'''Terpsiphone mutata[2] ye una especie d'ave na familia Monarchidae. Alcuéntrase en Comores, Madagascar, y Mayotte. Los sos hábitats naturales son los montes secos subtropicales o tropicales y los montes baxos húmedos tropicales o subtropicales.
Créese que'l monarca colilargo malgax evolucionó a partir d'ancestros africanos, yá que paez bien rellacionáu col Terpsiphone viridis que col Terpsiphone paradisi.[3] Esisten seis subespecies reconocíes, qu'apenes difieren na so apariencia.[4]
El monarca colilargo malgax ye un ave paserina de tamañu medianu, mide unos 18 cm de llargu y pesa ente 12.1 a 12.3 gr. Los machos tienen llargues plumes de cola, que pueden llegar a midir hasta 18 cm de llargu. La fema ye de color ablondu-anaranxáu, con cabeza y nuca negros. Les plumes de vuelu nes sos nales son negres con cantos ablondos, y ella tien una delgada, franja color celeste nel párpagu.[4]
Esta especie ye endémica de Madagascar, Mayote y les islles Comores. Ye una especie común en tolos tipos de montes nativos sacante les viesques montiegues, n'altores dende'l nivel del mar hasta 1600 m.[5] Tamién se presenta anque con menos frecuencia en zones montiegues, incluyíes plantíos, xardinos y montes secundarios.[6]
'''Terpsiphone mutata ye una especie d'ave na familia Monarchidae. Alcuéntrase en Comores, Madagascar, y Mayotte. Los sos hábitats naturales son los montes secos subtropicales o tropicales y los montes baxos húmedos tropicales o subtropicales.
Terpsiphone mutata[1] a zo ur spesad golvaneged eus kerentiad ar Monarchidae.
Anvet e voe Muscicapa mutata (kentanv) da gentañ-penn (e 1766)[2] gant an naturour svedat Carl von Linné (1707-1778).
Bevañ a ra diwar amprevaned dreist-holl.
Ar spesad a gaver ar c'hwec'h isspesad anezhañ[3] :
a vo kavet e Wikimedia Commons.
Terpsiphone mutata a zo ur spesad golvaneged eus kerentiad ar Monarchidae.
Anvet e voe Muscicapa mutata (kentanv) da gentañ-penn (e 1766) gant an naturour svedat Carl von Linné (1707-1778).
Terpsiphone mutata és un ocell de la família dels monàrquids, que habita a les Comores, Madagascar i Mayotte; el seu hàbitat natural són els boscos tropicals o subtropicals secs i la selva tropical de Madagascar.[1] Fou descrit per primer cop el 1766 pel científic Carl von Linné, que el va incloure dins el gènere Muscicapa, on va romandre classificat fins al 1827, quan Constantin Wilhelm Lambert Gloger va crear el gènere papamosques del paradís (Terpsiphone).[2]
El nom del gènere Terpsiphone prové de la paraula grega Terpsi —'delectat, joiós'— i phone —'veu'—,[3] i el nom de l'espècie, la paraula en llatí mutata, —'diferent'—.[4]
Es creu que han evolucionat a partir d'ancestres africans, ja que sembla estar més estretament relacionat amb el papamosques del paradís africà que amb el papamosques del paradís asiàtic.[5] N'hi ha sis subespècies reconegudes, que difereixen només lleugerament en l'aparença.[2]
És un passeriforme de grandària mitjana, amb 18 cm de longitud i un pes d'entre 12,1 i 12,3 g. Les plomes de la cua dels mascles són llargues i pot arribar fins als 18 cm de llargària total. La femella és gairebé tota de color vermellós-ataronjat, amb el cap i el clatell de color negre; les plomes de vol de les ales són de color negre amb les vores vermelloses i presenta un línia fina blava a les parpelles.[2]
L'espècie és endèmica de Madagascar, Mayotte i les Illes Comores; és comuna a tots els tipus de boscos nadius amb l'excepció de boscos d'estatge montà amb altituds des del nivell del mar fins als 1.600 m.[6] També pot trobar-se, encara que amb menys freqüència, en altres hàbitats boscosos, inclosos plantacions, jardins i boscos secundaris.[7]
Com tots els membres del seu gènere, és insectívor.[6] Normalment s'uneix a bandades mixtes, especialment en les que és present el Newtonia brunneicauda. És un «seguidor» dins aquests grups d'aus, permet que d'altres facin de «copejadors» i els segueix i persegueix les preses d'insectes. Els estudis han demostrat que l'eficiència en l'alimentació del Terpsiphone mutata està directament relacionada amb el nombre de Newtonia brunneicauda dins els grups mixtos d'alimentació; quan més aliments aconsegueix el Newtonia brunneicauda, més alta és l'eficiència d'alimentació del Terpsiphone mutata.[8]
La femella sol fer una posta, en nius, de tres ous d'uns 18 a 19 mm de llarg i 14 mm d'ample, amb colors que varien des del blanc rosat al rosa salmó, amb taques marrons o color lavanda a l'extrem més ample de l'ou.[9] De vegades fa d'amfitriona pel Cuculus rochii, un paràsit de posta.[10]
Terpsiphone mutata és un ocell de la família dels monàrquids, que habita a les Comores, Madagascar i Mayotte; el seu hàbitat natural són els boscos tropicals o subtropicals secs i la selva tropical de Madagascar. Fou descrit per primer cop el 1766 pel científic Carl von Linné, que el va incloure dins el gènere Muscicapa, on va romandre classificat fins al 1827, quan Constantin Wilhelm Lambert Gloger va crear el gènere papamosques del paradís (Terpsiphone).
