Egretta sacra ye una especie d'ave pelecaniforme de la familia Ardeidae[1][2] mesma d'Asia y Australasia.
Ye nativa de Korea, Xapón, China, India, sudoeste d'Asia, Papúa Nueva Guinea, Australia, Nueva Caledonia, Micronesia y Nueva Zelanda.[3]
Na so edá madura puede midir de 57 a 66 cm d'altu y pesar aproximao 400 g.
Puede vése-y peles vera de les mariñes, manglares, estuarios y n'agües salobres o salaes. Puede convivir en grupos o solo cola so pareya, fai los sos niales con cañes de parrotales o árboles.
Puede llegar a tener de 2 a 5 güevos, y la so incubación puede tardar aproximao un mes. Aliméntase de pexes, crustáceos y moluscos.
Conócense dos subespecies de Egretta sacra:[1]
Egretta sacra ye una especie d'ave pelecaniforme de la familia Ardeidae mesma d'Asia y Australasia.
An herlegon sakr(Daveoù a vank) a zo ur spesad evned hirc'harek, Egretta sacra an anv skiantel anezhañ.
Anvet e voe Ardea sacra (kentanv) da gentañ-penn (e 1789)[1] gant an naturour alaman Johann Friedrich Gmelin (1748-1804).
Bevañ a ra diwar vlotviled, kresteneged ha pesked peurvuiañ.
Ar spesad a gaver an daou isspesad anezhañ[2] :
a vo kavet e Wikimedia Commons.
An herlegon sakr(Daveoù a vank) a zo ur spesad evned hirc'harek, Egretta sacra an anv skiantel anezhañ.
Anvet e voe Ardea sacra (kentanv) da gentañ-penn (e 1789) gant an naturour alaman Johann Friedrich Gmelin (1748-1804).
El martinet sagrat[1] (Egretta sacra) és un ocell de la família dels ardèids (Ardeidae) que habita costes, platges i manglars de les illes Andaman i Nicobar, Sud-est Asiàtic, des de Birmània cap a l'est fins a Vietnam, sud de la Xina, sud del Japó i de Corea, Hainan, Taiwan, illes Ryukyu, Filipines, Indonèsia, Nova Guinea i illes properes, illes Marianes i Marshall i cap al sud fins Nova Caledònia, Tonga, Loyauté, Tubuai, Tuamotu i Oeno, fins a Cocos, i Christmas. Costa d'Austràlia i Nova Zelanda.
El martinet sagrat (Egretta sacra) és un ocell de la família dels ardèids (Ardeidae) que habita costes, platges i manglars de les illes Andaman i Nicobar, Sud-est Asiàtic, des de Birmània cap a l'est fins a Vietnam, sud de la Xina, sud del Japó i de Corea, Hainan, Taiwan, illes Ryukyu, Filipines, Indonèsia, Nova Guinea i illes properes, illes Marianes i Marshall i cap al sud fins Nova Caledònia, Tonga, Loyauté, Tubuai, Tuamotu i Oeno, fins a Cocos, i Christmas. Costa d'Austràlia i Nova Zelanda.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Crëyr traethau dwyreiniol (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: crehyrod traethau dwyreiniol) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Egretta sacra; yr enw Saesneg arno yw Reef heron. Mae'n perthyn i deulu'r Crehyrod (Lladin: Ardeidae) sydd yn urdd y Ciconiformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn E. sacra, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r crëyr traethau dwyreiniol yn perthyn i deulu'r Crehyrod (Lladin: Ardeidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Aderyn bwn bach Ixobrychus exilis Aderyn bwn cefn rhesog Ixobrychus involucris Aderyn bwn du Ixobrychus flavicollis Aderyn bwn lleiaf Ixobrychus minutus Aderyn bwn melynllwyd Ixobrychus cinnamomeus Aderyn bwn Schrenk Ixobrychus eurhythmus Aderyn bwn Tsieina Ixobrychus sinensis Butorides striata Butorides striata Crëyr gwyrdd Butorides virescens Crëyr rhesog cochlyd Tigrisoma lineatum Crëyr rhesog gyddf-foel Tigrisoma mexicanum Crëyr rhesog tywyll Tigrisoma fasciatumAderyn a rhywogaeth o adar yw Crëyr traethau dwyreiniol (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: crehyrod traethau dwyreiniol) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Egretta sacra; yr enw Saesneg arno yw Reef heron. Mae'n perthyn i deulu'r Crehyrod (Lladin: Ardeidae) sydd yn urdd y Ciconiformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn E. sacra, sef enw'r rhywogaeth.
Østlig revhejre (latin: Egretta sacra) er en fugleart, der lever i Oceanien og Østasien.
Østlig revhejre (latin: Egretta sacra) er en fugleart, der lever i Oceanien og Østasien.
Juvenil fugl, mørk variantDer Riffreiher (Egretta sacra) ist ein Vogel aus der Familie der Reiher. Es werden zwei Farbmorphen unterschieden. Die Verbreitung erstreckt sich über die gesamte orientalische und ozeanische Region von Indien und Südostasien bis nach Japan, Australien, Tasmanien, Neuseeland und Polynesien.
Dieser mittelgroße Reiher erreicht eine Länge von 57 bis 66 cm und eine Flügelspannweite von 90 bis 110 cm. Sein Gewicht beträgt über 400 g. Die Beine sind sehr kurz und gelblich. Das Gefieder ist schiefergrau. An Kehle und Kinn befindet sich ein schmaler, weißer Streifen. Während der Brutzeit hat er lange Schmuckfedern an Hals und Rücken. Der Schnabel ist braun und die Augen haben eine gelbliche Farbe. Die umgebende Gesichtshaut zeigt einen grünlichgelben Ton.
