Larvivora komadori (Temminck 1835)

Larvivora komadori^[1] (Erithacus komadori kent) a zo ur spesad golvaneged eus kerentiad ar Muscicapidae.

Anvet e voe Sylvia komadori da gentañ-penn (e 1835) gant al loenoniour izelvroat Coenraad Jacob Temminck (1778-1858).

Doareoù pennañ

Larvivora komadori (ur barez).

Boued

Annez hag isspesadoù

Ar spesad a gaver an tri isspesad anezhañ^[2] :

• Larvivora komadori komadori (komadori), en Inizi Ryūkyū (Amami-Ōshima, Tanegashima, Tokunoshima),
• Larvivora komadori komadori (subrufus), e kreisteiz Inizi Ryūkyū (Iriomote-jima, Ishigaki-jima, Yonaguni-jima),
• Larvivora komadori namiyei, en Okinawa.

Liammoù diavaez

• Erithacus komadori war al lec'hienn BirdLife International.
• Erithacus komadori war lec'hienn an International Union for Conservation of Nature (IUCN).

Notennoù ha daveennoù

Aderyn a rhywogaeth o adar yw Robin Ynysoedd Ryukyu (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: robinod Ynysoedd Ryukyu) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Erithacus komadori; yr enw Saesneg arno yw Riukiu robin. Mae'n perthyn i deulu'r Brychion (Lladin: Turdidae) sydd yn urdd y Passeriformes.^[1]

Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn E. komadori, sef enw'r rhywogaeth.^[2]

Teulu

Mae'r robin Ynysoedd Ryukyu yn perthyn i deulu'r Brychion (Lladin: Turdidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:

Rhestr Wicidata:

rhywogaeth enw tacson delwedd Bronfraith Turdus philomelos Bronfraith Mongolia Turdus mupinensis Brych Affrica Turdus pelios Brych daear Siberia Geokichla sibirica Brych Grand Cayman Turdus ravidus Brych gyddfddu Turdus atrogularis Brych gyddfgoch Turdus ruficollis Brych tywyll America Turdus nigrescens Brych y coed Turdus viscivorus Coch dan adain Turdus iliacus Mwyalchen Turdus merula Mwyalchen y mynydd Turdus torquatus Robin America Turdus migratorius Socan eira Turdus pilaris

Gweler hefyd

• Rhestr Goch yr IUCN

Cyfeiriadau

Ryukyurødhals (latin: Larvivora komadori) er en fugleart, der lever på Ryukyuøerne.

Noter

• Avibase - the world bird database

Eksterne henvisninger

• Wikimedia Commons har flere filer relateret til Ryukyurødhals

Stub

Die Samtkehlnachtigall (Larvivora komadori, jap. アカヒゲ Akahige) oder auch Samtkehlchen bzw. Ryu-Kyu-Erdsänger genannt ist eine Vogelart aus der Familie der Fliegenschnäpper.^[1] Im englischen Sprachraum wird sie als Ryukyu Robin („Ryukyu-Rotkehlchen“) bezeichnet. Sie ist im Süden Japans verbreitet.

Merkmale

Die Samtkehlnachtigall ist eine kleine Vogelart mit schlanken Beinen. Der Schnabel ist typisch für Insektenfresser schmal und länglich geformt. Das Gefieder ist dorsal orange gefärbt. Die Bauchseite hat dagegen einen grauen Farbton. Ausgewachsene männliche und weibliche Tiere lassen sich an der Kehlfarbe unterscheiden. Diese ist bei den Männchen schwarz und bei den Weibchen hellgrau.

• Zeichnung eines männlichen und weiblichen Vogels

• Männchen im Norden der Insel Okinawa

• Weibchen am gleichen Ort

Verbreitungsgebiet und Gefährdung

Das Verbreitungsgebiet liegt in der paläarktischen Region.^[2] Die Vogelart ist in Japan endemisch und dort auf den Ryūkyū-Inseln sowie der „Mann-Frau-Inselgruppe“ Danjo-guntō verbreitet. Letztere ist eine unbewohnte Inselgruppe mit einer Gesamtfläche von ca. 4,7 km², und die Samtkehlnachtigall wurde erstmals 1970 in diesem Gebiet bestätigt. Seitdem wurden bis 1988 drei Erhebungen zur Populationsdichte durchgeführt, und die maximale Anzahl von Individuen dort auf etwa 1.000 geschätzt. In der dritten 1988 durchgeführten Umfrage wurde dabei eine Abnahme der Populationsdichte gemeldet.^[3] Die Gesamtpopulation der Vogelart auf allen Inseln wird anhand des Verbreitungsgebiets und Beobachtungen dieser und ähnlicher kleinen Vogelarten auf 10.000 – 20.000 Individuen und davon etwa zwei Drittel ausgewachsene Tiere geschätzt.