El nom del gènere Terpsiphone prové de la paraula grega Terpsi —'delectat, joiós'— i phone —'veu'—, i el nom de l'espècie, la paraula en llatí mutata, —'diferent'—.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Brenin paradwys Madagasgar (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: brenhinoedd paradwys Madagasgar) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Terpsiphone mutata; yr enw Saesneg arno yw Madagascar paradise flycatcher. Mae'n perthyn i deulu'r Brenhinoedd (Lladin: Monarchidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn T. mutata, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r brenin paradwys Madagasgar yn perthyn i deulu'r Brenhinoedd (Lladin: Monarchidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Aderyn cynffon loyw Lamprolia victoriae Brenin Bismarck Symposiachrus verticalis Brenin clustwyn Carterornis leucotis Brenin du a melyn Carterornis chrysomela Brenin Everett Symposiachrus everetti Brenin Kulambangra Symposiachrus browni Brenin Rowley Eutrichomyias rowleyi Brenin San Cristobal Symposiachrus vidua Brenin sbectolog Symposiachrus trivirgatus Brenin Tanimbar Symposiachrus mundus Brenin torllwydfelyn Neolalage banksiana Brenin Truk Metabolus rugensis Monarcha menckei Symposiachrus menckei Symposiachrus barbatus Symposiachrus barbatus Symposiachrus manadensis Symposiachrus manadensisAderyn a rhywogaeth o adar yw Brenin paradwys Madagasgar (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: brenhinoedd paradwys Madagasgar) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Terpsiphone mutata; yr enw Saesneg arno yw Madagascar paradise flycatcher. Mae'n perthyn i deulu'r Brenhinoedd (Lladin: Monarchidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn T. mutata, sef enw'r rhywogaeth.
Der Madagaskar-Paradiesschnäpper (Terpsiphone mutata) ist eine Vogelart aus der Familie der Monarchen, der auf Madagaskar und den Komoren endemisch ist. Er wird auch Rotbrust-Paradiesschnäpper genannt.
Der Madagaskar-Paradiesschnäpper ist ein kleiner Vogel und wird nur 13 Gramm schwer. Er zeigt einen starken Geschlechtsdimorphismus. Weibchen sind rostrot, der Kopf oberhalb der Augen ist schwarz. Um die Augen haben sie eine weniger als einen Millimeter breite Zone nackter, blauer Haut. Bei den Männchen ist der nackte, blaue Ring um die Augen bis zu drei Millimeter breit. Ihr Schwanz hat durch die mittleren weißen, langen Federn eine Länge bis zu 27 Zentimeter. Sie kommen in zwei Farbformen vor, einer rostroten und einer mit schwarzweißem Gefieder. In seltenen Fällen gibt es auch Weibchen, deren mittlere Schwanzfedern bis zu sechs Zentimeter länger sind als die anderen Schwanzfedern.
Der Madagaskar-Paradiesschnäpper hat sechs Unterarten, von denen vier jeweils eine der vier Komoreninsel bewohnen.
Auf Madagaskar und der am nächsten gelegenen Insel Mayotte treten bei männlichen Vögeln beide Farbformen auf, auf den anderen Inseln nur die rostrote. Die Vögel bewohnen Wälder aller Art einschließlich Sekundärwälder, Plantagen und Gärten. Im zentralen Hochland gehen sie bis in Höhen von 2000 Metern.