Bei den Riffreihern herrscht Dimorphismus, das heißt, es gibt zwei farbliche Varianten. Der Anteil heller und dunkler Morphen variiert je nach Verbreitungsgebiet. Auf Neuseeland kommt fast ausschließlich die dunkle Farbmorphe vor.[1]
Der Lebensraum des Riffreihers sind Küstengebiete und Flussmündungen. Er präferiert steinige Küstenabschnitte und nutzt auch Korallenriffe. Er hält sich außerdem in den Gezeitenzonen von Flussmündungen auf oder nutzt mangrovenbestandene Küstenabschnitte. Er kommt auch an Sandstränden vor, wenn dort die Brandung gemäßigt ist. Im Inland wird er verhältnismäßig selten beobachtet. In Neuseeland kommt er auch an Stadtstränden vor und zeigt verhältnismäßig wenig Scheu gegenüber Fußgängern und Straßenverkehr.[2]
Die Nahrung des Riffreihers besteht aus Fischen, Mollusken, Krebsen und anderen Meerestieren, die er im geduckten Gang erbeutet.
Der Riffreiher brütet ganzjährig in Kolonien im Dschungel, zwischen Palmen und Mangroven oder in Höhlungen beziehungsweise alten Gebäuden. Zwei bis drei fahl grünlichblaue Eier werden in ein Nest aus Zweigen und Blüten gelegt. Weibchen und Männchen teilen sich das Brutgeschäft. Die Brutdauer beträgt bis zu 28 Tage. Anschließend werden die Jungen ca. 5 Wochen von den Eltern versorgt.
In Australien steht der Riffreiher seit 1974 unter Naturschutz. Die IUCN stuft ihn als nicht gefährdet (least concern) ein.
Der Riffreiher (Egretta sacra) ist ein Vogel aus der Familie der Reiher. Es werden zwei Farbmorphen unterschieden. Die Verbreitung erstreckt sich über die gesamte orientalische und ozeanische Region von Indien und Südostasien bis nach Japan, Australien, Tasmanien, Neuseeland und Polynesien.
Ko te Matuku tai he manu ki tātahi nō Aotearoa. He āhua hina ōrangi ngā huruhuru o tēnei manu o te ākau. He kōwhai ngā ngutu, he āhua kārikikaho ngā waewae. Noho koromeke ai ki te whakamomoka i tāna pārurenga.
Ko te ingoa pūtaiao he Egretta sacra sacra. Ko te ingoa reo Pākehā he Reef heron.
Ko te Matuku tai he manu ki tātahi nō Aotearoa. He āhua hina ōrangi ngā huruhuru o tēnei manu o te ākau. He kōwhai ngā ngutu, he āhua kārikikaho ngā waewae. Noho koromeke ai ki te whakamomoka i tāna pārurenga.
Ko te ingoa pūtaiao he Egretta sacra sacra. Ko te ingoa reo Pākehā he Reef heron.
Ko e motuku (pe motuku lahi, koeʻuhi ʻoku ʻi ai ha ngaahi motuku kehe) ko e manupuna tuʻufonua mo e mafolalahia ʻi Tongá ni ia. Ko hono lahi ko e senitimita ʻe 60. ʻOku ne nofo ofi ki he ngaahi anovai (vai melie).
ʻOku fulutui hono fulufulu ʻo manupuna ʻe taha, ʻoku hinehina ʻo e manupuna ʻe taha, pea ʻoku pulepule ʻo e motuku ʻe taha foki.
Ko e motuku (pe motuku lahi, koeʻuhi ʻoku ʻi ai ha ngaahi motuku kehe) ko e manupuna tuʻufonua mo e mafolalahia ʻi Tongá ni ia. Ko hono lahi ko e senitimita ʻe 60. ʻOku ne nofo ofi ki he ngaahi anovai (vai melie).
ʻOku fulutui hono fulufulu ʻo manupuna ʻe taha, ʻoku hinehina ʻo e manupuna ʻe taha, pea ʻoku pulepule ʻo e motuku ʻe taha foki.
इग्रेटा सैक्रा (अंगरेजी: Pacific reef heron, बैज्ञानिक नाँव:Egretta sacra) चिरइन के बकुला परिवार के एगो प्रजाति बाटे। एकरे निवास क्षेत्र के बिस्ता भारत, दक्खिन पूर्ब एशिया, पूर्ब एशिया, पॉलिनेशिया, ऑस्ट्रेलिया, तस्मानिया आ न्यूजीलैंड में बाटे।
इग्रेटा सैक्रा (अंगरेजी: Pacific reef heron, बैज्ञानिक नाँव:Egretta sacra) चिरइन के बकुला परिवार के एगो प्रजाति बाटे। एकरे निवास क्षेत्र के बिस्ता भारत, दक्खिन पूर्ब एशिया, पूर्ब एशिया, पॉलिनेशिया, ऑस्ट्रेलिया, तस्मानिया आ न्यूजीलैंड में बाटे।
, பசிபிக் ரீப் நாரை (Egretta sacra), எனவும் அழைக்கப்படும், கிழக்கு ரீப் heron அல்லது கிழக்கு ரீப் egret, ஒரு வகையான நாரை. அவர்கள் காணப்படும் பல பகுதிகளில் ஆசியா உட்பட கடல் பகுதியில் இந்தியா, தென்கிழக்கு ஆசியா, கிழக்கு ஆசியா, பொலினீசியா, மற்றும் ஆஸ்திரேலியா, Tasmania மற்றும் நியூசிலாந்து.
