Ficedula a zo ur genad e rummatadur an evned, ennañ flouperiged, krouet e 1760 gant an evnoniour gall Mathurin Jacques Brisson (1723-1806).
Tri spesad golvaneged ha tregont a ya d'ober ar genad :
Daou isspesad ha hanter-kant (52) en holl ; o c'havout a reer en Afrika, Azia hag Europa.
Ficedula a zo ur genad e rummatadur an evned, ennañ flouperiged, krouet e 1760 gant an evnoniour gall Mathurin Jacques Brisson (1723-1806).
Ficedula és un gènere d'ocells de la família dels muscicàpids (Muscicapidae). Les diferents espècies d'aquests papamosques habiten en àrees forestals de la zona paleàrtica.
Segons la classificació del Congrés Ornitològic Internacional (versió 2.4, 2010) aquest gènere està format per 31 espècies:
En la classificació de Clements 6a edició (incloent revisions del 2009), les espècies del gènere Anthipes són incloses al gènere Ficedula.
A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: FicedulaFicedula és un gènere d'ocells de la família dels muscicàpids (Muscicapidae). Les diferents espècies d'aquests papamosques habiten en àrees forestals de la zona paleàrtica.
Ficedula er en slægt af fugle i familien fluesnappere, der omfatter 31 arter, hvoraf de fleste yngler i Europa, Asien og Australasien (dog ikke i selve Australien). En enkelt art yngler i Afrika.
I Danmark er broget fluesnapper temmelig almindelig, mens lille og hvidhalset fluesnapper er sjældne.
Eksempler på arter i slægten Ficedula:
Ficedula er en slægt af fugle i familien fluesnappere, der omfatter 31 arter, hvoraf de fleste yngler i Europa, Asien og Australasien (dog ikke i selve Australien). En enkelt art yngler i Afrika.
I Danmark er broget fluesnapper temmelig almindelig, mens lille og hvidhalset fluesnapper er sjældne.
The Ficedula flycatchers are a genus of Old World flycatchers. The genus is the largest in the family, containing around thirty species. They have sometimes been included in the genus Muscicapa. The genus is found in Europe, Asia and Africa. Several species are highly migratory, whereas other species are sedentary.
The genus was introduced by the French naturalist Mathurin Jacques Brisson in 1760 with the European pied flycatcher (Ficedula hypoleuca) as the type species.[1][2] The genus name is from Latin and refers to a small fig-eating bird (ficus, "fig") supposed to change into the blackcap in winter.[3]
The genus contains the following species:[4]
Formerly, some authorities also considered the following species (or subspecies) as species within the genus Ficedula:
A 2015 study on genomic pattern of differentiation, also known as islands of speciation by Burri et al., in the Ficedula flycatchers.[7] Islands of differentiation are genomic regions with elevated measures of genetic differentiation. The authors examined island of differentiation within genomes and sought to answer (1) how they are formed and (2) what role they have in speciation. The flycatcher species complex is made up of four sister species and has a broad species range over all of Europe and parts of North Africa. The authors sequenced 200 genomes from 10 populations to an average of 14x coverage.
The authors tested two prominent models for the accumulation of islands of speciation, speciation with gene flow and linkage selection. Some of the expected patterns for islands of differentiation forming accumulating under a gene flow model and reduced sequence divergence outside the islands of differentiation compared to the rest of the genome and expansion of the islands of differentiation as reproductive isolation is reinforced during the speciation process. Based on the genomic data, expectations from the speciation with gene flow model were not well supported. Instead there was more support for the linkage selection model for islands of variation model. Such as an inverse correlation between recombination rate and differentiation, low amounts of ancestral variation in low recombining regions, and a positive relationship with nucleotide diversity and recombination rate. Some of the main findings from the study were:
F. hypoleuca vis-a-vis F. albicollis are speciating from each other by reinforcement, as evidenced by differences between colouration in sympatry versus allopatry. This is evidence for speciation by reinforcement.[8]
The flycatchers in the genus Ficedula are typically small with slender bodies and rounded heads. In many cases they are sexually dimorphic in their plumage, with the males being brightly or strikingly coloured and the females being duller or drabber.[9]
The Ficedula flycatchers are a genus of Old World flycatchers. The genus is the largest in the family, containing around thirty species. They have sometimes been included in the genus Muscicapa. The genus is found in Europe, Asia and Africa. Several species are highly migratory, whereas other species are sedentary.