Die Paradiesschnäpper ernähren sich von kleinen Fluginsekten wie Mücken, Schmetterlingen und Motten. Wie alle Monarchen haben sie dazu kleine Borsten an der Schnabelbasis, die bei geöffnetem Schnabel eine Art Fangkorb bilden.
Madagaskar-Paradiesschnäpper brüten während der Regenzeit von September bis Januar. Beide Elternteile bauen aus dünnem Grashalmen und Spinnweben das becherförmige Nest, das einen Durchmesser von sechs bis sieben Zentimeter hat. Es wird in Sträuchern und Bäumen meist in Höhen von einem bis vier Meter errichtet. Der Nestbau dauert zwischen drei Tagen und einer Woche. Gewöhnlich werden drei Eier gelegt. Die Eier sind weiß mit kleinen braunen Punkten, ihre Abmessungen sind 13 bis 14 mm x 18 bis 19 mm. Beide Eltern brüten 14 bis 16 Tage, die Jungen verlassen das Nest nach zehn bis elf Tagen. Pro Saison haben die meisten Paare zwei Bruten.
Der Madagaskar-Paradiesschnäpper (Terpsiphone mutata) ist eine Vogelart aus der Familie der Monarchen, der auf Madagaskar und den Komoren endemisch ist. Er wird auch Rotbrust-Paradiesschnäpper genannt.
The Malagasy paradise flycatcher (Terpsiphone mutata) is a species of bird in the family Monarchidae. It is found in Comoros, Madagascar, and Mayotte. Its natural habitats are subtropical or tropical dry forest and subtropical or tropical moist lowland forest.
In 1760 the French zoologist Mathurin Jacques Brisson included a description of the Malagasy paradise flycatcher in his Ornithologie based on a specimen collected in Madagascar. He used the French name Le gobe-mouche a longue queue de Madagascar and the Latin Muscicapa Madagascariensis Longicauda.[2] Although Brisson coined Latin names, these do not conform to the binomial system and are not recognised by the International Commission on Zoological Nomenclature.[3] When in 1766 the Swedish naturalist Carl Linnaeus updated his Systema Naturae for the twelfth edition, he added 240 species that had been previously described by Brisson.[3] One of these was the Malagasy paradise flycatcher. Linnaeus included a brief description, coined the binomial name Muscicapa mutata and cited Brisson's work.[4]
The species remained in the genus Muscicapa with other Old World flycatchers until 1827, when Constantin Wilhelm Lambert Gloger created the genus Terpsiphone for the paradise flycatchers.[5] The genus name Terpsiphone comes from the Greek words terpsi, meaning "delighted in" (from terpo, "to delight") and phone, meaning "voice".[6] The species name, mutata is Latin for "changed" or "different".[7] An alternate common name is the Madagascar paradise flycatcher.
The Malagasy paradise flycatcher is thought to have evolved from African ancestors, as it appears to be more closely related to the African paradise flycatcher than the Indian paradise flycatcher.[8]
There are five subspecies recognized, which differ only slightly in appearance:[9]
The Malagasy paradise flycatcher is a medium-sized passerine, measuring 18 cm (7.1 in) in length and weighing between 12.1 and 12.3 g (0.43 and 0.43 oz). Males have long tail plumes, which can add as much as 18 cm (7.1 in) to their overall length. The female is largely rufous-orange, with a black head and nape. The flight feathers on her wings are black with rufous edges, and she has a thin, light blue eyelid wattle.[5]
This species is a regional endemic found on Madagascar, Mayotte and the Comoros islands. It is common in all native forest types except montane forest, at elevations ranging from sea level to 1,600 m (5,200 ft).[10] It also occurs, though less frequently, in other wooded habitats, including plantations, gardens and secondary forest.[11]
Like all members of its genus, the Malagasy paradise flycatcher is an insectivore, feeding on a variety of insects.[10] It regularly joins mixed-species flocks, particularly those containing common newtonias. It is a "follower" in such flocks, allowing other birds to work as "beaters"; it follows them and hunts down any insect prey they flush. Studies have shown that the paradise flycatcher's foraging efficiency is directly correlated to the number of common newtonia in a flock; a greater number of common newtonias results in a higher foraging efficiency for any accompanying Malagasy paradise flycatchers. When rufous vangas, which generally forage within a meter (yard) or so of the ground, are present in the same mixed-species flocks as Malagasy paradise flycatchers, the latter preferentially follow the vangas, and therefore forage closer to the ground than they normally do.[12]