Eine mögliche Bedrohung stellen unter anderem auf den Inseln eingeführte Raubtiere wie der Kleine Mungo auf Okinawa Hontō oder Japan-Wiesel auf Nakanoshima dar sowie der Verlust an Lebensraum durch kommerzielle Abholzung.^[4] Die International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) stuft die Art deshalb bisher als potenziell gefährdet (Near Threatened) ein.^[5]

Lebensweise

Die Vögel brüten in Felsspalten und Baumwurzeln^[4] auf den nördlichen Ryūkyū-Inseln zwischen Tanegashima und Tokunoshima weiter im Süden und ziehen im Winter zu den südlichen Ryūkyū-Inseln. Einige Tiere verbleiben jedoch auch auf Amami-Ōshima.^[2][5] Die Vögel leben im Unterholz und in bodennaher Vegetation in immergrünen Wäldern.^[2]

Systematik

Die Samtkehlnachtigall wurde ursprünglich zusammen mit der Schwesterart Rostkehlnachtigall (Larvivora akahige)^{[A 1]} und dem europäischen Rotkehlchen (Erithacus rubecula) in die Gattung Erithacus eingeordnet. Eine molekulare phylogenetische Studie aus dem Jahr 2006 ergab, dass die beiden ostasiatischen Arten der Blaunachtigall (Larvivora cyane) – zu der Zeit in der Gattung Luscinia – ähnlicher waren als dem europäischen Rotkehlchen.^[6] Im Jahr 2010 bestätigte eine weitere Studie dieses Ergebnis und fand zudem heraus, dass Luscinia nicht monophyletisch war. Die Gattung Larvivora wurde daher wiederbelebt, um eine Gruppe von Arten aufzunehmen, die zuvor in der Gattung Luscinia eingeordnet waren – darunter die genannte Rostkehlnachtigall, Samtkehlnachtigall und Blaunachtigall.^[7][8]

Unterarten:

• Larvivora komadori komadori (Temminck, 1835) – jap. アカヒゲ Akahige

Auf der Roten Liste gefährdeter Vögel Japans von 2020 ist die Unterart L. komadori komadori als gefährdet (Vunerable) eingestuft.^[9] Die Unterart ist auf den nördlichen Ryūkyū-Inseln (Tanegashima, Amami-Ōshima, Tokunoshima) verbreitet.^[1]

• Larvivora komadori namiyei (Stejneger, 1887) – jap. ホントウアカヒゲ Hontō-Akahige

Auf der Roten Liste gefährdeter Vögel Japans von 2020 ist die Unterart L. komadori namiyei als stark gefährdet (Endangered) eingestuft.^[9] Die Unterart ist auf der Nordseite Okinawa Hontōs verbreitet.^[1][4]

• Larvivora komadori subrufus (Kuroda, 1923) – jap. ウスアカヒゲ Usu-Akahige

Auf der Roten Liste gefährdeter Vögel Japans von 2020 ist die Unterart L. komadori subrufus bereits als ausgestorben eingestuft.^[9] Sie war auf den südlichen Ryūkyū-Inseln (Ishigaki, Iriomote und Yonaguni) verbreitet.^[1]

Ausgehend von der phylogenetischen geografischen Analyse differenzierte sich die Art im zentralen Teil der Ryūkyū-Inseln während des Pleistozän. Dabei wird vermutet, dass entweder die nördliche oder die südliche Population zu migrieren begann oder einige Populationen aufhörten zu migrieren.^[3]

Anmerkungen

1. ↑ Die Vogelart Larvivora komadori wird auf Japanisch „アカヒゲ (Akahige)“ genannt und die Schwesterart Larvivora akahige „コマドリ (Komadori)“, also jeweils genau umgekehrt zur wissenschaftlichen Bezeichnung.

Literatur

• del Hoyo, J. and Collar, N.J. 2016. HBW and BirdLife International Illustrated Checklist of the Birds of the World. Volume 2: Passerines. Lynx Edicions and BirdLife International, Barcelona, Spain and Cambridge, UK.
• del Hoyo, J., Collar, N.J., Christie, D.A., Elliott, A., Fishpool, L.D.C., Boesman, P. and Kirwan, G.M. 2016. HBW and BirdLife International Illustrated Checklist of the Birds of the World. Volume 2: Passerines. Lynx Edicions and BirdLife International, Barcelona, Spain and Cambridge, UK.
• Seki S-I & Ogura T (2007) Breeding origins of migrating Ryukyu Robins Erithacus komadori inferred from mito-chondrial control region sequences. Ornithol. Sci. 6:21–27.
• Seki S-I, Sakanashi M, Kawaji N & Kotaka N (2007) Phylo-geography of the Ryukyu robin (Erithacus komadori): population subdivision in land-bridge islands in relation tothe shift in migratory habit. Mol. Ecol. 16: 101–113
• Sibley, C.G. and Monroe, B.L. 1990. Distribution and Taxonomy of Birds of the World. Yale University Press, New Haven, USA.
• Sibley, C.G. and Monroe, B.L. 1993. A supplement to 'Distribution and Taxonomy of Birds of the World'. Yale University Press, New Haven, USA.