The species displays an unusual, non-sexual dimorphism, with some members having entirely white plumage and others (the larger portion) being charcoal-grey. The reason for the colour variation or "morph", is unknown, though it is most commonly thought to be related to camouflage.
The Pacific reef heron (Egretta sacra), also known as the eastern reef heron or eastern reef egret, is a species of heron found throughout southern Asia and Oceania. It occurs in two colour morphs with either slaty grey or pure white plumage. The sexes are similar in appearance.
The Pacific reef heron was formally described in 1789 by the German naturalist Johann Friedrich Gmelin in his revised and expanded edition of Carl Linnaeus's Systema Naturae. He placed it with the herons, cranes and egrets in the genus Ardea and coined the binomial name Ardea sacra.[2] Gmelin based his description on the "Sacred heron" that had been described in 1785 by the English ornithologist John Latham in his multi-volume work A General Synopsis of Birds. The naturalist Joseph Banks had provided Latham with a specimen of a white morph that had been collected on Tahiti.[3][4] The Pacific reef heron is now placed with 12 other species in the genus Egretta that was introduced in 1817 by the German naturalist Johann Reinhold Forster.[5][6] The genus name comes from the Provençal French for the little egret, aigrette, a diminutive of aigron, "heron". The specific epithet sacra is from Latin sacer meaning "sacred".[7] The Pacific reef heron is referred to by a variety of names by the indigenous peoples of the Pacific region. In New Zealand, multiple names have been given, including kākatai, matuku moana and matuku tai.[8] It is known as belō in Fiji, matu'u in the Samoan Islands, and motuku in Niue, Tonga, and Wallis Island.[9]
Two subspecies are recognised:[6]
Pacific reef herons are medium-sized herons, reaching 57 to 66 cm in length. They have a wingspan of between 90 and 110 cm and reach an average weight of 400 grams. The species displays an unusual, non-sexual dimorphism, with some members having entirely white plumage ('light' morph) and others (the larger portion) being charcoal-grey ('dark' morph). The reason for the colour variation or "morph", is unknown, though it is most commonly thought to be related to camouflage. The plumage of immature herons tends to be browner and duller in colour.[10]
Pacific reef herons have yellow-grey legs, and the grey variety's throats and chins are marked by a narrow, white stripe. They have brown beaks, gold-yellow coloured eyes and the surrounding areas of their faces are normally of a greenish to yellow cast.[10][11]
The Pacific reef heron is widely distributed across southern Asia and Oceania. In Australia, Pacific reef herons inhabits most of the coastline, and offshore islands including the Torres Strait Islands.[12]
Pacific reef herons are widespread across Micronesia, with breeding records in Guam, the Marshall Islands, Northern Mariana Islands, and Palau, among various other islands.[13] The species also breeds throughout western Polynesia, including in Fiji,[9] French Polynesia,[14] and Tonga[15] – though it does not breed in Niue.[9] Surveys of the Fijian island of Rotuma, conducted in 1991 and 2018, suggest that the Pacific reef heron has recently colonized the island.[16]
New Zealand is considered to be the southern limit of the Pacific reef heron's distribution.[17] Despite being relatively uncommon, the herons are found throughout the country, though are most common in Northland.[18]
The species lay clutches of eggs year-round in colonies in the jungle, between palms and mangroves or in cavities of old buildings. Two to three paled greenish-blue eggs are laid in nests constructed from branches and blossoms. Males and females share brooding tasks. They normally have a 28-day brood period. After chicks are hatched, parents provide approximately five weeks of support.[19]
Their food sources are made up predominantly of varieties of ocean-based fish, crustaceans, molluscs and worms.[19]
In New Zealand, the Pacific reef heron has the conservation status of "Nationally endangered". It has been classified as "Regionally Critical" in the Wellington region.[20]
Mooloolaba, Australia
Juvenile dark morph, Coral Bay, Western Australia
The Pacific reef heron (Egretta sacra), also known as the eastern reef heron or eastern reef egret, is a species of heron found throughout southern Asia and Oceania. It occurs in two colour morphs with either slaty grey or pure white plumage. The sexes are similar in appearance.
La Rifegreto (Egretta sacra), konata ankaŭ kiel Pacifika rifegreto aŭ Orienta rifegreto, estas birdospecio de la familio de Ardeedoj. Ili troviĝas en multaj areoj de Azio inklude la oceanajn regionojn de Barato, Sudorienta Azio, Koreio, Japanio, Ĉinio, Polinezio, Mikronezio, Novgvineo, Nov-Kaledonio kaj en Aŭstralio, Tasmanio kaj Novzelando. Kutima habitato estas marbordoj, manglejoj, estuaroj ĉu en saletaj aŭ salakvaj areoj. Ili povas kunvivi en grupoj aŭ resti solece kun la partnero.
Rifegretoj estas mezgrandaj ardeoj, kiuj estas 57 al 66 cm longaj. Ili havas enverguron de 90 al 110 cm kaj atingas averaĝe pezon de 400 g.
