الأسماء في صفحات التنقل
Planigale és un gènere de petits marsupials carnívors d'Austràlia i Nova Guinea. És l'únic gènere de la tribu Planigalini de la subfamília dels esmintopsins. N'hi ha cinc espècies:
Planigale és un gènere de petits marsupials carnívors d'Austràlia i Nova Guinea. És l'únic gènere de la tribu Planigalini de la subfamília dels esmintopsins. N'hi ha cinc espècies:
Ratolí marsupial de Giles, Planigale gilesi Ratolí marsupial d'Ingram, Planigale ingrami Ratolí marsupial pigmeu, Planigale maculata Ratolí marsupial papú, Planigale novaeguineae Ratolí marsupial de musell estret, Planigale tenuirostrisDie Flachkopf-Beutelmäuse (Planigale) sind eine Beutelsäugergattung aus der Familie der Raubbeutler (Dasyuridae). Die fünf Arten dieser Gattung sind in Australien und Neuguinea verbreitet.
Diese Tiere ähneln im Äußeren und im Verhalten den Spitzmäusen, mit denen sie jedoch nicht verwandt sind. Wie bei vielen anderen Beutelmäusen ist ihre Schnauze langgestreckt, für die Gattung charakteristisch ist der abgeflachte Schädel, vermutlich eine Anpassung an das Herumkriechen in engen Felsspalten und Wurzelwerk. Das weiche Fell dieser Tiere ist olivgrün oder graubraun gefärbt, der gleichmäßig behaarte Schwanz ist ebenso lang wie der Körper.
Flachkopf-Beutelmäuse sind sehr klein, sie zählen neben den Ningauis zu den kleinsten Beuteltieren überhaupt. Ihre Kopfrumpflänge beträgt zwischen 5 und 10 Zentimeter, ihr Gewicht variiert zwischen 5 und 15 Gramm.
Lebensraum dieser Tiere sind vorwiegend Grasländer und Savannen, manchmal auch Wälder. Obwohl sie vorrangig Bodenbewohner sind, können sie gut klettern. Sie sind hauptsächlich nachtaktiv und nutzen als Ruheplätze Felsspalten, Baumwurzeln oder dichte Grasbüschel, manchmal errichten sie auch Grasnester.
Flachkopf-Beutelmäuse gelten als beherzte Räuber, die Beutetiere, die fast so groß sind wie sie, überwältigen können. Auf ihrem Speiseplan stehen Insekten (zum Beispiel Heuschrecken), Spinnen und kleine Wirbeltiere wie Echsen und Mäuse. Diese Tiere verzehren täglich Beute im Ausmaß nahezu ihres eigenen Körpergewichts.
Der gut entwickelte, nach hinten geöffnete Beutel der Weibchen enthält fünf bis fünfzehn Zitzen. Die Tiere sind in der Regel das ganze Jahr über fruchtbar und können mehrere Würfe pro Jahr austragen. Nach einer Tragzeit von 19 bis 20 Tagen bringt das Weibchen vier bis zwölf Jungtiere zur Welt. Diese verbringen die ersten Lebenswochen im Beutel der Mutter, werden mit rund drei Monaten selbstständig und erreichen die Geschlechtsreife vor ihrem ersten Geburtstag. Die Lebenserwartung liegt bei maximal rund zwei Jahren.
Hauptbedrohung der Flachkopf-Beutelmäuse ist die Nachstellung durch eingeschleppte Räuber wie Hauskatzen oder Rotfüchse. Manche Arten gelten als selten, was aber auch an der scheuen Lebensweise liegen könnte. Auf der Roten Liste der bedrohten Arten der IUCN erscheint lediglich eine Art, die Neuguinea-Flachkopfbeutelmaus.
Die Flachkopf-Beutelmäuse (Planigale) sind eine Beutelsäugergattung aus der Familie der Raubbeutler (Dasyuridae). Die fünf Arten dieser Gattung sind in Australien und Neuguinea verbreitet.
Planigale huwa ġeneru ta' mammiferi, l-marsupjali karnivori, eżattament il-planigali, tal-kontinent ta' l-Awstralja.
Dan il-ġeneru qiegħed klassifikat fil-klassi Mammalia, fis-sottoklassi Theria, fl-infraklassi Metatheria (il-marsupjali kollha), fis-superordni Australidelphia (il-marsupjali Awstraljani kollha u l-kolokolo tal-kontinent ta' l-Amerika ta' isfel), fl-ordni Dasyuromorphia (il-marsupjali karnivori tal-kontinent Awstraljan), fil-familja Dasyuridae, fis-sottofamilja Sminthopsinae u fit-tribù Planigalini mal-ebda ġeneru ieħor.
