الأسماء في صفحات التنقل
Els liòdids (Leiodidae) són una família de coleòpters polífags de la superfamília dels estafilinoïdeus que compta amb 342 gèneres i unes 3700 espècies descrites. Aquesta família també ha rebut els noms de Liodidae i Anisotomidae.
La seva mida oscil·la entre 2 i 7 mm i tenen uns hàbits alimentaris usualment detritívors. Moltes de les seves espècies, principalment les de les subfamílies Leiodinae i Coloninae, s'alimenten de fongs que creixen sobre la fusta en descomposició o bé en el sòl. Les subfamílies Cholevinae i Platypsyllinae tenen espècies que s'alimenten de cadàvers d'animals. Platypsyllus castoris viu en el pelatge dels castors.
Segons Bouchard et al., els liòdids tenen les següents subfamílies:[1]
Els liòdids (Leiodidae) són una família de coleòpters polífags de la superfamília dels estafilinoïdeus que compta amb 342 gèneres i unes 3700 espècies descrites. Aquesta família també ha rebut els noms de Liodidae i Anisotomidae.
La seva mida oscil·la entre 2 i 7 mm i tenen uns hàbits alimentaris usualment detritívors. Moltes de les seves espècies, principalment les de les subfamílies Leiodinae i Coloninae, s'alimenten de fongs que creixen sobre la fusta en descomposició o bé en el sòl. Les subfamílies Cholevinae i Platypsyllinae tenen espècies que s'alimenten de cadàvers d'animals. Platypsyllus castoris viu en el pelatge dels castors.
Lanýžovníkovití (Leiodidae) je čeleď brouků s celosvětovým rozšířením, ve které bylo popsáno kolem 2 000 druhů. Členům této čeledi se říká lanýžovníci pro jejich kulovitý tvar, který mají některé druhy, ačkoliv jiné druhy jsou spíše protáhlého tvaru. Obecně jsou to malí nebo velmi malí brouci (méně než 10 mm délky) a mnohé (avšak ne všechny) druhy mají paličkovitá tykadla.
Dospělí jedinci (imaga) a larvy těchto brouků se živí houbami rostoucích na rozkládajících se zbytcích rostlinného nebo živočišného původu. Některé druhy se běžně vyskytují v hnízdech ptáků a peleších savců.
Obrázky, zvuky či videa k tématu lanýžovníkovití ve Wikimedia Commons
V tomto článku byl použit překlad textu z článku Leiodidae na anglické Wikipedii.
nadčeleď Bostrichoidea: Anobiidae • Bostrichidae • Dermestidae • Jacobsoniidae
nadčeleď Chrysomeloidea: Cerambycidae • Chrysomelidae • Megalopodidae • Orsodacnidae
nadčeleď Cleroidea: Acanthocnemidae • Chaetosomatidae • Cleridae • Melyridae • Phloiophilidae • Phycosecidae • Prionoceridae • Trogossitidae
nadčeleď Cucujoidea: Alexiidae • Biphyllidae • Boganiidae • Bothrideridae • Cavognathidae • Cerylonidae • Coccinellidae • Corylophidae • Cryptophagidae • Cucujidae • Discolomatidae • Endomychidae • Erotylidae • Helotidae • Hobartiidae • Kateretidae • Laemophloeidae • Lamingtoniidae • Languriidae • Monotomidae • Nitidulidae • Passandridae • Phalacridae • Phloeostichidae • Propalticidae • Protocucujidae • Silvanidae • Smicripidae • Sphindidae
nadčeleď Curculionoidea: Anthribidae • Attelabidae • Belidae • Brentidae • Caridae • Curculionidae • Ithyceridae • Nemonychidae
nadčeleď Lymexyloidea: Lymexylidae
nadčeleď Buprestoidea: Buprestidae • Schizopodidae
nadčeleď Byrrhoidea: Byrrhidae • Callirhipidae • Chelonariidae • Cneoglossidae • Dryopidae • Elmidae • Eulichadidae • Heteroceridae • Limnichidae • Lutrochidae • Psephenidae • Ptilodactylidae
nadčeleď Dascilloidea: Dascillidae • Rhipiceridae
nadčeleď Elateroidea: Artematopodidae • Brachypsectridae • Cantharidae • Cerophytidae • Drilidae • Elateridae • Eucnemidae • Lampyridae • Lycidae • Omalisidae • Omethidae • Phengodidae • Plastoceridae • Podabrocephalidae • Rhinorhipidae • Telegeusidae • Throscidae
Lanýžovníkovití (Leiodidae) je čeleď brouků s celosvětovým rozšířením, ve které bylo popsáno kolem 2 000 druhů. Členům této čeledi se říká lanýžovníci pro jejich kulovitý tvar, který mají některé druhy, ačkoliv jiné druhy jsou spíše protáhlého tvaru. Obecně jsou to malí nebo velmi malí brouci (méně než 10 mm délky) a mnohé (avšak ne všechny) druhy mají paličkovitá tykadla.