Einzelnachweise

1. ↑ ^{a b c d} Samtkehlnachtigall. Avibase, abgerufen am 20. Januar 2021 (deutsch/englisch).
2. ↑ ^{a b c} Clement, P. and Rose, C. 2015. Robins and Chats. Christopher Helm, London.
3. ↑ ^{a b} Shin-Ichi Seki, 2009. Population trends and molecular phylogenetic position of theisolated Ryukyu Robin Erithacus komadorion the Danjo Islands, Japan. Jpn. J. Ornithol.58: 18–27. 男女群島におけるアカヒゲ Erithacus komadori の生息状況と集団の分子系統的位置. (PDF, 12,2 MB) jstage.jst.go.jp, abgerufen am 20. Januar 2021 (japanisch).
4. ↑ ^{a b c} Red data book
5. ↑ ^{a b} Samtkehlnachtigall (Larvivora komadori) – Near Threatened in der Roten Liste gefährdeter Arten der IUCN 2017. Eingestellt von: BirdLife International, 1. Oktober 2016. Abgerufen am 5. Dezember 2021.
6. ↑ Shin-Ichi Seki: The origin of the East Asian Erithacus robin, Erithacus komadori, inferred from cytochrome b sequence data. In: Molecular Phylogenetics and Evolution. 39, Nr. 3, 2006, S. 899–905. doi:10.1016/j.ympev.2006.01.028. PMID 16529957.
7. ↑ G. Sangster, P. Alström, E. Forsmark, U. Olsson: Multi-locus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae). In: Molecular Phylogenetics and Evolution. 57, Nr. 1, 2010, S. 380–392. doi:10.1016/j.ympev.2010.07.008. PMID 20656044.
8. ↑ Chats, Old World flycatchers. In: World Bird List Version 6.2. International Ornithologists' Union. 2016. Abgerufen am 20. Mai 2016.
9. ↑ ^{a b c} 環境省レッドリスト2020 (Rote Liste 2020). (PDF, 662 KB) Japanisches Umweltministerium, S. 4, abgerufen am 20. Januar 2021 (japanisch).

The Ryukyu robin (Larvivora komadori) is a bird endemic to the Ryūkyū Islands, of Japan.^[2] The Okinawa robin (Larvivora namiyei) previously was considered a subspecies.^[3]

The specific name komadori is, somewhat confusingly, the common name of its relative the Japanese robin in Japanese.

The Ryukyu robin, together with the Japanese robin and the European robin, was previously placed in the genus Erithacus . A 2006 molecular phylogenetic study found that the two east Asian species were more similar to the Siberian blue robin, at the time in Luscinia, than to the European robin.^[4] In 2010 a large study confirmed this result and also found that Luscinia was non-monophyletic. The genus Larvivora was therefore resurrected to accommodate a clade containing the Japanese robin, the Ryukyu robin, the Siberian blue robin and several other species that had previously been placed in Luscinia.^[5][6]

References

Retrieved from "https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Ryukyu_robin&oldid=1125650368"

La Rjukjua eritako (Erithacus komadori; Japane: アカヒゲ Akahige) estas Paseroformaj birdo kaj kantbirdo en la familio de Muŝkaptuledoj. Ĝi estas insektomanĝanta birdo el malgranda genro Erithacus kiu enhavas nur la tre konatan specion de la Eŭropa ruĝgorĝulo, la pli proksiman ankaŭ orientazian specion de la Japana ruĝgorĝulo kaj tiun kiu estas endemian en eta insularo japania nome Rjukju-Insuloj. Ĵusaj studoj sugestas, ke la du orientaziaj ruĝgorĝuloj apartenas al nova genro kiu unuigu ilin kun kelkaj orientaziaj membroj de la najtingaloj de la genro Luscinia kiaj la Blua siberia najtingalo (Seki, 2006).

La specifa nomo komadori estas iom konfuziga; Rjukjua erikato havas japanan komunan nomon Akahige kaj specifan nomon komadori. Aliflanke Japana ruĝgorĝulo havas japanan komunan nomon Komadori kaj specifan nomon akahige. Ĉar oni mise registris iliajn specifajn nomojn.

Temas pri sufiĉe diferenca specio disde la aliaj du samgenranoj nome la Eŭropa kaj la Japana ruĝgorĝuloj kiuj havas laŭ tiuj nomigoj ruĝajn vizaĝon, gorĝon kaj bruston. Ĉe tiu specio tiu parto (ĝis la okulo) estas tute nigra, kio malebligas la nomon de ruĝgorĝuloj por tiu specio kaj anstataŭe indas nur la adapto de la scienca nomo eritakoj. Sed ĉiukaze temas pri ruĝecaj birdoj, ĉar la supraj partoj kiuj estas ĉu brunaj ĉe la eŭropa specio ĉu ruĝecbruna ĉe la japana en tiu estas tute ruĝecaj el la krono al la vosto. La limo inter la nigra brusto kaj la ventro estas tre kontrasta kaj la ventro pli blanka supre (anstataŭ griza kiel ĉe la japana specio) kaj iome centre, sed grize en la tutaj flankoj.