Ficeduloj estas la muŝkaptuloj de la genro Ficedula de la familio de Muŝkaptuledoj. Estas ĉirkaŭ 30 specioj kiuj estas la jenaj:
Temas pri insektomanĝantaj birdoj plej oftaj en Azio. Laŭaspektaj ili similas al la grupo de la saksikolenoj, kie ili estus rilataj al la genro Tarsiger.
Ĝenerale estas specioj kun malhelaj aŭ nigrecaj supraj partoj kun kelkaj blankaj markoj kaj helaj subaj partoj kun multaj specioj kun flavecaj aŭ oranĝecaj gorĝoj aŭ brustoj.
Ficeduloj estas la muŝkaptuloj de la genro Ficedula de la familio de Muŝkaptuledoj. Estas ĉirkaŭ 30 specioj kiuj estas la jenaj:
Blanknigra muŝkaptulo, Ficedula hypoleuca Atlasa muŝkaptulo, Ficedula speculigera Blankakola muŝkaptulo, Ficedula albicollis Duonkoluma muŝkaptulo, Ficedula semitorquata Flavapuga muŝkaptulo aŭ Korea muŝkaptulo, Ficedula zanthopygia Narcisomuŝkaptulo, Ficedula narcissina Mugimakia muŝkaptulo, Ficedula mugimaki Ardezdorsa muŝkaptulo, Ficedula hodgsonii Ruĝecgorĝa muŝkaptulo, Ficedula strophiata Malgranda muŝkaptulo, Ficedula parva Kaŝmira muŝkaptulo, Ficedula subrubra Neĝobrova muŝkaptulo, Ficedula hyperythra Blankagorĝa muŝkaptulo, Ficedula monileger – proksime al Niltava, separata en genro Anthipes Ruĝecbrova muŝkaptulo, Ficedula solitaris - proksime al Niltava, separata en genro Anthipes Ruĝecbrusta muŝkaptulo, Ficedula dumetoria Ruĝgorĝa muŝkaptulo, Ficedula rufigula Cinamobrusta muŝkaptulo, Ficedula buruensis Ardeza muŝkaptulo, Ficedula basilanica Damara muŝkaptulo, Ficedula henrici Sumba muŝkaptulo, Ficedula harterti Palavana muŝkaptulo, Ficedula platenae Kamufla muŝkaptulo, Ficedula crypta Kaŝa muŝkaptulo, Ficedula disposita Lompobatanga muŝkaptulo, Ficedula bonthaina Vestermana muŝkaptulo, Ficedula westermanni Bluflanka muŝkaptulo, Ficedula superciliaris Trikolora muŝkaptulo, Ficedula tricolor Nigroranĝa muŝkaptulo, Ficedula nigrorufa Safira muŝkaptulo, Ficedula sapphira Timora muŝkaptulo, Ficedula timorensisTemas pri insektomanĝantaj birdoj plej oftaj en Azio. Laŭaspektaj ili similas al la grupo de la saksikolenoj, kie ili estus rilataj al la genro Tarsiger.
Ĝenerale estas specioj kun malhelaj aŭ nigrecaj supraj partoj kun kelkaj blankaj markoj kaj helaj subaj partoj kun multaj specioj kun flavecaj aŭ oranĝecaj gorĝoj aŭ brustoj.
Ficedula es un género de aves paseriformes perteneciente a la familia Muscicapidae. Se distribuyen por Eurasia, norte de África y la Wallacea.[2]
Se reconocen las siguientes especies:[1][2][3][4]
Ficedula es un género de aves paseriformes perteneciente a la familia Muscicapidae. Se distribuyen por Eurasia, norte de África y la Wallacea.
Kirjosiepot (Ficedula) on sieppojen heimoon kuuluva lintusuku. Sukuun kuuluu 31 lajia[1].
Kirjosiepot (Ficedula) on sieppojen heimoon kuuluva lintusuku. Sukuun kuuluu 31 lajia.