Dospělí jedinci (imaga) a larvy těchto brouků se živí houbami rostoucích na rozkládajících se zbytcích rostlinného nebo živočišného původu. Některé druhy se běžně vyskytují v hnízdech ptáků a peleších savců.
Die Leiodidae sind eine Familie der Käfer innerhalb der Überfamilie der Staphylinoidea. Sie umfasste ursprünglich nur die Schwammkugelkäfer, die heute in der Unterfamilie Leiodinae zusammengefasst sind. Andere Käferfamilien wie die Nestkäfer, die Kolonistenkäfer und die Pelzflohkäfer wurden im Lauf der Zeit in die Familie Leiodidae als Unterfamilien eingegliedert.
Die Leiodidae sind durchwegs sehr kleine Käfer. Sie erreichen eine Länge zwischen knapp einem und maximal sieben Millimetern Länge. Ihre Augen sind in vielen Fällen reduziert oder fehlen ganz, was mit der verborgenen, teils unterirdischen Lebensweise der meisten Arten zu tun hat. Viele Arten sind flugunfähig, sie haben ihre Hinterflügel im Laufe der Stammesgeschichte verloren. Die Färbung ist unauffällig, hellbraun bis durchscheinend.
Die meisten Unterfamilien der Leiodidae sind weltweit verbreitet, ein Verbreitungsschwerpunkt liegt auf der Nordhalbkugel der Erde in der holarktischen Region.
Nach einer Revision durch Al Newton aus dem Jahr 1998[1] wird die Familie Leiodidae in sechs Unterfamilien unterteilt. Diese Unterfamilien waren früher eigenständige Familien und werden von vielen Autoren weiterhin als Familien beibehalten.
Unterfamilien sowie ausgewählte Gattungen und Arten:
Die Leiodidae sind eine Familie der Käfer innerhalb der Überfamilie der Staphylinoidea. Sie umfasste ursprünglich nur die Schwammkugelkäfer, die heute in der Unterfamilie Leiodinae zusammengefasst sind. Andere Käferfamilien wie die Nestkäfer, die Kolonistenkäfer und die Pelzflohkäfer wurden im Lauf der Zeit in die Familie Leiodidae als Unterfamilien eingegliedert.
Leiodidae is a family of beetles with around 3800 described species found worldwide. Members of this family are commonly called round fungus beetles due to the globular shape of many species, although some are more elongated in shape. They are generally small or very small beetles (less than 10 mm in length) and many (but not all) species have clubbed antennae.
Members of the family are generally saprophagous or scavengers feeding on carrion or decaying organic matter like dung, or are specialised on feeding on specific types of fungus. Many species have reduced wings, with about half of all described species being flightless.[2]
The oldest fossil of the family is Mesagyrtoides from Shar-Teg, Mongolia, dating the Late Jurassic (Tithonian). Members of modern subfamilies appear during the Cretaceous, with Cretaceous members of the family being primarily known from Burmese amber.[3]
Leiodidae is a family of beetles with around 3800 described species found worldwide. Members of this family are commonly called round fungus beetles due to the globular shape of many species, although some are more elongated in shape. They are generally small or very small beetles (less than 10 mm in length) and many (but not all) species have clubbed antennae.
Members of the family are generally saprophagous or scavengers feeding on carrion or decaying organic matter like dung, or are specialised on feeding on specific types of fungus. Many species have reduced wings, with about half of all described species being flightless.
The oldest fossil of the family is Mesagyrtoides from Shar-Teg, Mongolia, dating the Late Jurassic (Tithonian). Members of modern subfamilies appear during the Cretaceous, with Cretaceous members of the family being primarily known from Burmese amber.
Los leiódidos (Leiodidae) son una familia de coleópteros polífagos con unas 1.400 especies descritas.[2] Su tamaño oscila entre 2 y 7 mm.