Laŭ Birdlife la populacio de la specio estas inter 80,000 kaj 90,000 birdoj, kio konsiderinte la limigitan teritorion, klasigas la specion kiel Preskaŭ Minacata. Ĉiukaze estas la plej abunda de la tieaj endemiaj birdoj. Oni agnoskas tri subspeciojn: subrufa kiu loĝas en la insuloj de Iŝigaki, Iriomote kaj Jonaguni (kie estas malmulte konata kaj eble estus nevalida subspecio); namiyei estas endemia de norda parto de Okinavo; kaj komadori kiu loĝas en la sudaj insuloj de Kagoŝima kaj Okinava insularo. Endanĝerigas la specion predantoj kiel enmetitaj mungotoj (Okinavo) kaj musteloj (Nakanoŝima) kaj habitatoperdo pro komerca lignoelproduktado.

Ili loĝas en densa subkreskaĵaro en marĉareoj kun riveraj ĉiamverdaj foliarbaroj kaj nestumas en fendoj aŭ inter radikoj el majo al aŭgusto. Ili loĝas ĉe 100-600 m en diversaj partoj de ties teritorioj. Ili estas parte migrantaj kaj vintre multaj birdoj translokiĝas al la sudaj insuloj de la arkipelago.

Referencoj

• Pri la disvastiĝo de la specio
• BirdLife International (2004). Erithacus komadori. Internacia Ruĝa Listo de Endanĝeritaj Specioj, eldono de 2006. IUCN 2006. Elŝutita 5a Majo 2006. Preskaŭ minacata

• Collar, N. J.; Andreev, A. V.; Chan, S.; Crosby, M. J.; Subramanya, S. & Tobias, J. A. (editors) (2001): Ryukyu Robin. In: Threatened Birds of Asia: The BirdLife International Red Data Book. BirdLife International. ISBN 0-946888-44-2 HTML plena teksto

• Seki, Shin-Ichi (2006): The origin of the East Asian Erithacus robin, Erithacus komadori, inferred from cytochrome b sequence data. Molecular Phylogenetics and Evolution 39(3): 899–905. COI:10.1016/j.ympev.2006.01.028

El ruiseñor de Okinawa (Larvivora komadori)^[2]​ es una especie de ave paseriforme de la familia Muscicapidae endémica de las islas Ryūkyū, en Japón.^[3]​^[4]​

Taxonomía

El ruiseñor de Okinawa se clasificaba en el género Erithacus, junto al ruiseñor japonés y el petirrojo europeo. Pero un estudio filogenético de 2006 demostró que las dos especies asiáticas estaban más próximas al ruiseñor azul (en aquel momento ubicado en Luscinia) que del petirrojo.^[5]​ Un amplio estudio de 2010 lo confirmó, y además demostró que el género Luscinia no era monofilético. Por ello se reinstauró el género Larvivora para acomodar al clado que contenía al ruiseñor de Okinawa, el ruiseñor japonés, el ruiseñor azul y otras especies que se clasificaban en Luscinia.^[6]​^[7]​

El nombre científico de esta especie, komadori, es algo confuso, ya que es el nombre común en japonés de su pariente el ruiseñor japonés (Larvivora akahige), y viceversa, el nombre científico de este último, akahige, es el nombre común en japonés del ruiseñor de Okinawa.

Se reconocen dos subespecies:^[7]​

• L. k. komadori (Temminck, 1835) - se encuentra en las islas Ryūkyū septentrionales;
• L. k. namiyei (Stejneger, 1887) - se localiza en la isla de Okinawa.

Referencias

Mustrind (Erithacus komadori ehk Luscinia komadori) on linnuliik rästaslaste või kärbsenäplaste sugukonna punarinna või ööbiku perekonnast. Jaapani keeles akahige (punane habe). Ohualdis liik.

Alamliigid

Ametlikult on tunnustatud kolm alaliiki :

• Erithacus komadori komadori ingl. Ryukyu Robin, Korean / Temminck's Robin
• Erithacus komadori namiyei ingl. Stejneger's Ryukyu Robin
• Erithacus komadori subrufa ingl. Yaeyama Ryukyu Robin

Levik

Mustrind on levinud üksnes Ryukyu ehk Nansei saarestikus Jaapanis. Komadorid elutsevad Amami ja Okinawa saartel ning namiyei on iseloomulik liik Okinawa saare põhjaosas. Subrufa elutseb Sakishima saarestikus Ishigaki, Iriomote ja Yonaguni saartel.

Arv

Umbes 80 000–90 000 isendit.

Välimus

Isane on tume punase ja musta (rinnaesine) sulestikuga.