La specio montras ne kutiman, ne-seksan dimorfismon, ĉar kelkaj membroj havas tute blankan plumaron kaj aliaj (plejaj) estas karbo-grizaj. Tialo por la kolorvario aŭ "morfo," estas nekonata, kvankam oni supozas rilaton al kamuflado. La procento de ĉiu morfo varias geografie. Blankaj morfoj loĝas nur en areoj kun koralaj rifoj.[1]
Rifegretoj havas tre mallongajn, flavajn krurojn, kaj gorĝoj kaj mentonoj de la griza varianto estas markataj de mallarĝa, blanka stribendo. Ili havas brunajn bekojn, orflavajn okulojn kaj la ĉirkaŭaj areoj de ties vizaĝoj estas normale kun verdecaj al flavaj nuancoj.
Ties manĝo formiĝas hegemonie el varioj de ocean-bazaj fiŝoj, krustuloj kaj moluskoj.
Tiu specio reproduktiĝas la tutan jaron en kolonioj en ĝangalo, inter palmoj kaj mangrovoj aŭ en kavaĵoj de malnovaj konstruaĵoj. La ino demetas 2 al 3 helverdecbluajn ovojn en nestoj konstruitaj el branĉoj kaj floroj en arboj aŭ arbustoj. Maskloj kaj inoj kunrespondecas pri kovado. Ili normale havas kovoperiodon de 28 tagoj. Post eloviĝo la gepatroj havigas proksimume 5 semajnojn de subtenon.
Oni konas du subspeciojn de Egretta sacra:[2]
La Rifegreto (Egretta sacra), konata ankaŭ kiel Pacifika rifegreto aŭ Orienta rifegreto, estas birdospecio de la familio de Ardeedoj. Ili troviĝas en multaj areoj de Azio inklude la oceanajn regionojn de Barato, Sudorienta Azio, Koreio, Japanio, Ĉinio, Polinezio, Mikronezio, Novgvineo, Nov-Kaledonio kaj en Aŭstralio, Tasmanio kaj Novzelando. Kutima habitato estas marbordoj, manglejoj, estuaroj ĉu en saletaj aŭ salakvaj areoj. Ili povas kunvivi en grupoj aŭ resti solece kun la partnero.
La garceta de arrecife o garceta costera oriental (Egretta sacra) es una especie de ave pelecaniforme de la familia Ardeidae[1][2] propia de Asia y Australasia.
Es nativa de Corea, Japón, China, India, sudoeste de Asia, Papúa Nueva Guinea, Australia, Nueva Caledonia, Micronesia y Nueva Zelanda.[3]
En su edad madura puede medir de 57 a 66 cm de alto y pesar aproximadamente 400 g.
Se le puede ver por las orillas de las costas, manglares, estuarios y en aguas salobres o saladas. Puede convivir en grupos o solo con su pareja, hace sus nidos con ramas de arbustos o árboles.
Puede llegar a tener de 2 a 5 huevos, y su incubación puede tardar aproximadamente un mes. Se alimenta de peces, crustáceos y moluscos.
Se reconocen dos subespecies de Egretta sacra:[1]
La garceta de arrecife o garceta costera oriental (Egretta sacra) es una especie de ave pelecaniforme de la familia Ardeidae propia de Asia y Australasia.
Egretta sacra Egretta generoko animalia da. Hegaztien barruko Ardeidae familian sailkatua dago.
Egretta sacra
L'Aigrette sacrée (Egretta sacra) est une espèce d'oiseaux échassiers de la famille des Ardeidae.
Selon le site Avibase, le nom vernaculaire Aigrette sacrée posséderait deux synonymes : Aigrette des récifs de l'Est[1] et Héron des palétuviers[1]. Ces données sont néanmoins à considérer avec circonspection car on ne les retrouve dans aucune autre base de données ornithologiques.
Egretta sacra
L'Aigrette sacrée (Egretta sacra) est une espèce d'oiseaux échassiers de la famille des Ardeidae.
Selon le site Avibase, le nom vernaculaire Aigrette sacrée posséderait deux synonymes : Aigrette des récifs de l'Est et Héron des palétuviers. Ces données sont néanmoins à considérer avec circonspection car on ne les retrouve dans aucune autre base de données ornithologiques.
Variante ombreuse juvénile. Aigrette sacrée en Nouvelle-Galles du Sud, Australie.Kuntul karang adalah sejenis burung dari suku Ardeidae (kerabat cangak). Merupakan burung dengan bimorfisme atau memiliki dua bentuk, yakni dengan warna yang berbeda. Dalam bahasa Inggris, burung ini disebut Pacific Reef Egret, Eastern Reef Egret atau Eastern Reef Heron.
Burung kuntul yang agak besar, panjang tubuh dari paruh hingga ekor sekitar 58 cm. Dijumpai dalam dua warna, putih sebagaimana kuntul umumnya; atau, yang lebih sering, adalah abu-abu arang merata, dengan dagu keputihan yang sukar terlihat di lapangan. Dengan jambul pendek.[1] Di pantai, habitatnya mencari makanan, kuntul ini sering tampak kehitaman belaka.
