erythrura cyaneovirens) is a common species of estrildid finch found in the Samoan Islands. It has an estimated global extent of occurrence of 20,000 to 50,000 km2.
It is found in subtropical/tropical lowland moist forest.
The red-headed parrotfinch (Erythrura cyaneovirens) is a common species of estrildid finch found in the Samoan Islands. It has an estimated global extent of occurrence of 20,000 to 50,000 km2.
It is found in subtropical/tropical lowland moist forest.
El diamante verdiazul (Erythrura cyaneovirens)[2] es una especie de ave paseriforme de la familia Estrildidae endémica del archipiélago de Samoa.
Anteriormente se consideró conespecífico del diamante real y el diamante de Fiyi, pero ahora se clasifican como especies separadas.[3]
Se reconocen dos subespecies:[3]
Distribución y hábitat se encuentra en los bosques húmedos tropicales de las islas principales de Samoa.
El diamante verdiazul (Erythrura cyaneovirens) es una especie de ave paseriforme de la familia Estrildidae endémica del archipiélago de Samoa.
Erythrura cyaneovirens Erythrura generoko animalia da. Hegaztien barruko Estrildidae familian sailkatua dago.
Erythrura cyaneovirens Erythrura generoko animalia da. Hegaztien barruko Estrildidae familian sailkatua dago.
Melanesianparatiisipeippo (Erythrura cyaneovirens) on Samoan saarilla esiintyvä paratiisipeippoihin kuuluva lintu.
Melanesianparatiisipeipolla on punainen pää.
Melanesianparatiisipeippo munii yleensä 3-4 munaa. Poikaset ovat 16 viikon sisällä tarpeeksi vanhoja lähtemään pesästä.
Melanesianparatiisipeippo (Erythrura cyaneovirens) on Samoan saarilla esiintyvä paratiisipeippoihin kuuluva lintu.
Erythrura cyaneovirens
Le Diamant vert-bleu ou Pape royal ou Pape de Samoa (Erythrura cyaneovirens) est une petite espèce de passereaux se trouvant sur les îles de Savaii et d'Upolu (ouest de l'Archipel des Samoa).
Cet oiseau mesure environ 11 cm. Il a la tête rouge, la poitrine, le menton, gorge et la nuque bleu clair. Il a le début du dos et des ailes bleu-clair qui graduellement mais assez vite deviennent verts. Le ventre est à 1/3 vert et passe graduellement au bleu pour être à 2/3 bleu-clair, croupion rouge et queue très courte. La femelle est plus terne que le mâle. Le bec est noir et seul le mâle chante.
Ils vivent sur l'île d'Upolu, se déplacent par groupe de 30 à 50 individus en quête de nourriture. Ils se nourrissent de graines d'herbes et de plantes.
Ils pondent 3 ou 4 œufs et au bout de 14 jours, les œufs éclosent.
D'après Alan P. Peterson, il existe quatre sous-espèces :
Erythrura cyaneovirens
Le Diamant vert-bleu ou Pape royal ou Pape de Samoa (Erythrura cyaneovirens) est une petite espèce de passereaux se trouvant sur les îles de Savaii et d'Upolu (ouest de l'Archipel des Samoa).
Il diamante delle Samoa (Erythrura cyaneovirens Peale, 1848) è un uccello passeriforme della famiglia degli Estrildidi[2].
In passato a questa specie venivano acritte numerose sottospecie, fra cui il diamante di Peale (attualmente considerato una specie a sé stante), oltre ad altre (sottospecie efatensis e serena) attualmente ascritte con il medesimo rango al congenere diamante reale, che a sua volta un tempo veniva ascritto a questa specie col rango di sottospecie (Erythrura cyaneovirens regia). Se ne riconoscono pertanto due sottospecie[2]:
Il nome scientifico della specie deriva dall'unione della parola greca κυανός (kyanos, col significato di "azzurro") con quella latina virēns, "verde", in riferimento alla livrea di questi uccelli.
Questo uccello è endemico delle isole Samoa, dove abita le aree di foresta pluviale inframezzate da radure più o meno estese e con presenza di fonti d'acqua dolce permanente.
Misura circa 11 cm di lunghezza, coda compresa.
L'aspetto è massiccio, con grosso becco conico di colore nero. Il piumaggio è principalmente di colore verde, con presenza di un cappuccio rosso sulla testa che è orlato da una gualdrappa di penne di colore verde-azzurro su dorso, spalle e petto, mentre attorno al becco e sulla gola è presente una bavetta nera: il codione è rosso, le zampe sono di color carnicino. Nella femmina la colorazione azzurra è meno evidente ed i colori sono generalmente più spenti.
Si tratta di uccelli che si muovono principalmente nel pomeriggio ed al tramonto, dalle abitudini principalmente solitarie ma che si possono trovare anche in coppie, che si muovono con circospezione fra l'erba alta alla ricerca di cibo.
