إجاصية

För musikalbumet, se Pyrola (album)

Pyrolasläktet (Pyrola)^[1][2] är ett släkte i familjen ljungväxter^[1] med 30-40 arter. De förekommer i norra tempererade regionen och söderut till norra Sumatra.

Biologi

Det är fleråriga, kala örter som är vintergröna. Bladen är rundade eller något ovala, helbräddade eller lite sågade och är samlade i en rosett vid basen. Stjälken är lång, smal och sticker upp ur bladrosetten en bra bit, den har även små fjäll på sig. Blommorna är femtaliga och hänger i en allsidig klase uppe på stjälken, de kan vara vita (vitpyrolan, klotpyrolan och klockpyrolan), gröna (grönpyrolan) eller rosa (klotpyrolan), foderbladen är korta och grönaktiga. Pyrolor har 10 ståndare och två poröppningar, fruktämnet är översittande. De har ett stift som oftast är utskjutande och märket är knapplikt. Frukten är en femrummig kapsel och fröna är mycket små och långsmala.

De små fröna är under 1 mm långa och saknar endosperm (frövita). För sin groning är de beroende av att etablera kontakt med mykorrhizasvampar och genom dem få den näring de behöver. När plantan sedan når över marken blir den mer eller mindre självförsörjande. Visa arter fortsätter att parasitera på svampen men andra övergår till att bli symbiotiska.^[3]

Kromosomtal: 2n=46 (grönpyrola, klotpyrola, vitpyrola), 2n=92 (klockpyrola).

Utbredning

I pyrolasläktet förekommer fyra arter i Sverige.

• vitpyrola (Pyrola rotundifolia)
• klotpyrola (Pyrola minor)
• klockpyrola (Pyrola media)
• grönpyrola (Pyrola chlorantha)

Systematik och namn

Förut ingick även arterna ögonpyrola (Moneses uniflora), björkpyrola (Orthilia secunda) och ryl (Chimaphila umbellata) i släktet Pyrola, men dessa fördes för ett tag sedan till tre andra släkten.

De fyra släktena pyrolasläktet (Pyrola), björkpyrolasläktet (Orthilia), rylsläktet (Chimaphila) och ögonpyrolasläktet (Moneses) utgjorde förut familjen Pyrolaceae, men numera betraktas den som en del av familjen ljungväxter (Ericaceae).

Pyrolorna har fått sitt släktnamn från päronet (Pyrus), för att pyrolornas blad är så lika päronens blad.

Dottertaxa till pyrolasläktet, i alfabetisk ordning^[1]

Bildgalleri

Referenser

1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (24 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17277041. Läst 26 maj 2014.
2. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012-. Pyrola L. - pyrolasläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 20 maj 2015
3. ^ Johansson, Veronika A. (2014). Recruitment ecology and fungal interactions in mycoheterotrophic Ericaceae. Stockholm: Department of ecology, Environment and Plant Sciences, Stockholm University. sid. 11-16. ISBN 978-91-7649-061-7

Externa länkar

• Den virtuella floran
• Wikimedia Commons har media som rör Pyrolasläktet.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Pyrolasläktet.
  Artförteckning