Bentuk dengan warna putih mirip dengan kuntul kerbau; namun ukurannya lebih besar, dan kepala serta lehernya lebih langsing. Tungkainya yang kehijauan, dan relatif lebih pendek; membedakannya dengan jenis kuntul lainnya. Juga paruhnya yang kuning pucat.[1]
Kuntul karang sering terlihat di pantai-pantai berkarang atau berpasir, atau di terumbu karang ketika air surut[1]. Sendirian atau berpasangan mencari makanan di pantai; dan bertengger di pohon pada saat air pasang[2]. Berburu di tepi air dengan menunggu mangsa yang terhempas ombak, atau aktif mengejar ikan-ikan kecil di tempat yang dangkal. Burung ini jarang ditemukan di beting pasir di muara sungai. Makanannya di antaranya ikan, udang, dan ketam.[3]
Kuntul ini bersarang di atas tumpukan batu-batu karang di tanah, di atas semak, atau pada pohon pendek[1]. Sarangnya berupa susunan ranting-ranting sederhana, atau bahkan hanya berupa garukan di atas tanah. Telur tiga sampai empat butir, berwarna hijau pucat kebiru-biruan. Di Jawa Barat, burung ini diketahui bertelur antara Desember hingga April.[3]
Kuntul karang menyebar luas di kawasan pesisir Asia Timur, Pasifik Barat, India, Asia Tenggara, Nusantara, hingga ke Papua Nugini, Australia dan Selandia Baru.[1]
Kuntul karang adalah sejenis burung dari suku Ardeidae (kerabat cangak). Merupakan burung dengan bimorfisme atau memiliki dua bentuk, yakni dengan warna yang berbeda. Dalam bahasa Inggris, burung ini disebut Pacific Reef Egret, Eastern Reef Egret atau Eastern Reef Heron.
La garzetta di Reef (Egretta sacra Gmelin, 1789) è un uccello della famiglia degli Ardeidi, diffuso in Australasia.[2]
Sono di taglia media, raggiungendo 57-66 cm di lunghezza. Hanno apertura alare di circa 90-110 cm e pesano in media 400 g.
Le specie mostrano un insolito dimorfismo non-sessuale, con alcuni esemplari con un piumaggio interamente bianco e altri (la maggior parte) color grigio scuro. La ragione di tale variazione è sconosciuta, sebbene si pensa che sia collegata alla mimetizzazione. Essi hanno zampe molto corte, gialle e la varietà grigia ha gola e petto marcati da una striscia bianca sottile. Hanno becchi marrone, occhio giallo oro e le aree attorno alla faccia sono di color verde-giallo.
La loro fonte di cibo è costituita da pesci, crostacei e molluschi.
Egretta sacra depone gruppi di uova durante l'anno in colonie nella giungla, tra le palme e le mangrovie o in cavità di vecchi edifici. Da due a tre uova color verde-blu sono poste in nidi costruiti con rami e fiori. I maschi e le femmine si dividono la cova. Dopo la schiusa delle uova i genitori provvedono a circa 5 settimane di sostentamento.
Si possono trovare in molte aree dell'Asia incluse le regioni oceaniche di India, sud-est asiatico, Giappone, Polinesia, Australia, Tasmania e Nuova Zelanda.[1]
La garzetta di Reef (Egretta sacra Gmelin, 1789) è un uccello della famiglia degli Ardeidi, diffuso in Australasia.
Vandenynis rifinis garnys (lot. Egretta sacra, angl. Eastern Reef Egret, vok. Riffreiher) – garninių (Ardeidae) šeimos paukštis. Paplitę daugelyje Azijos vietų, įskaitant rajonus prie vandenynų, pietryčių Aziją, Japoniją, taip pat Polinezijoje, Australijoje, Tasmanijoje ir Naujojoje Zelandijoje.
Rūšies atstovams būdingas neįprastas nelytinis dimorfizmas: kai kurie atstovai turi visiškai baltas plunksnas, o kiti (didesnė dalis) yra tamsiai pilkos spalvos. Priežastys, kodėl tarp vandenynių rifinių garnių vyrauja tokia spalvų variacija, nežinomos, tačiau labiausiai tikėtina, kad spalvas jie naudoja kaip maskuotę.
Vandenynis rifinis garnys yra vidutinio dydžio garnių genties atstovas, paprastai 57-66 cm ilgio ir 400 g svorio. Sparnų ilgis – tarp 90 ir 110 cm. Turi labai trumpas geltonas kojas, rudą snapą, geltonas akis. Pilkas kaklas ir smakras pažymėti siaurais baltais dryžiais.
Minta daugiausia vandenyne gyvenančiomis žuvimis, vėžiagyviais ir moliuskais. Kartą metuose, rūšies atstovai kolonijomis peri 2-3 žaliai mėlynos spalvos kiaušinius, iš šakelių ir žiedų susirentę lizdus tarp palmių ir mangrovių, arba net senų pastatų ertmėse. Peri tiek patelės, tiek patinai. Perėjimas dažniausiai užtrunka 28 dienas. Išsiritus jaunikliams, tėvai jais dar rūpinasi apie 5 savaites.
Vandenynis rifinis garnys (lot. Egretta sacra, angl. Eastern Reef Egret, vok. Riffreiher) – garninių (Ardeidae) šeimos paukštis. Paplitę daugelyje Azijos vietų, įskaitant rajonus prie vandenynų, pietryčių Aziją, Japoniją, taip pat Polinezijoje, Australijoje, Tasmanijoje ir Naujojoje Zelandijoje.
Rūšies atstovams būdingas neįprastas nelytinis dimorfizmas: kai kurie atstovai turi visiškai baltas plunksnas, o kiti (didesnė dalis) yra tamsiai pilkos spalvos. Priežastys, kodėl tarp vandenynių rifinių garnių vyrauja tokia spalvų variacija, nežinomos, tačiau labiausiai tikėtina, kad spalvas jie naudoja kaip maskuotę.
Burung Bangau Batu atau juga dikenali sebagai burung Bangau Laut[1] adalah salah satu daripada haiwan yang boleh didapati di Malaysia. Nama saintifiknya ialah Egretta sacra[2], [3].