Muchas especies, sobre todo de Leiodinae y Coloninae, se alimentan de hongos en madera en descomposición o en el suelo. Los Cholevinae y Platypsyllinae se encuentran en cadáveres de animales, en hormigueros, en madrigueras de mamíferos y en cuevas. Por otro lado, Platypsyllus castoris vive en el pelaje de los castores.
La familia ha sido denominada también Liodidae y Anisotomidae. Las subfamilias citadas han sido consideradas en un momento u otro como familias independientes.
Los leiódidos (Leiodidae) son una familia de coleópteros polífagos con unas 1.400 especies descritas. Su tamaño oscila entre 2 y 7 mm.
Muchas especies, sobre todo de Leiodinae y Coloninae, se alimentan de hongos en madera en descomposición o en el suelo. Los Cholevinae y Platypsyllinae se encuentran en cadáveres de animales, en hormigueros, en madrigueras de mamíferos y en cuevas. Por otro lado, Platypsyllus castoris vive en el pelaje de los castores.
La familia ha sido denominada también Liodidae y Anisotomidae. Las subfamilias citadas han sido consideradas en un momento u otro como familias independientes.
Les Leiodidae sont une famille de coléoptères qui compte plus de 4 200 espèces que l'on trouve dans le monde entier. Les membres de cette famille sont généralement de forme globulaire, bien que certaines espèces présentent des formes plus allongées. Ce sont généralement de petits ou de très petits coléoptères (moins de 10 mm en longueur) et beaucoup d'espèces possèdent des antennes en forme de massue.
Les adultes et les larves de ces coléoptères se nourrissent généralement du mycélium des champignons sur les plantes ou les animaux en décomposition. Certaines espèces sont courantes dans les nids d'oiseaux ou les terriers de mammifères. De nombreuses autres sont aussi cavernicoles et ont perdu de ce fait leurs ailes et leurs yeux. Une espèce au moins, Platypsyllus castoris, est adaptée à un mammifère semi-aquatique (le castor)[1].
Deux entomologistes de l'université Cornell, Quentin Wheeler et Kelly Miller, ont proposé de donner à certaines espèces le nom de leur femme, des noms aztèques, mais aussi le nom de George W. Bush (Agathidium bushi), Dick Cheney (Agathidium cheneyi) et Donald Rumsfeld (Agathidium rumsfeldi)[2]. On retrouve également Dark Vador (Agathidium vaderi) à cause de la forme de la tête de l'animal.
Les Leiodidae sont une famille de coléoptères qui compte plus de 4 200 espèces que l'on trouve dans le monde entier. Les membres de cette famille sont généralement de forme globulaire, bien que certaines espèces présentent des formes plus allongées. Ce sont généralement de petits ou de très petits coléoptères (moins de 10 mm en longueur) et beaucoup d'espèces possèdent des antennes en forme de massue.
Les adultes et les larves de ces coléoptères se nourrissent généralement du mycélium des champignons sur les plantes ou les animaux en décomposition. Certaines espèces sont courantes dans les nids d'oiseaux ou les terriers de mammifères. De nombreuses autres sont aussi cavernicoles et ont perdu de ce fait leurs ailes et leurs yeux. Une espèce au moins, Platypsyllus castoris, est adaptée à un mammifère semi-aquatique (le castor).
Deux entomologistes de l'université Cornell, Quentin Wheeler et Kelly Miller, ont proposé de donner à certaines espèces le nom de leur femme, des noms aztèques, mais aussi le nom de George W. Bush (Agathidium bushi), Dick Cheney (Agathidium cheneyi) et Donald Rumsfeld (Agathidium rumsfeldi). On retrouve également Dark Vador (Agathidium vaderi) à cause de la forme de la tête de l'animal.
Kerpvabaliai (lot. Leioididae, angl. Round fungus beetles, vok. Schwammkugelkäfer) – vabalų (Coleoptera) šeima, kuriai priklauso smulkūs vabalai. Kūnas rutuliškas, labai išgaubtas, 1-7 mm ilgio. Antenos 11-narės, su 3-5- nare buožele. Ištikus pavojui vabalas susiriečia į kamuolį.
Gyvena grybuose, medžių kempinėse, po medžių žieve, medienoje, miško paklotėje, po nukritusiais pūvančiais lapais.
Pasaulyje yra apie 500 rūšių. Lietuvoje žinomos 32 rūšys.
Kerpvabaliai (lot. Leioididae, angl. Round fungus beetles, vok. Schwammkugelkäfer) – vabalų (Coleoptera) šeima, kuriai priklauso smulkūs vabalai. Kūnas rutuliškas, labai išgaubtas, 1-7 mm ilgio. Antenos 11-narės, su 3-5- nare buožele. Ištikus pavojui vabalas susiriečia į kamuolį.