Elukeskkond

Elutseb tihedas metsas alustaimestikes ja niisketes piirkondades. Talvitub lõunapoolsetes saartele. Vaenlasteks on mangustlased (Okinawa) ja nirklased (Nakanoshima). Inimtegevuse (metsaraie) tagajärjel hävivad nende elupaigad.

Häälitsused ja laul

Linnu häälitsus on kile ja metalne.

Viited

Kasutatud kirjandus

• Ryukyu Robin. BirdLife International
• Ryukyu Robin (Luscinia komadori). The Internet Bird Collection
• Liigi kirjeldus. Okinawa Island Nature Encyclopedia
• Liigi kirjeldus. Okinawa Japan Virtual Ginza Your door to Okinawa Japan.
• komadori, Erithacus komadori Luscinia komadori, Erithacus komadori. Maailma lindude nimetused.

Välislingid

• Liigi nimi eri keeltes. Nomen.at - animals and plants
• Postmark.

Häälitsused ja laul

• Laul. MP3, 478 kB
• Laul. MP3, 459 kB
• Häälitsus (meenutab konna). MP3, 90 kB
• Häälitsus (meenutab konna). MP3, 390 kB
• Häälitsus (kile). MP3, 135 kB

Pildid

• Foto. ARKive
• Foto. Mike Danzenbaker. Okinawa, Japan. April 1999
• Foto:Isane lind. Flickr
• Fotod. oiseaux.net

Erithacus komadori Erithacus generoko animalia da. Hegaztien barruko Muscicapidae familian sailkatua dago.

Erreferentziak

• World Bird Names

Ikus, gainera

• Erithacus
• Muscicapidae

Larvivora komadori

Le Rossignol komadori (Larvivora komadori, anciennement Erithacus komadori) est une espèce d'oiseaux de la famille des Muscicapidae.

Description

Le dimorphisme sexuel est notable.

Répartition

Cette espèce est endémique de l'archipel Nansei.

Taxonomie

S'appuyant sur diverses études phylogéniques, le Congrès ornithologique international (classification version 4.1, 2014) déplace cette espèce, alors placée dans le genre Erithacus, dans le genre Larvivora.

synonymes

• Sylvia komadori Temminck, 1835
  (protonyme)
• Erithacus komadori

nom vernaculaire

En japonais, le rossignol komadori est appelé akahige (アカヒゲ^?), et c'est le rossignol akahigé (Larvivora akahige) qui est appelé komadori (コマドリ^?).

Sous-espèces

Selon le Congrès ornithologique international^[1] et Alan P. Peterson^[2] il existe deux sous-espèces :

• L. k. komadori (Temminck, 1835) ;
• L. k. namiyei (Stejneger, 1886).

Annexes

Références taxinomiques

• (en) Référence Congrès ornithologique international : (consulté le 21 juin 2012)
• (en) Référence Zoonomen Nomenclature Resource (Alan P. Peterson) : Erithacus komadori dans Muscicapidae (consulté le 21 juin 2012)
• (fr+en) Référence Avibase : Luscinia komadori (+ répartition) (consulté le 21 juin 2012)

Notes et références

1. ↑ Congrès ornithologique international
2. ↑ Alan P. Peterson

Vogels

De ryukyuroodborst (Larvivora komadori synoniem: Erithacus komadori) is een zangvogel uit de familie Muscicapidae (vliegenvangers). Het is een voor uitsterven gevoelige endemische vogelsoort van de Riukiu-eilanden.

Kenmerken

De vogel is 14 cm lang en heeft het postuur en gedrag van een roodborst. Het mannetje is fraai roodbruin van boven en heeft een zwart "gezicht" en zwarte borst en daaronder wit met een vaag grijs schubbenpatroon en op de flanken zwarte vlekken. De snavel is zwart, de poten zijn vuil roze. Het vrouwtje is doffer roodbruin van boven en mist het zwart op de kop en borst en is daar vuilwit. De ondersoort L. k. namiyei mist de zwarte vlekken op de flanken en is grijs op de buik.^[2]

Taxonomie

Deze soort werd in 1835 door Coenraad Jacob Temminck als Syliva komadori beschreven.^[3]

Verspreiding en leefgebied

Deze soort komt voor op de eilanden ten zuiden van Japan en telt twee ondersoorten:

• L. k. komadori: noordelijke Riukiu-eilanden.
• L. k. namiyei: Okinawa.