Burung Bangau Batu ialah haiwan yang tergolong dalam golongan benda hidup, alam : haiwan, filum : kordata, sub-filum : bertulang belakang (vertebrata), kelas : burung. Burung Bangau Batu ialah haiwan berdarah panas, mempunyai sayap dan tubuh yang diselubungi bulu pelepah. Paruh Burung Bangau Batu tidak bergigi.
Burung Bangau Batu membiak dengan bertelur. Telur Burung Bangau Batu bercangkerang keras.
Burung Takur Besar merupakan burung yang dilindungi di bawah Akta Perlindungan Hidupan Liar Malaysia. [4]
Burung Bangau Batu atau juga dikenali sebagai burung Bangau Laut adalah salah satu daripada haiwan yang boleh didapati di Malaysia. Nama saintifiknya ialah Egretta sacra, .
De oostelijke rifreiger (Egretta sacra) is een vogel uit de familie der reigers (Ardeidae).
De oostelijke rifreiger is met 57 tot 66 cm en een spanwijdte tussen de 90 en 110 centimeter een middelgrote reiger. Hij weegt zo'n 400 gram. De soort is polymorfistisch met geheel leigrijze en een geheel witte variant. Beide variaties hebben gele poten en een bruinachtige snavel. De donkere variant heeft een witte streep over de kin.
De vogel komt voornamelijk op rotsachtige kusten en mangroven voor in Australië, Bangladesh, Brunei, Cambodja, China, Christmaseiland, Cocoseilanden, Fiji, Frans-Polynesië, Guam, India, Indonesië, Japan, Zuid-Korea, Noord-Korea, Maleisië, de Marshalleilanden, Myanmar, Nieuw-Caledonië, Nieuw-Zeeland, de Noordelijke Marianen, Palau, Papoea-Nieuw-Guinea, de Filipijnen, Singapore, de Salomonseilanden, Taiwan, Thailand, Oost-Timor, Tonga, Vietnam.
De soort telt 2 ondersoorten:
De oostelijke rifreiger leeft van vis, weekdieren, schaaldieren en andere zeedieren.
Broeden doet hij landinwaarts in de jungle, in mangroven of (palm)bomen, ook tussen gebouwen. Het vrouwtje legt twee of drie eieren die na ongeveer 28 dagen uitkomen.
Bronnen, noten en/of referentiesDe oostelijke rifreiger (Egretta sacra) is een vogel uit de familie der reigers (Ardeidae).
Donkere variantSothegre (Egretta sacra) er ein vassfugl og ein mellomstor hegre som finst i mange kystnære område av Asia, frå Bangladesh gjennom Søraust-Asia og til Japan, dei lever òg i delar av Polynesia aust til Marquesasøyene, i Australia og på New Zealand.
Arten viser ein uvanleg dimorfisme som ikkje er kjønnsbasert. Nokre medlemmer har heilt kvit fjørdrakt, medan dei fleste blir koksgråe. Den kvite morfen er vanleg på polynesiske øyar.[1] Bakgrunnen for fargevariasjonen eller morfen er ukjend, men det er mest tenkt å vere relatert til kamuflasje. Sothegrar er 57-66 centimeter i lengd, dei har eit vengespenn på mellom 90 og 110 centimeter og når ei gjennomsnittleg vekt på 400 gram. Til hegrar å vere har dei korte bein som er gule. Nebbet kan vere gråleg til gult,[1] auga gullgule i farga.
Sothegrar beitar helst i tidevassona, og føda er hovudsakleg marine dyr og sett saman av variantar av fisk inkludert ålar og flyndrer, krepsdyr og blautdyr.
Dei bygg reir i koloniar i mangrovar eller i holrom eller under overheng av fjell, reira er av trepinnar, tang og anna gjort tilgjengeleg av tidevatn. Kullet er på to til tre lyse, grønblåe egg. Kjønna deler på rugeoppgåva gjennom ca. 25-28 dagar. Etter klekking gjev foreldre omsut i ca. 5 veker. På New Zealand er hekketida om våren. Verdspolulasjonen er trudd å vere mellom 100 000 og ein million i storleik (2006).[2] Den eldste kjente sothegra i Australia blei 14 år gamal.[1]
Sothegre (Egretta sacra) er ein vassfugl og ein mellomstor hegre som finst i mange kystnære område av Asia, frå Bangladesh gjennom Søraust-Asia og til Japan, dei lever òg i delar av Polynesia aust til Marquesasøyene, i Australia og på New Zealand.
Ei sothegre av kvar morfFoto: Glen Fergus UtbreiingskartArten viser ein uvanleg dimorfisme som ikkje er kjønnsbasert. Nokre medlemmer har heilt kvit fjørdrakt, medan dei fleste blir koksgråe. Den kvite morfen er vanleg på polynesiske øyar. Bakgrunnen for fargevariasjonen eller morfen er ukjend, men det er mest tenkt å vere relatert til kamuflasje. Sothegrar er 57-66 centimeter i lengd, dei har eit vengespenn på mellom 90 og 110 centimeter og når ei gjennomsnittleg vekt på 400 gram. Til hegrar å vere har dei korte bein som er gule. Nebbet kan vere gråleg til gult, auga gullgule i farga.
Sothegrar beitar helst i tidevassona, og føda er hovudsakleg marine dyr og sett saman av variantar av fisk inkludert ålar og flyndrer, krepsdyr og blautdyr.