The female typically lays a clutch of three eggs measuring 0.72–0.76 inches (18–19 mm) in length and 0.55–0.57 inches (14 mm) in width. These range in color from pinkish-white to salmon-pink, with dense brown or lavender speckling or blotching on the wide end of the egg.[13] This species occasionally serves as host to the Madagascar cuckoo, a brood parasite.[14]
The IUCN rates the Malagasy paradise flycatcher as a species of Least Concern. Despite the fact that its numbers appear to be decreasing, the decline is not precipitous, the species is still common on Madagascar and its global range is sizable.[1]
A number of diurnal raptors, including Frances's sparrowhawk, yellow-billed kite and Madagascar harrier-hawk hunt Malagasy paradise flycatchers.[15] In addition, there is at least one record of a common brown lemur eating a nestling Malagasy paradise flycatcher, one of the few records of a wild lemur eating anything other than plant material.[16]
The Malagasy paradise flycatcher (Terpsiphone mutata) is a species of bird in the family Monarchidae. It is found in Comoros, Madagascar, and Mayotte. Its natural habitats are subtropical or tropical dry forest and subtropical or tropical moist lowland forest.
El monarca colilargo malgache (Terpsiphone mutata)[2] es una especie de ave paseriforme de la familia Monarchidae propia de Comoras, Madagascar y Mayotte. Sus hábitats naturales son los bosques secos de tierras bajas subtropicales o tropicales.
Se cree que el monarca colilargo malgache evolucionó a partir de ancestros africanos, ya que parece muy relacionado con el Terpsiphone viridis que con el Terpsiphone paradisi.[3] Existen seis subespecies reconocidas, que apenas difieren en su apariencia.[4]
El monarca colilargo malgache es un ave paseriforme de tamaño mediano, mide unos 18 cm de largo y pesa entre 12.1 a 12.3 gr. Los machos poseen largas plumas de cola, que pueden llegar a medir hasta 18 cm de largo. La hembra es de color rufo-anaranjado, con cabeza y nuca negros. Las plumas de vuelo en sus alas son negras con bordes rufos, y ella tiene una delgada, franja color celeste en el párpado.[4]
Esta especie es endémica de Madagascar, Mayote y las islas Comoros. Es una especie común en todos los tipos de bosques nativos excepto los bosques montanos, en alturas desde el nivel del mar hasta 1600 m.[5] También se presenta aunque con menos frecuencia en zonas boscosas, incluidas plantaciones, jardines y bosques secundarios.[6]
El monarca colilargo malgache (Terpsiphone mutata) es una especie de ave paseriforme de la familia Monarchidae propia de Comoras, Madagascar y Mayotte. Sus hábitats naturales son los bosques secos de tierras bajas subtropicales o tropicales.
Terpsiphone mutata Terpsiphone generoko animalia da. Hegaztien barruko Monarchidae familian sailkatua dago.
Terpsiphone mutata Terpsiphone generoko animalia da. Hegaztien barruko Monarchidae familian sailkatua dago.
Madagaskarinparatiisimonarkki (Terpsiphone mutata)[2] on monarkkien heimoon kuuluva varpuslintu.
Madagaskarinparatiisimonarkkia tavataan Madagaskarissa, Komoreilla ja Mayottella. Lajia on kuvattu yleiseksi Madagaskarissa. Se on luokiteltu elinvoimaiseksi.[1]
Madagaskarinparatiisimonarkki (Terpsiphone mutata) on monarkkien heimoon kuuluva varpuslintu.
Terpsiphone mutata
Le Tchitrec malgache (Terpsiphone mutata) est une espèce d'oiseaux de la famille des Monarchidae.
Terpsiphone mutata
Le Tchitrec malgache (Terpsiphone mutata) est une espèce d'oiseaux de la famille des Monarchidae.
Il pigliamosche del Paradiso del Madagascar (Terpsiphone mutata (Linnaeus, 1766)) è un uccello della famiglia Monarchidae.[2]
La specie è diffusa in Madagascar e nelle vicine isole Comore e Mayotte.[1]
Sono note le seguenti sottospecie:[2]
Il pigliamosche del Paradiso del Madagascar (Terpsiphone mutata (Linnaeus, 1766)) è un uccello della famiglia Monarchidae.