Le genre Ficedula comprend 31 espèces de gobemouches, espèces d'oiseaux appartenant à la famille des Muscicapidae.
D'après la classification de référence (version 5.2, 2015) du Congrès ornithologique international (ordre phylogénique) :
F. monileger (Hodgson, 1845) et F. solitaris (S. Muller, 1836) ont été déplacés dans le nouveau genre Anthipes.
Le genre Ficedula comprend 31 espèces de gobemouches, espèces d'oiseaux appartenant à la famille des Muscicapidae.
Musinukės (lot. Ficedula) – musinukinių (Muscicapidae) šeimos paukščių gentis.
Gentyje yra apie 30 rūšių.
Margasparnė musinukė (Ficedula hypoleuca)
Mažoji musinukė (Ficedula parva)
Narcizinė musinukė (Ficedula narcissina)
Musinukės (lot. Ficedula) – musinukinių (Muscicapidae) šeimos paukščių gentis.
Gentyje yra apie 30 rūšių.
Košie mušķērāji, košo mušķērāju ģints (Ficedula) ir mušķērāju dzimtas (Muscicapidae) ģints, kas apvieno 33 mūsdienās dzīvojošas dziedātājputnu sugas.[1] Tie ir Vecās Pasaules putni, kas sastopami Eirāzijā, Āfrikā un vairākās okeānu salās.[1] Daļa sugu ir izteikti gājputni, daļa nometnieki.[2]
Ģints zinātniskais nosaukums Ficedula atvasināts no latīņu valodas un latviski nozīmē "neliels, vīģes ēdošs putniņš".[3]
Latvijā sastopamas 3 košo mušķērāju ģints sugas: baltkakla mušķērājs (Ficedula albicollis), melnais mušķērājs (Ficedula hypoleuca) un mazais mušķērājs (Ficedula parva).[1][4]
Košo mušķērāju ģints sugas ir nelieli, slaidi putniņi ar apaļu galvu. Lielākajai daļai sugu raksturīgs dzimumu dimorfisms. Tēviņi ir košās, kontrastējošās krāsās, dažādās kombinācijās sarkani, zili, balti un melni. Mātītes neuzkrītoši pelēcīgas.[2]
Uzturas mežā. Barojas ar kukaiņiem, bet dažas sugas rudens sezonā nedaudz barojas arī ar ogām.[5]
Košo mušķērāju ģints (Ficedula)
Košie mušķērāji, košo mušķērāju ģints (Ficedula) ir mušķērāju dzimtas (Muscicapidae) ģints, kas apvieno 33 mūsdienās dzīvojošas dziedātājputnu sugas. Tie ir Vecās Pasaules putni, kas sastopami Eirāzijā, Āfrikā un vairākās okeānu salās. Daļa sugu ir izteikti gājputni, daļa nometnieki.
Ģints zinātniskais nosaukums Ficedula atvasināts no latīņu valodas un latviski nozīmē "neliels, vīģes ēdošs putniņš".
Ficedula is een geslacht van vliegenvangers (Muscicapidae).
Het zijn kleine, tenger gebouwde vogels met een rond kopje. Vaak vertonen ze seksuele dimorfie, de mannetjes zijn contrastrijk en kleurig, de vrouwtje hebben een onopvallend, dof bruin of grijs verenkleed.
De soorten in dit geslacht komen voor in Europa, Azië en Afrika. Verschillende soorten zijn uitgesproken trekvogels, sommige zijn standvogels.[1]
Het geslacht Ficedula is waarschijnlijk een vergaarbak waaruit nog nieuwe geslachten zullen worden afgesplitst. Uit moleculair/genetisch onderzoek blijkt onder andere dat soorten uit het geslacht Tarsiger (blauwstaarten) nauwe verwantschap hebben met soorten uit dit geslacht. Dit is opvallend, omdat traditioneel het geslacht Tarsiger tot de onderfamilie van de "kleine lijsterachtigen" werd gerekend.[2]
Het geslacht telt (in 2014) meer dan 30 soorten.[3]
Ficedula is een geslacht van vliegenvangers (Muscicapidae).