Dei bygg reir i koloniar i mangrovar eller i holrom eller under overheng av fjell, reira er av trepinnar, tang og anna gjort tilgjengeleg av tidevatn. Kullet er på to til tre lyse, grønblåe egg. Kjønna deler på rugeoppgåva gjennom ca. 25-28 dagar. Etter klekking gjev foreldre omsut i ca. 5 veker. På New Zealand er hekketida om våren. Verdspolulasjonen er trudd å vere mellom 100 000 og ein million i storleik (2006). Den eldste kjente sothegra i Australia blei 14 år gamal.
Sothegre (Egretta sacra) er en fugl i hegrefamilien.
Inndelingen under følger HBW Alive og er i henhold til Martínez-Vilalta & Motis (2018).[1] Norske navn på artene følger Norsk navnekomité for fugl og er i henhold til Syvertsen et al. (2008, 2017).[2][3] Navn og beskrivelser i parentes er ikke offisielle, men kun foreløpige beskrivelser.
(en) Kategori:Egretta sacra – bilder, video eller lyd på Wikimedia Commons
Sothegre (Egretta sacra) er en fugl i hegrefamilien.
Czapla czczona (Egretta sacra) – gatunek ptaka z rodziny czaplowatych (Ardeidae). Występuje w różnych regionach Azji (Indie, Japonia), Australii i Oceanii (Polinezja, Nowa Zelandia, Tasmania).
Brak wyraźnie zaznaczonego dymorfizmu płciowego, za to stwierdza się polimorfizm - występują dwa typy upierzenia jasny i ciemny (liczniejszy). Krótkie żółte nogi, brązowy dziób, miodowe tęczówki, żółto-zielona skóra wokół oczu. Typ ciemny posiada kontrastujący z resztą upierzenia biały pas na gardle. Żywi się różnego typu rybami oceanicznymi, skorupiakami i mięczakami Gniazduje w koloniach zakładanych w dżungli, między palmami, namorzynami lub w starych budynkach. Składa jaja przez cały rok, 2-3 zielono-niebieskie jaja w jednym lęgu, wysiadywane przez około 28 dni. Samiec i samica dzielą się rodzicielskimi obowiązkami i pomagają młodym przez ok. 5 tygodni od wyklucia.
Wymiary średnie:
długość ciała ok. 57–66 cm
rozpiętość skrzydeł ok. 90–110 cm
masa ok. 400 g
Czapla czczona (Egretta sacra) – gatunek ptaka z rodziny czaplowatych (Ardeidae). Występuje w różnych regionach Azji (Indie, Japonia), Australii i Oceanii (Polinezja, Nowa Zelandia, Tasmania).
Brak wyraźnie zaznaczonego dymorfizmu płciowego, za to stwierdza się polimorfizm - występują dwa typy upierzenia jasny i ciemny (liczniejszy). Krótkie żółte nogi, brązowy dziób, miodowe tęczówki, żółto-zielona skóra wokół oczu. Typ ciemny posiada kontrastujący z resztą upierzenia biały pas na gardle. Żywi się różnego typu rybami oceanicznymi, skorupiakami i mięczakami Gniazduje w koloniach zakładanych w dżungli, między palmami, namorzynami lub w starych budynkach. Składa jaja przez cały rok, 2-3 zielono-niebieskie jaja w jednym lęgu, wysiadywane przez około 28 dni. Samiec i samica dzielą się rodzicielskimi obowiązkami i pomagają młodym przez ok. 5 tygodni od wyklucia.
Wymiary średnie:
długość ciała ok. 57–66 cm
rozpiętość skrzydeł ok. 90–110 cm
masa ok. 400 g
Korallhäger[2] (Egretta sacra) är en asiatisk och australisk fågel i familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar.[3]
Korallhägern är en medelstor häger med ett vingspann på 90 till 110 centimeter. Den förekommer i två morfer, en med mörkt grå fjäderdräkt och en med vit fjäderdräkt. Näbben är något gulaktig och benen är grågula. Jämfört med den liknande och likaledes tvåfasiga västliga revhägern har korallhägern påfallande korta ben.
Korallhägern förekommer i kustområden från Sydostasien till Japan, Australien, Nya Zeeland och Tasmanien. Den delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]
Dess föda består främst av fisk, kräftdjur och blötdjur. Den häckar årets runt i kolonier och lägger tre blekt blågröna ägg. Både hona och hane turas om att ruva äggen, normalt i 28 dagar. Efter de kläcks tar föräldrarna hand om ungarna i ungefär fem veckor.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 100.000 och en miljon individer.[4]
Korallhäger (Egretta sacra) är en asiatisk och australisk fågel i familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar.
*Ardea sacra
Dış bağlantılar Wikimedia Commons'ta Egretta sacra ile ilgili çoklu ortam belgeleri bulunur. Wikispecies'te Egretta sacra ile ilgili detaylı taksonomi bilgileri bulunur.Egretta sacra balıkçılgiller (Ardeidae) familyasından bir kuş türü. Asya'da Hindistan'ın okyanus kıyılarında, Güneydoğu Asya, Japonya, Polinezya'da ve Avustralya, Tazmanya ile Yeni Zelanda'da bulunur.
Orta büyüklükte, boyları 57 ila 66 cm arasında ve kanat açıklığı 90 ila 110 cm arasında olan bir kuştur. Ortalama ağırlığı 400 gramdır.
Bu türde sıradışı, cinsiyete bağlı olmayan bir dimorfizm görülür. Bazı bireyler tamamen beyaz renkli tüylere sahipken daha büyük birçoğunluk kömür karası-gri renkli tüylere sahiptir. Bu iki farklı fenotipin nedeni bilinmemektedir ancak genel olarak kamuflaj ile ilgili olduğu düşünülür.