Het leefgebied bestaat uit vochtig loofhout in de buurt van stromend water, waarin de vogels verblijven in de ondergroei in heuvelland tussen de 100 en 600 m boven zeeniveau. 's Winters trekken de vogels naar zuidelijker gelegen eilanden.^[2][1]

Status

De ryukyuroodborst heeft een beperkt verspreidingsgebied en daardoor is de kans op uitsterven aanwezig. De grootte van de populatie werd in 2003 geschat op 80 tot 90 duizend individuen en de populatie-aantallen nemen af door habitatverlies. Het leefgebied wordt aangetast door ontbossing en op Okinawa ook door ingevoerde mangoesten. Om deze redenen staat deze soort als gevoelig op de Rode Lijst van de IUCN.^[1]

Bronnen, noten en/of referenties

Ryukyurödhake^[2] (Larvivora komadori) är en tätting som numera placeras i familjen flugsnappare, endast förekommande i Ryukyuöarna i södra Japan.^[3]

Kännetecken

Utseende

Ryukyurödhaken är en liten (14 cm), aktiv och färgglad fågel med långa ben och rätt lång näbb. Skillnaden mellan könen är stora. Hanen av nominatformen är svart från ansiktet till bröstet samt i pannan och i fläckar på flankerna, medan resten av undersidan är vit och ovansidan djupt roströd. Honan är något mattare ovan, saknar det svarta och är mer enfärgat grå undertill, något fläckad eller streckad i vitt. Populationen på Okinawa skiljer sig tydligt i handräkten genom avsaknad av svart i pannan och på flankerna och grå snarare än vit undersida.^[4]

Läten

Bland lätena hörs ett tunt och ljust "tseee" eller dubblerat "hii-hii", ett mjukare "grrrrr" samt som varningsläten "kirrick" eller "gu-gu". Sången är en musikalisk ramsa som återges "teet-see teet-see too", ofta förlängt till längre "seeet-seeet zeeto-zeeto seeet tsi ti-ti-ti-ti-took". Fåglar på Okinawa har något avvikande läten, bland annat kortare och mer abrupt lockläte samt ett stigande "grrick", medan sången har större tonomfång och ljusare inledningstoner.^[4][5]

Utbredning och systematik

Ryukyurödhake delas normalt upp i två underarter:^[6]

• Larvivora komadori komadori – förekommer på Danjoöarna utanför Kyushu samt norra Ryukyuöarna (Tanegashima, Amami-Ōshima, Tokunoshima); flyttar vintertid till södra Ryukyuöarna (huvudsakligen Miyako-jima, Ishigaki, Iriomote och Yonakuni) även om vissa stannar på Amami-Ōshima
• Larvivora komadori namiyei – förekommer på norra Okinawa och intilligande Keramaöarna i centrala Ryukyuöarna

Vissa urskiljer även underarten subrufa^[3], men denna är beskriven på Yaeyamaöarna utifrån övervintrade fåglar av nominatformen.^[7]

Underarten namiyei urskiljs sedan 2016 som en egen art av Birdlife International, "okinawarödhake", baserat på tydliga genetiska skillnader^[8] samt skillnader i utseende och läten.^[9]

Släktestillhörighet

Ryukyurödhake har tidigare förts till släktet Erithacus och betraktats som en nära släkting till rödhaken. Flera genetiska studier visar dock att den snarare står nära några östasiatiska arter i släktet Luscinia, som i sin tur endast är avlägset släkt med övriga arter i Luscinia.^[10][11][12] De placeras därför numera tillsammans i ett eget släkte, Larvivora.

Familjetillhörighet

Ryukyurödhake med släktingar ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.^[12][11]

Levnadssätt

Ryukyurödhaken hittas i fuktig och tät undervegetation med bambu, buskar och ormbunkar i städsegrön lövskog, ofta nära rinnande vattendrag, vanligen mellan 100 och 200 meters höjd, på Yakushima upp till 600 meter. Den ses enstaka eller i par, ofta gömd lågt i vegetationen, men söker sig på morgnarna ut mot vägkanter och stigar. Under häckningssäsongen upptäcks den lättast genom det ljusa locklätet eller när den varnar samtidigt som den snärter med vingar och stjärt eller reser stjärten nästan lodrätt. Födan är dåligt känd men tros mest bestå av små ryggradslösa djur.^[4]

Häckning

Fågeln häckar mellan april och juli, mestadels från mitten av maj till mitten av juni. Boet som består av torkade löv, mossa och bambustrimlor placeras i ett hål i ett träd eller på en sluttande jordbank. Den har också häckat i holk och noterats häcka inne i ett hus. Den lägger tre till fem blekrosa ägg.^[4]

Status

IUCN kategoriserar underartsgrupperna var för sig, båda som nära hotade. Båda anses ha världspopulationer på mellan 6.000 och 15.000 vuxna individer. Nominatformen anses ha en stabil populationsutveckling, medan namiyei tros minska i antal till följd av habitatförlust.^[1]

Namn

Temminck som beskrev både ryukyurödhaken och dess nära släkting japansk rödhake gav dem de vetenskapliga namnen komadori respektive akahige efter deras japanska namn, men blandade ihop dem. Komadori betyder "hästfågel", syftande på den japanska rödhakens sång som ska likna en gnäggade häst. Akahige för ryukyurödhaken betyder "rött skägg", vilket är än mer förrvirrande med tanke på att det är den japanska rödhaken som har rött "skägg", medan ryukyurödhaken har svart. Dock tros Akahige, även om det använts i ett par hundra år, vara en förvridning av det ursprungliga Akaike som betyder "rött hår", vilket mer stämmer överens med ryukyuhakens djupt rödbruna ovansida.^[13]