Ficedula er ei biologisk slekt av insektetande fuglar, og slekta er medlem av flugesnapparfamilien, Muscicapidae. Leveområdet er generelt Eurasia, men eit fåtal av artane lever i område av Afrika sør for Sahara utanom hekketida.
Dei 34[1] artane i den biologiske slekta Ficedula er ei gruppe av flugesnapparartar med generelt svært varierande og fargerike fjørdrakter.[2] Dei fleste artane har leveområde i Asia. Jamvel om denne gruppa av flugesnapparar har stor variasjon i utsjånad, er det somme morfologiske fellestrekk og felles levevis. Kroppsform og storleik er mykje einsarta. Typisk er dei 11-12 centimeter i total lengd, ytterpunkta er knøttflugesnappar, Ficedula hodgsoni, som kan vere 9 centimeter og siratflugesnappar, Ficedula strophiata som kan bli over 14 cm.[3]
Kjønnsdimorfisme er typisk for slekta, unnataket er artane sumbaflugesnappar, Ficedula harterti og skuggeflugesnappar, Ficedula crypta, begge øyartar. Kjønna er like òg hos rusthaleflugesnappar, Ficedula ruficauda i Himalaya og India. Somme artar syner òg monaleg skilnad mellom kjønna i storleik, slik at hannar har lengre vengfjører og halefjører enn hoer.[2] Hoene er generelt i meir kamuflerande farger enn hannar og manglar ofte preg av draktmønster.
Fjørdrakta syner variasjonar over fleire tema. I Europa og Afrika lever fire artar i gruppa der hannar har eit svartkvitt draktmønster. Hoene hos desse artane har erstatta svart eller nær svart med brungrått, men er elles i same mønster som hannar. Ein av desse artane er svartkvit flugesnappar, Ficedula hypoleuca, dei andre er balkanflugesnappar, Ficedula semitorquata, atlasflugesnappar, Ficedula speculigera og halsbandflugesnappar, Ficedula albicollis. I Asia finn ein òg ein art i svartkvitt: kvitbrynflugesnappar, Ficedula westermanni, men hoa har annleis draktmønster enn hannen, ho manglar kvit augebrynsstripe og kvit flekk på vengen.[3]
Ultramarinflugesnappar, Ficedula superciliaris, i Asia, har ein annan draktvariant som liknar dei svartkvite artane i Europa og Afrika. Hannen har djupt blått i det svarte på oversida, hoa er utan mønster, meir eller mindre gråbrun over det heile, med lysare underside enn overside.[3] Dei fleste artane i gruppa[note 1] som er knytt til Himalaya, har slik som ultramarinflugesnappar, noko blått eller blygrått i fjørdrakta hos hannar.[3]
Hannar av tre artar har oransje i strupe eller brystområdet, er elles i grått, brunt og kvitt. Desse er dvergflugesnappar, Ficedula parva, taigaflugesnappar, Ficedula albicilla og siratflugesnappar, Ficedula strophiata. Både hoene og hannar utanom hekkesesongen har mindre iaugefallande drakt hos dei tre artane.[3]
Mange artar i Søraust-Asia har raudbrun underside til midt under buken, attanfor kvit; og mykje mørk overside, mellom anna mugimakiflugesnappar, Ficedula mugimaki og skiferryggflugesnappar, Ficedula sordida. Hoene er langt mindre fargerike.[3]
Mange, men ikkje alle er langdistansetrekkfuglar, andre gjer vertikale trekk. 15 av artane er standfuglar, inkludert dei som lever på øyar i Søraust-Asia.[3]
Ein finn flest artar og variasjon i sørlege og austlege Asia og her er òg dei mest fargerike artane representerte. Unnatak er dei fire artane i Europa og Afrika med svartkvite fjørdrakter hos hannar. Ein art som er vanleg i sentrale og austlege Europa inkludert Sør-Sverige og Sør-Finland, men overvintrar på det indiske subkontinentet, er dvergflugesnappar.
Eit fåtal dannar ei undergruppe som er endemiske til Filippinane og Wallacea.[note 1] Gruppa inkluderer damarflugesnappar, Ficedula henrici, tanimbarflugesnappar, Ficedula riedeli, luzonflugesnappar, Ficedula disposita og palawanflugesnappar, Ficedula platenae.