Gyvena grybuose, medžių kempinėse, po medžių žieve, medienoje, miško paklotėje, po nukritusiais pūvančiais lapais.
Pasaulyje yra apie 500 rūšių. Lietuvoje žinomos 32 rūšys.
De Truffelkevers (Leiodidae) zijn een familie van kevers uit de superfamilie Staphylinoidea.
De familie omwat circa 3700 soorten en is een relatief onbekende groep van kevers. De verschillende soorten blijven zeer klein (enkele millimeters) tot klein (ongeveer een centimeter) en hebben meestal een bijna rond contour, een bol en glanzend schild en knots-vormige antennes. De kevers leven van schimmels en rottend materiaal, een aantal soorten wordt ook gevonden in de nesten van vogels en zoogdieren waar ze leven van de afvalstoffen van de gastheer.
De entomologen Wheeler en Miller beschreven in 2005 soorten uit het geslacht Agathidium, en vernoemden deze naar verschillende politici en andere beroemdheden. Zo zijn er soorten die vernoemd zijn naar enkele toenmalige Amerikaanse politici, zoals president George Bush (Agathidium bushi), vicepresident Dick Cheney (Agathidium cheneyi) en minister van defensie Donald Rumsfeld (Agathidium rumsfeldi). Eén soort is zelfs vernoemd naar een personage: Agathidium vaderi draagt de naam van Darth Vader uit de Star Wars-films. Het is overigens niet ongebruikelijk dat planten- of diersoorten naar (bestaande) personen worden vernoemd, maar meestal gaat het om mensen uit het vakgebied.
De volgende taxa worden bij de familie ingedeeld:
De Truffelkevers (Leiodidae) zijn een familie van kevers uit de superfamilie Staphylinoidea.
De familie omwat circa 3700 soorten en is een relatief onbekende groep van kevers. De verschillende soorten blijven zeer klein (enkele millimeters) tot klein (ongeveer een centimeter) en hebben meestal een bijna rond contour, een bol en glanzend schild en knots-vormige antennes. De kevers leven van schimmels en rottend materiaal, een aantal soorten wordt ook gevonden in de nesten van vogels en zoogdieren waar ze leven van de afvalstoffen van de gastheer.
De entomologen Wheeler en Miller beschreven in 2005 soorten uit het geslacht Agathidium, en vernoemden deze naar verschillende politici en andere beroemdheden. Zo zijn er soorten die vernoemd zijn naar enkele toenmalige Amerikaanse politici, zoals president George Bush (Agathidium bushi), vicepresident Dick Cheney (Agathidium cheneyi) en minister van defensie Donald Rumsfeld (Agathidium rumsfeldi). Eén soort is zelfs vernoemd naar een personage: Agathidium vaderi draagt de naam van Darth Vader uit de Star Wars-films. Het is overigens niet ongebruikelijk dat planten- of diersoorten naar (bestaande) personen worden vernoemd, maar meestal gaat het om mensen uit het vakgebied.
Mycelbiller (Leiodidae) er en artsrik gruppe av biller som særlig finnes knyttet til sopp og åtsler. Mange arter finnes også i gangene til gnagere og andre små pattedyr. Billene i denne gruppen ble tidligere delt inn i mange familier. Gruppene som tidligere ble kalt Catopidae, Cholevidae, Colonidae, Platypsyllidae og Leptinidae er det alle i dag vanlig å regne til mycelbillene. Mange av artene fører en underjordisk tilværelse og blir derfor sjelden funnet, selv om de kan være ganske vanlige.
Små til middelsstore (0,9 – 10 mm) biller, de fleste med ganske bred kroppsbygning. Gruppen kjennes lettest på antennene, som er ganske lange og 11-leddete. De fem ytterste leddene danner en avlang klubbe, men det åttende leddet er mye mindre enn de andre og er vanligvis forkortet til en liten skive. Artene i underfamilien mycelbiller (Leiodinae) er glatte og blanke, de andre gruppene er fint hårete og matte. Hodet er oftest kraftig innskåret bak fasettøynene, med en smal hals, men dette kan være vanskelig å se da billene gjerne trekker hodet inn under brystskjoldet. På farge er de fleste artene rødlige, brunlige eller svarte, men det finnes også mer fargerike arter. Beina er kraftige og ofte tilpasset graving.