Noter

1. ^ [a b] BirdLife International 2016 Larvivora komadori Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 2015-03-01.
2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
4. ^ [a b c d] Svensson, Peter Clement (2015). Robins and Chats (första upplagan). Helm. ISBN 978-0713639636
5. ^ del Hoyo, J. & Collar, N. (2019). Okinawa Robin (Larvivora namiyei). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344061 6 januari 2019).
6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
7. ^ Collar, N. (2019). Ryukyu Robin (Larvivora komadori). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58466 5 januari 2019).
8. ^ Saitoh, T., Sugita, N., Someya, S., Iwami, Y., Kobayashi, S., Kamigaichi, H., Higuchi, A., Asai, S., Yamamoto, Y. & Nishiumi, I. (2015) DNA barcoding reveals 24 distinct lineages as cryptic bird species candidates in and around the Japanese Archipelago. Mol. Ecol. Res. 15(1): 177–186.
9. ^ Chikara, O. (2013) The distinction between the two forms of Ryukyu Robin Luscinia komadori komadori and Luscinia komadori namiyei. BirdingASIA 19: 89–91.
10. ^ Seki, Shin-Ichi (2006). "The origin of the East Asian Erithacus robin, Erithacus komadori, inferred from cytochrome b sequence data". Molecular Phylogenetics and Evolution 39 (3): 899–905.
11. ^ [a b] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol Phylogenet Evol.
12. ^ [a b] Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Zool Scripta.
13. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör ryukyurödhake.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Larvivora komadori.
  Artförteckning
• Bilder och filmer på Internet Bird Collection, komadori
• Bilder och filmer på Internet Bird Collection, namiyei
• komadori Läten på xeno-canto.org

Larvivora komadori là một loài chim trong họ Muscicapidae.^[2] Loài này sinh sống ở Nhật Bản.

Chú thích

Tham khảo

• Dữ liệu liên quan tới Oanh Lưu Cầu tại Wikispecies

二名法 Larvivora komadori
Temminck, 1835

琉球歌鴝（学名：Larvivora komadori），又名琉球鴝鳥，为鶲科鴝鳥屬下的一个种。

参考文献

扩展阅读

这是一篇與动物相關的小作品。你可以通过编辑或修订扩充其内容。

取自“https://zh.wikipedia.org/w/index.php?title=琉球歌鴝&oldid=50492886”

アカヒゲ 分類 界 : 動物界 Animalia 門 : 脊索動物門 Chordata 亜門 : 脊椎動物亜門 Vertebrata 綱 : 鳥綱 Aves 目 : スズメ目 Passeriformes 科 : ヒタキ科 Muscicapidae 属 : Larvivora 種 : アカヒゲ L. komadori 学名 Larvivora komadori (Temminck, 1835)^[1] 和名 アカヒゲ^[2] 英名 Ryukyu robin^[1][2]

アカヒゲ（赤髭^[3]、Larvivora komadori）は、鳥綱スズメ目ヒタキ科Larvivora属に分類される鳥類。

分布[編集]

日本（南西諸島、男女群島）固有種

慶良間諸島でも2例の確認例があるが、亜種は不明とされる^[4]。

分類[編集]

種小名komadoriは、本種とコマドリを取り違えて記載されたと考えられている^[3]。和名は「赤い毛」が取り違えられたことが由来とされる^[3]。

コマドリと近縁で、本種とコマドリの2種はミトコンドリアDNAの分子系統推定ではコルリやシマゴマなどに近縁という解析結果が得られている^[5]。以前は旧コマドリ属Erithacus（現ヨーロッパコマドリ属）に分類されていた。改訂日本産鳥類目録 第7版などではノゴマ属Lusciniaに分類されている^[2]。2018年現在IOC World Bird Listなどでは、コマドリ・コルリ・シマゴマなどとLarvivora属を構成する説を採用している^[1]。

形態・ミトコンドリアDNAの分子系統学的解析から大きく基亜種と亜種ホントウアカヒゲの2つの系統に分かれるとされ、系統地理学的解析から更新世中期に琉球諸島で分岐したと推定されている^[5]。後に北部の系統群が渡りを行うようになったか（現在の基亜種）、南部の系統群が渡りを行わなくなった（現在の亜種ホントウコマドリ）と推定されている^[5]。男女群島の個体群は他の個体群と比べて隔離分布しているものの、形態とミトコンドリアDNAの分子系統学的解析共に基亜種に含まれ遺伝的距離も小さいとされる^[5]。

以下の分類はIOC World Bird List (v 8.1)に、和名は日本鳥類目録 改訂第7版に従う^[1][2]。後述のようにBirdLife Internationalおよびそれに従っているIUCNレッドリストでは2017年現在、以下の2亜種を独立種として扱っている。