Çok kısa ve sarı bacakları vardır. Gri olan fenotipin boğazı ve çenelerinde ince beyaz çizgiler bulunur. Gagaları kahverengi, irisleri altın sarısı ve yüzlerinde göz çevresi yeşilimsi veya sarı renklidir.
Koloni hâlinde yaşarlar. Dişi bir kerede iki ila üç soluk yeşilimsi-mavi yumurta yumurtlar. Erkek ile dişi kuluçkaya birlikte yatar. 23 günlük bir kuluçka süreleri bulunur.
Okyanus balıkları, kabuklular ve yumuşakçalarla beslenirler.
Egretta sacra balıkçılgiller (Ardeidae) familyasından bir kuş türü. Asya'da Hindistan'ın okyanus kıyılarında, Güneydoğu Asya, Japonya, Polinezya'da ve Avustralya, Tazmanya ile Yeni Zelanda'da bulunur.
Koyu renkli fenotip.Cò bạch (danh pháp hai phần: Egretta sacra) là một loài chim trong họ Diệc.[2]
Круглогодично
Только зимойВосто́чная ри́фовая ца́пля[1] (лат. Egretta sacra) — птица семейства цаплевые, обитающая в Юго-Восточной Азии, Австралии, Новой Зеландии, Тасмании и Полинезии.
Длина тела составляет 57—67 см, размах крыльев — от 90 до 110 см. Вес составляет более 400 г. Ноги очень короткие и желтоватые. Оперение сланцевато-серое. На горле и подбородке имеется тонкая, белая полоса. В течение гнездового периода у птицы длинные нарядные перья на шее и спине. Клюв коричневый, глаза желтоватого цвета. Окружающая лицо кожа имеет зеленовато-жёлтый оттенок.
У рифовых цапель существует диморфизм, то есть имеются два цветовых варианта. В то время как на большей области распространения цвет оперения птиц светлый, в Новой Зеландии встречается подвид с тёмным оперением. Вид представлен двумя цветовыми морфами — тёмной (тёмно-серое оперение) и белой (белое оперение).
Питание птицы состоит из рыб, моллюсков, ракообразных и других морских животных, которых она ловит, нагнувшись над водной поверхностью.
Круглый год птицы гнездятся в колониях в джунглях, между пальмами и манграми или в дуплах старых деревьев. В кладке от двух до трёх зеленовато-синих яйца. Гнездо строится из веток и цветков. Самка и самец участвуют в высиживании кладки. Высиживание продолжается до 28 дней. Затем птенцы-родители примерно 5 недель выкармливают птенцов.
В Австралии восточная рифовая цапля находится под охраной государства с 1974 года.
Восто́чная ри́фовая ца́пля (лат. Egretta sacra) — птица семейства цаплевые, обитающая в Юго-Восточной Азии, Австралии, Новой Зеландии, Тасмании и Полинезии.
岩鹭(学名:Egretta sacra)为鹭科白鹭属的鸟类。分布于东南亚、澳大利亚、紐西兰、台湾以及中国大陆的海南、广东、福建、浙江等地,主要生活于岩壁海岸或小岛上以及筑巢于岩壁或树上。该物种的模式产地在太平洋的大溪地。[2]
岩鹭(学名:Egretta sacra)为鹭科白鹭属的鸟类。分布于东南亚、澳大利亚、紐西兰、台湾以及中国大陆的海南、广东、福建、浙江等地,主要生活于岩壁海岸或小岛上以及筑巢于岩壁或树上。该物种的模式产地在太平洋的大溪地。
クロサギ(黒鷺、学名:Egretta sacra)は、ペリカン目サギ科に分類される鳥類の一種である。
東アジア、東南アジアからオーストラリア、ニュージーランド、ミクロネシアにかけて分布する。北方で繁殖した個体は、冬季南方へ渡る。
日本では、太平洋側では房総半島以西、日本海側では男鹿半島以南で繁殖するが、やや局地的で数は多くない。北海道や青森県でも記録がある。本州の中部以南では留鳥として周年生息するが、それより北の地域では夏鳥である。
全長は63cm。中型のサギ。黒色型と白色型が存在する。
九州以北では黒色型が分布するが、南西諸島では白色型の割合が増える。また、黒い羽と白い羽が両方ある(体色が灰色というわけではない)中間型も少数存在する。雌雄同色である。九州以北に多い黒色型は黒い岩場に適応し、南西諸島に多い白色型は白い砂浜・サンゴ礁に適応したものと考えられている。
後頭部に房状の短い冠羽があるが、雄の方がやや豊かである。また、繁殖期に白色型は黒色型よりも冠羽が伸びる傾向がある。嘴は太くて長く、色は淡いオリーブ色、褐色、黄褐色など個体変異が激しい。足は比較的短く黄緑色または緑褐色の個体が多い。虹彩は黄色で、眼先は黄緑色である。
主に海辺の岩場や珊瑚礁に生息するが、干潟や河口にいることもある。コロニーは形成せず、単独もしくはペアで生活する。昼行性。海上を低空飛行し、獲物を探す。
繁殖形態は卵生で、海辺の樹木や岩の上に営巣し、1回に2 - 5個の卵を産む。抱卵期間は25 - 28日で、雌雄で抱卵し育雛も雌雄共同で行う。雛は孵化後35 - 40日で巣立つ。
以下の2亜種に分類される。
LEAST CONCERN (IUCN Red List Ver. 3.1 (2001))
海岸に生息するため、釣り人の増加が個体数や繁殖の減少に影響するとする説もある。