Artene i underfamilien mycelbiller (Leiodinae)lever av og på sopp. Noen arter finnes særlig på kjuker (poresopp). Slekten Agathidium har mange arter som kan finnes på slimsopp, men også andre soppgrupper. Slekten trøffelbiller (Leiodes) lever på underjordiske sopper, blant annet ekte trøfler. Siden disse billene lever mesteparten av livet under jorden blir de sjelden innsamlet, men noen av artene er sannsynligvis vanlige. Jordmycelbiller (slekten Colon) finnes særlig i ganger og bol av gnagere og andre småpattedyr, der de trolig lever av avfall. De er også en gruppe man sjelden ser, men som neppe er sjeldne. Kadaverbiller (Cholevinae) lever på åtsler av ulike slag. De kan fanges i store mengder i feller med råttent kjøtt som åte. Loppebiller (Platypsyllinae) er parasitter på gnagere, som lever i pelsen til vertsdyret og også i deres bol. Trolig lever de i alle fall delvis av andre parasitter, blant annet midd. Leptinus testaceus lever knyttet til ulike arter mus, og kan av og til finnes på katter som trolig har fått dem fra mus de har fanget. Denne billen er liten (ca. 2 mm), brungul, flat, og helt uten øyne. Beverbillen (Platypsyllus castoris) lever inne i den tette bunnulla til beveren. Den er også uten øyne og med sterkt reduserte antenner.
Silfverberg, H. 1992. Enumeratio Coleopterorum Fennoscandiae, Daniae et Baltiae (liste over Nordens biller). Helsinki.
Mycelbiller (Leiodidae) er en artsrik gruppe av biller som særlig finnes knyttet til sopp og åtsler. Mange arter finnes også i gangene til gnagere og andre små pattedyr. Billene i denne gruppen ble tidligere delt inn i mange familier. Gruppene som tidligere ble kalt Catopidae, Cholevidae, Colonidae, Platypsyllidae og Leptinidae er det alle i dag vanlig å regne til mycelbillene. Mange av artene fører en underjordisk tilværelse og blir derfor sjelden funnet, selv om de kan være ganske vanlige.
patrz tekst
Grzybinkowate[1], grzybinki[2] (Leiodidae) – rodzina chrząszczy. Zalicza się do niej około 2000 opisanych przez naukę gatunków. Kształt osobnika jest zwykle globularny, rzadziej wydłużony. Osiągają one rozmiary małe lub bardzo małe (do 10mm). Większość gatunków posiada pałeczkowate czułki.
Larwy i imago pożywiają się na grzybach w gnijącej roślinności lub szczątkach zwierzęcych. Niektóre gatunki zamieszkują w ptasich gniazdach.
Przedstawiciele tej rodziny występują w całej Europie z wyjątkiem północnych jej krańców oraz w całej Azji, Ameryce Północnej i Afryce Północnej[3].
Do rodziny tej należy 6 podrodzin[4]:
Grzybinkowate, grzybinki (Leiodidae) – rodzina chrząszczy. Zalicza się do niej około 2000 opisanych przez naukę gatunków. Kształt osobnika jest zwykle globularny, rzadziej wydłużony. Osiągają one rozmiary małe lub bardzo małe (do 10mm). Większość gatunków posiada pałeczkowate czułki.
Larwy i imago pożywiają się na grzybach w gnijącej roślinności lub szczątkach zwierzęcych. Niektóre gatunki zamieszkują w ptasich gniazdach.
Przedstawiciele tej rodziny występują w całej Europie z wyjątkiem północnych jej krańców oraz w całej Azji, Ameryce Północnej i Afryce Północnej.
Leiodidae é uma família deinsectos coleópteros, con cerca de 1400 espécies descritas.[2] O seu tamanho oscila entre 2 e 7 mm.
Muitas espécies, sobre todo das subfamílias Leiodinae e Coloninae, alimentam-se de fungos que se encontram em madeira em descomposição ou no solo. Os membros das subfamílias Cholevinae e Platypsyllinae podem ser encontrados em cadáveres de animais, em formigueiros, em tocas de mamíferos e em cavidades naturais do terreno. Platypsyllus castoris vive na pelagem dos castores.
Esta família foi já denominada também como Liodidae e Anisotomidae. As subfamílias citadas na caixa informativa foram já consideradas, em determinados momentos, como famílias independentes. Segundo Lawrence & Newton[1], devem incluir-se todas juntas na família Leiodidae.
Leiodidae é uma família deinsectos coleópteros, con cerca de 1400 espécies descritas. O seu tamanho oscila entre 2 e 7 mm.