De Madagaskarparadijsmonarch (Terpsiphone mutata) is een zangvogel uit het geslacht Terpsiphone en de familie Monarchidae.
Deze soort telt 6 ondersoorten:
Een Madagaskarparadijsmonarch was te zien in de tweede aflevering van de Britse natuurfilmdocumentaireserie Madagascar.
De Madagaskarparadijsmonarch (Terpsiphone mutata) is een zangvogel uit het geslacht Terpsiphone en de familie Monarchidae.
Muchodławka białoskrzydła[3], muchodławka zmienna[4] (Terpsiphone mutata) – gatunek średniej wielkości ptaka z rodziny monarek. Występuje na Komorach, Madagaskarze i Majottcie.
Po odkryciu przez Karola Linneusza w 1766, została zaklasyfikowana do rodzaju Muscicapa. Dopiero w 1827 roku został utworzony przez Konstantyna Wilhelma Lamberta Glogera rodzaj Terpsiphone. Wyraz Terspiphone pochodzi z języka greckiego i oznacza: terpo - zadowolony, zadowalać się i phone - głos. Nazwa mutata pochodzi z łaciny i oznacza zmienność.
Muchodławka zmienna najprawdopodobniej wyewoluowała od afrykańskiego przodka, jest blisko spokrewniona z muchodławką rajską i muchodławką wspaniałą. Wyróżnia się 6 podgatunków:
Średniej wielkości ptak śpiewający, mierzy 18 cm długości i waży pomiędzy 12,1 a 12,3 gramów. Samce mają bardzo długie ogony, które dochodzą do 18 cm długości. Samica jest rudo-pomarańczowa, z czarną głową i karkiem. Lotki na skrzydłach są czarne, z rudymi brzegami.
Jest to endemiczny gatunek występujący na Madagaskarze, Komorach i Majottcie. Jest szeroko rozpowszechniony we wszystkich rodzajach lasów w swoim obszarze występowania, z wyjątkiem górskich. Obecny jest na wysokościach do 1600 m n.p.m. Obserwuje się go także na plantacjach, w ogrodach i parkach.
Jest to gatunek owadożerny, zjadający różne rodzaje insektów. Zwykle występuje w stadach z innymi gatunkami, głównie z lemurką szarą. Badania wykazały, że wydajność zdobywania pożywienia przez Terpsiphone jest skorelowana z ilością lemurek szarych. Duża ich liczba wpływa korzystnie na rezultat żerowania. Gdy ptaki odżywiają się wspólnie, ich zachowania są inne niż gdy robią to samotnie, na przykład wanga rdzawa poluje znacznie bliżej ziemi niż normalnie.
Muchodławka zmienna buduje głębokie, wiszące na gałęziach gniazda, 1 do 5 metrów nad ziemią. Samica składa zwykle 3 jaja o długości 7,7 cm i średnicy 5,5 cm. Jaja mogą być zróżnicowane kolorystycznie - od różowych do łososiowych, z brązowymi lub lawendowymi plamami. Czasami wysiadują jaja pasożyta lęgowego, jakim jest kukułka popielata.
Czerwona księga gatunków zagrożonych klasyfikuje gatunek jako niższego ryzyka, jednak naturalne środowisko jego występowania jest degradowane, a populacja (choć trudna do oszacowania) zmniejsza się. Mimo to, gatunek ten aktualnie występuje powszechnie na Madagaskarze. Posiada on wielu naturalnych wrogów, takich jak owadożer madagaskarski, krogulec malgaski oraz kania egipska, które polują na niego. Dodatkowo jaja muchodławki zmiennej są przysmakiem lemura płowego.
Muchodławka białoskrzydła, muchodławka zmienna (Terpsiphone mutata) – gatunek średniej wielkości ptaka z rodziny monarek. Występuje na Komorach, Madagaskarze i Majottcie.
Madagaskarparadismonark[2] (Terpsiphone mutata) är en fågel i familjen monarker inom ordningen tättingar.[3]
Madagaskarparadismonark delas in i sex underarter:[3]
Underarten singetra inkluderas ofta i mutata.[4]
IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]
Madagaskarparadismonark (Terpsiphone mutata) är en fågel i familjen monarker inom ordningen tättingar.
Terpsiphone mutata là một loài chim trong họ Monarchidae.[1]
Terpsiphone mutata là một loài chim trong họ Monarchidae.