Il diamante delle Samoa è un uccello granivoro, che rompe e sgrana i piccoli semi col forte becco, non disdegnando tuttavia di integrare la propria dieta con frutta, germogli e di tanto in tanto anche con piccoli insetti, specialmente durante la stagione riproduttiva.
La stagione riproduttiva di questi uccelli comincia attorno al mese di settembre e comprende generalmente due covate.
Ambedue i sessi collaborano alla costruzione del nido (sebbene pare sia soprattutto la femmina ad incaricarsene), che ha una forma globosa, misura circa 15 cm di circonferenza e consta di una camera di cova centrale raggiungibile tramite un corto corridoio tubolare. Il nido è costituito principalmente da fili d'erba secca intrecciati, cui si aggiungono lanugine, penne e rametti di piccole dimensioni: esso viene generalmente ubicato nel folto della vegetazione ed utilizzato per una singola cova.
All'interno del nido vengono deposte 3-4 uova la cui cova è appannaggio soprattutto della femmina, col maschio che rimane nei pressi a sorvegliare il nido per poi entrarvi a riposare durante la notte. L'incubazione delle uova dura circa due settimane, al termine delle quali schiudono pulli ciechi ed implumi che vengono accuditi da ambedue i genitori: i piccoli sono in grado di involarsi attorno alle 3 settimane di vita, ma tendono a rimanere coi genitori (che nel frattempo possono portare avanti una nuova cova, senza peraltro dimostrarsi aggressivi verso i nidiacei più anziani) per almeno un'altra settimana.
Il diamante delle Samoa (Erythrura cyaneovirens Peale, 1848) è un uccello passeriforme della famiglia degli Estrildidi.
Erythrura cyaneovirens (Samoane: segasegamauʻu) est cottidiana familiae Estrildidarum avis, Insulis Samoanis endemica. Humidas silvas tropicas subtropicasque in locis planis habitat.
Erythrura cyaneovirens (Samoane: segasegamauʻu) est cottidiana familiae Estrildidarum avis, Insulis Samoanis endemica. Humidas silvas tropicas subtropicasque in locis planis habitat.
De samoapapegaaiamadine is een zangvogel uit de familie Estrildidae (prachtvinken). Deze soort is endemisch op Samoa.
De vogel is ongeveer 10 tot 11 cm lang. Het is een opvallende en veelkleurige vinkachtige. Volwassen vogels zijn blauw op de buik en borst en groenblauw van boven, met rood op de kop en een rode staart. De ondersoort E. c. gaughrani is helemaal groen op de buik en borst.[2]
De vogel werd in 1848 door Titian Ramsay Peale als aparte soort beschreven als Erythrospiza cyaneovirens maar later werd het taxon uitgebreid met gelijkende soorten op andere eilanden in de Grote Oceaan (de Fiji-papegaaiamadine en koningspapegaaiamadine) die aanvankelijk als aparte soorten werden beschouwd.[2] Op de IOC World Bird List en de Rode Lijst van de IUCN wordt de soort die op Samoa voorkomt echter weer als aparte soort vermeld.[3][1]
Deze soort is endemisch op Samoa en telt twee ondersoorten:
De vogel is het meest algemeen in het beboste heuvelland. Het leefgebied bestaat uit dicht bos, vooral de aanwezigheid van wilde vijgenbomen is belangrijk.[2]
De grootte van de wereldpopulatie is niet gekwantificeerd. Men veronderstelt dat de soort in aantal stabiel is. Om deze redenen staat de samoapapegaaiamadine als niet bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesDe samoapapegaaiamadine is een zangvogel uit de familie Estrildidae (prachtvinken). Deze soort is endemisch op Samoa.
Rødhetteamadin er en fugl i gruppen Erythrura i familien astrilder. Den er endemisk til Samoaøyene.
Det er beskrevet fire underarter av rødhetteamadin[2]:
Papegojamadin[2] (Erythrura cyaneovirens) är en fågel i familjen astrilder inom ordningen tättingar.[3]
Papegojamadin delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
Vissa auktoriteter inkluderar vanuatuamadinen (Erythrura regia),[1] andra även fijiamadinen (E. peali)[4].
IUCN kategoriserar arten som nära hotad men inkluderar även Erythrura regia i bedömningen.[1]
Erythrura cyaneovirens là một loài chim trong họ Estrildidae.[1]
Erythrura cyaneovirens là một loài chim trong họ Estrildidae.
红头鹦雀(学名:Erythrura cyaneovirens)是梅花雀科鹦雀属的一种,为萨摩亚群岛的常见物种。其全球活动范围有20,000至50,000平方千米。分布于亚热带或热带的低地湿润森林。该物种的保护状况被评为无危。