Muitas espécies, sobre todo das subfamílias Leiodinae e Coloninae, alimentam-se de fungos que se encontram em madeira em descomposição ou no solo. Os membros das subfamílias Cholevinae e Platypsyllinae podem ser encontrados em cadáveres de animais, em formigueiros, em tocas de mamíferos e em cavidades naturais do terreno. Platypsyllus castoris vive na pelagem dos castores.
Esta família foi já denominada também como Liodidae e Anisotomidae. As subfamílias citadas na caixa informativa foram já consideradas, em determinados momentos, como famílias independentes. Segundo Lawrence & Newton, devem incluir-se todas juntas na família Leiodidae.
Mycelbaggar (Leiodidae) är en familj inom ordningen skalbaggar. Mycelbaggarna tillhör den underordning med flest beskrivna arter, allätarbaggar, innehållande närapå 90% av alla skalbaggar. Familjen är mycket artrik och innehåller kanske upptill 3 700 olika arter runt om i världen, varav 126 finns i Sverige.
Arterna bland mycelbaggarna är oftast bruna eller svarta. De kännetecknas av sin halvklotformade kropp och somliga arter kan även rulla ihop sig som ett helt klot vid fara. Storleken är mycket variernade inom familjen, med allt från en längd på knappt en millimeter till någon centimeter. Den vanligaste längden ligger dock mellan tre och fem millimeter. Den största bredden på prothorax, det vill säga det främsta segmentet i mellankroppen, är sällan större än den största bredden på täckvingarna, möjligtvis är den avsevärt större. Mycelbaggarna har ingen nacke och sällan någon midja, eventuellt en antydan till midja.
Allra oftast lever mycelbaggarna på och av svamp. Somliga lever på svamphyfer under och i marken och då främst i sandiga marker. Andra lever främst i svampar som växer på död ved och bark, där slemsvampar är särskilt vanliga boplatser. Deras föda utgörs av att bryta ner växtmaterial[särskiljning behövs] från exempelvis rutten ved, då i anknytning till svamp. Mycelbaggarnas larver har i stort sett samma typ av föda.
De arter som lever i markskiktet kommer ofta fram snart innan solnedgången, varma, kvava kvällar, och kan då fångas med håv om man önskar studera arter inom familjen. Arterna som däremot finns i träd kan många gånger handplockas. Dessvärre är många av arterna svårbestämda och deras närvaro tyder också ofta på en skyddsvärd miljö, varför man bör överväga att samla in dem.
Mycelbaggar (Leiodidae) är en familj inom ordningen skalbaggar. Mycelbaggarna tillhör den underordning med flest beskrivna arter, allätarbaggar, innehållande närapå 90% av alla skalbaggar. Familjen är mycket artrik och innehåller kanske upptill 3 700 olika arter runt om i världen, varav 126 finns i Sverige.
Leiodidae Fleming, 1821
Типовой род Подсемейства
Гладкотелки[1][2][3], или Лейодиды[4] (лат. Leiodidae) — семейство жесткокрылых. В современном объёме включает в себя как собственно Leiodidae s. str. (Anisotomidae), так и бывшие семейства Colonidae, Cholevidae (Catopidae), Leptinidae, Platypsyllidae, а также тропическое семейство Camiaridae. Свыше 3000 видов. В фауне России свыше 220 видов. Имеют размер от 1 до 9 мм. Питаются мицелием грибов, органическими остатками, встречаются троглобионты, ботробионты, мирмекофилы и даже эктопаразиты грызунов и насекомоядных млекопитающих (бобровые блохи)[5].
Гладкотелки, или Лейодиды (лат. Leiodidae) — семейство жесткокрылых. В современном объёме включает в себя как собственно Leiodidae s. str. (Anisotomidae), так и бывшие семейства Colonidae, Cholevidae (Catopidae), Leptinidae, Platypsyllidae, а также тропическое семейство Camiaridae. Свыше 3000 видов. В фауне России свыше 220 видов. Имеют размер от 1 до 9 мм. Питаются мицелием грибов, органическими остатками, встречаются троглобионты, ботробионты, мирмекофилы и даже эктопаразиты грызунов и насекомоядных млекопитающих (бобровые блохи).
球蕈甲科（学名：Leiodidae）是属于鞘翅目多食亚目的昆虫，共有3800余种。该科昆虫的体形很小，体长约为1至7毫米。
_(3513435482).jpg)
_male_(3476497617).jpg)
.jpg)