Blant Ficedula-artane finn ein berre svartkvit flugesnappar som vanleg hekkefugl i Noreg. I hekketida kan han treffast over hele landet, minst vanleg i dei to nordlegaste fylka. Dvergflugesnappar er ein sjeldan og uregelmessig hekkefugl i Noreg, til dømes var det ei kjend hekking i Oslo i 2017. Det finst færre enn 15 registreringar av halsbandflugesnappar etter år 2000. Sikre observasjonar av andre Ficedula-artar i landet er ikkje kjende.[4]
Ficedula i rekkjefølgje etter EBird/Clements Checklist v2017[1] med norske namn etter Norske navn på verdens fugler.[5] Gruppering etter geografisk utbreiing, i same rekkefølge:[note 1]
Ficedula er ei biologisk slekt av insektetande fuglar, og slekta er medlem av flugesnapparfamilien, Muscicapidae. Leveområdet er generelt Eurasia, men eit fåtal av artane lever i område av Afrika sør for Sahara utanom hekketida.
Ficedula er en slekt i fluesnapperfamilien som inneholder rundt 30 arter.
Ficedula i rekkefølge etter Clementslista versjon 6.4 fra desember 2009 med norske navn etter Norske navn på verdens fugler.
Ficedula er en slekt i fluesnapperfamilien som inneholder rundt 30 arter.
Ficedula – rodzaj ptaka z podrodziny kląskawek (Saxicolinae) w rodzinie muchołówkowatych (Muscicapidae).
Rodzaj obejmuje gatunki występujące w Eurazji i Afryce[6].
Długość ciała 9–14,5 cm; masa ciała 6–22,2 g[7].
Do rodzaju należą następujące gatunki[12]:
Ficedula – rodzaj ptaka z podrodziny kląskawek (Saxicolinae) w rodzinie muchołówkowatych (Muscicapidae).
Ficedula är ett släkte med små, insektsätande tättingar som förekommer i Europa och Asien och som omfattar ett 30-tal arter. De har breda och spetsiga näbbar och hanarna är kontrastrikt tecknade i svart, vitt, orange eller blått. DNA-studier visar att släktets närmaste släktingar är små insektsätande fåglar som tidigare betraktades som trastar, som rödstjärtar, stenskvättor, buskskvättor och stentrastar. Släktets vetenskapliga namn Ficedula betyder "fikonätare" på latin.
Efter Clements et al 2018 med kommentarer om avvikelser:[1]
DNA-studier visar att de två arterna vitstrupig flugsnappare (Anthipes monileger) och malajflugsnappare (Anthipes solitaris), tidigare i Ficedula är nära besläktad med Niltava, och förs numera till släktet Anthipes.
Ficedula är ett släkte med små, insektsätande tättingar som förekommer i Europa och Asien och som omfattar ett 30-tal arter. De har breda och spetsiga näbbar och hanarna är kontrastrikt tecknade i svart, vitt, orange eller blått. DNA-studier visar att släktets närmaste släktingar är små insektsätande fåglar som tidigare betraktades som trastar, som rödstjärtar, stenskvättor, buskskvättor och stentrastar. Släktets vetenskapliga namn Ficedula betyder "fikonätare" på latin.
Ficedula là một chi chim trong họ Muscicapidae.[1]
Chi này chứa 32 loài.
Ficedula là một chi chim trong họ Muscicapidae.
Ficedula Brisson, 1760
Пёстрые мухоловки (лат. Ficedula) — род воробьиных птиц из семейства мухоловковых.
Русские названия приведены в соответствии со словарём Бёме и Флинта[1]
Пёстрые мухоловки (лат. Ficedula) — род воробьиных птиц из семейства мухоловковых.
황금새속(Ficedula)은 참새목 딱새과에 속하는 조류 속의 하나이다. 딱새과 중에서 가장 큰 속으로 약 30여 종으로 이루어져 있다. 한때는 솔딱새속 (Muscicapa)에 포함시켜 분류하기도 했다. 유럽과 아시아 그리고 아프리카에서 발견된다.