Larvivora komadori komadori (Temminck, 1835) アカヒゲ

奄美大島、徳之島、男女群島、トカラ列島で繁殖する（夏鳥）^[6][7]。冬季になると先島諸島へ移動する（冬鳥）^[6]。奄美大島や徳之島では周年生息する個体もいる（留鳥）^[6]。夏季から秋季にかけて大隈半島や薩南諸島でも見られ、薩南諸島では繁殖期に記録があるが確実な繁殖例はない^[6]。

全長14センチメートル^[6][8]。上面の羽衣や翼は赤褐色^[6]。体下面の羽衣は白い^[6]。

額の黒色斑が大型^[6]。オスは顔から胸部にかけての羽衣が黒い^[6]。オスの体側面に黒色斑が入る^[6]。メスは体側面の羽毛の外縁（羽縁）が灰色で、鱗状の斑紋に見える^[6]。

Larvivora komadori namiyei (Stejneger, 1887) ホントウアカヒゲ

日本（沖縄島北部）固有亜種^[4]。和名は沖縄島（沖縄本島）に分布することに由来する^[3]。

全長14センチメートル^[4][9]。基亜種と比較すると翼の先端が丸みをおびる^[4][9]。上面や翼は橙褐色^[4]。体下面は灰色^[4]。

額の黒色斑が小型^[4]。オスは顔から胸部にかけての羽衣が黒い^[4]

以下の亜種を認める説もあるが、採集例が1例しかないこと・繁殖地が不明なこと、八重山列島で基亜種が越冬していること、基亜種と形態の差異がほとんどないことから亜種の有効性を疑問視する説もある^[10]。

Larvivora komadori subrufus (Kuroda, 1923) ウスアカヒゲ

日本（与那国島）固有亜種^[10]。先島諸島に分布していたとする説もあるが、確実な根拠はない^[4]。

上面の羽衣や翼は明赤褐色^[10]。亜種小名subrufusは「やや赤い」の意。

額の黒色斑が大型^[10]。

1921年に与那国島でオス1羽が採集されたのみ^[2][10]。

生態[編集]

常緑広葉樹林に生息するが、二次林にも生息する^[4][6]。基亜種のトカラ列島個体群はリュウキュウチク林に生息することもある^[6]。

基亜種は樹上や樹洞・木の割れ目などの様々な場所に、枯葉や蔓・樹皮などを組み合わせたお椀状の巣をつくる^[6]。亜種ホントウアカヒゲは樹洞やヘゴなどの枯れ木・木の根元・倒木などに、枯葉などを組み合わせたお椀状の巣を作る^[4]。基亜種・亜種ホントウアカヒゲ共に巣箱や民家などの人為的な環境にも営巣する^[4][6]。基亜種は1 - 5個（主に4個）の卵を産む^[6]。亜種ホントウアカヒゲは主に3 - 4個の卵を産む^[4]。

人間との関係[編集]

日本では1970年に種として国の天然記念物に指定されている^[7]。1993年に全亜種が種の保存法施行に伴い国内希少野生動植物種に指定されている^[11]。

この記事では亜種として扱うが、IUCNレッドリストでは基亜種と亜種ホントウアカヒゲをそれぞれ独立種として分類・判定している^[9][8]。

L. k. komadori アカヒゲ

人為的に移入されたフイリマングース（奄美大島）やニホンイタチ（トカラ列島）による捕食などによる生息数が減少し、森林伐採や開発・人為的に移入されたヤギによる生息地の破壊も懸念されている^[6]。

NEAR THREATENED (IUCN Red List Ver. 3.1 (2001))^[12]

絶滅危惧II類 (VU)（環境省レッドリスト）^[6]

L. k. namiyei ホントウアカヒゲ

人為的に移入されたフイリマングースやノイヌ・ノネコによる捕食などによる生息数が減少し、森林伐採や開発による生息地の破壊も懸念されている^[4]。フイリマングースの分布拡大に伴い、沖縄島中部ではほとんど繁殖が確認されなくなった^[4]。1980年における生息数は囀りや生息地の面積から沖縄島北部に25,900 - 36,000羽、沖縄島中部に2,000 - 3,450羽と推定されているが、過大評価とする説もある^[4]。

NEAR THREATENED (IUCN Red List Ver. 3.1 (2001))^[13]

絶滅危惧IB類 (EN)（環境省レッドリスト）^[4]

L. k. subrufus ウスアカヒゲ

絶滅（環境省レッドリスト）^[11]

画像[編集]

• 亜種ホントウアカヒゲ（オス）
  L. k. namiyei

• 亜種ホントウアカヒゲ（メス）
  L. k. namiyei

参考文献[編集]

[ヘルプ]

関連項目[編集]

ウィキスピーシーズにアカヒゲに関する情報があります。 ウィキメディア・コモンズには、アカヒゲに関連するカテゴリがあります。 この項目は、鳥類に関連した書きかけの項目です。この項目を加筆・訂正などしてくださる協力者を求めています（ポータル鳥類 - PJ鳥類）。

「https://ja.wikipedia.org/w/index.php?title=アカヒゲ&oldid=68779826」から取得