Il-ġeneru Planigale jiġbor fiħ 5 fost l-iżgħar speċi marsupjali estanti jew ħajjin fid-dinja.
(għal aktar informazzjoni ara l-artikli Planigal, Sminthopsini, Sminthopsinae, Dasyuridae jew Dasyuromorphia)
Planigale huwa ġeneru ta' mammiferi, l-marsupjali karnivori, eżattament il-planigali, tal-kontinent ta' l-Awstralja.
Dan il-ġeneru qiegħed klassifikat fil-klassi Mammalia, fis-sottoklassi Theria, fl-infraklassi Metatheria (il-marsupjali kollha), fis-superordni Australidelphia (il-marsupjali Awstraljani kollha u l-kolokolo tal-kontinent ta' l-Amerika ta' isfel), fl-ordni Dasyuromorphia (il-marsupjali karnivori tal-kontinent Awstraljan), fil-familja Dasyuridae, fis-sottofamilja Sminthopsinae u fit-tribù Planigalini mal-ebda ġeneru ieħor.
Il-ġeneru Planigale jiġbor fiħ 5 fost l-iżgħar speċi marsupjali estanti jew ħajjin fid-dinja.
(għal aktar informazzjoni ara l-artikli Planigal, Sminthopsini, Sminthopsinae, Dasyuridae jew Dasyuromorphia)
The genus Planigale are small carnivorous marsupials found in Australia and New Guinea. It is the only genus in the tribe Planigalini of the subfamily Sminthopsinae. There are five species:
Planigales are the smallest of all marsupials, some members of this carnivorous group weighing less than 5 grams. Being small, nocturnal and secretive, they are rarely seen; however, they are generally common in many parts of the arid interior of Western Australia. Their small size and puzzling nature make them difficult to tell apart, but with recent work being undertaken at the Western Australian Museum on the Planigales collections it has been possible to recognise two species new to science. Though yet to be formally described and published, these species are easiest to tell apart externally by the shape of their footpads. Consequently, the museum has taken a series of footpad photos to aid in identification of the species constituting this genus.[1]
The genus Planigale are small carnivorous marsupials found in Australia and New Guinea. It is the only genus in the tribe Planigalini of the subfamily Sminthopsinae. There are five species:
Paucident planigale, Planigale gilesi Long-tailed planigale, Planigale ingrami Common planigale, Planigale maculata New Guinean planigale, Planigale novaeguineae Narrow-nosed planigale, Planigale tenuirostrisPlanigale es un género de marsupiales dasiuromorfos de la familia Dasyuridae. Son pequeños carnívoros conocidos como ratones marsupiales, propios de Australia y Nueva Guinea.
El género Planigale incluye cinco especies.[1]
Planigale es un género de marsupiales dasiuromorfos de la familia Dasyuridae. Son pequeños carnívoros conocidos como ratones marsupiales, propios de Australia y Nueva Guinea.
Planigale est un genre de mammifères marsupiaux de la famille des Dasyuridae :
Planigale est un genre de mammifères marsupiaux de la famille des Dasyuridae :
Platkopbuidelmuizen (Planigale) vormen een geslacht van buidelmuizen uit de onderfamilie Sminthopsinae. Het is het enige geslacht uit de geslachtengroep Planigalini.
Het zijn zeer kleine buidelmuizen; P. ingrami is met een lichaamslengte van 55 tot 65 mm en een gewicht van 4 tot 6 gram zelfs het kleinste buideldier. Opvallende kenmerken van de platkopbuidelmuizen zijn de afgeplatte, wigvormige kop en het feit dat deze diertjes per dag hun eigen lichaamsgewicht aan insecten kunnen eten.
Deze dieren komen voor in Australië en Nieuw-Guinea.
Het geslacht Planigale omvat vijf beschreven soorten:
Naast deze vijf zijn er nog twee onbeschreven soorten, aangeduid als Planigale 1 en Planigale 2, uit de Pilbara (West-Australië). De verwantschappen binnen het geslacht zijn nog controversieel en zelfs de monofylie van het geslacht is onzeker. Op basis van morfologisch onderzoek werden aanvankelijk drie groepen voorgesteld. P. maculata en P. novaeguineae vormden samen de P. maculata-groep, P. ingrami en P. tenuirostris werden in de P. ingrami-groep geplaatst en P. gilesi vormde de enige soort van de P. gilesi-groep. Genetisch onderzoek ondersteunde echter geen van deze groepen; zowel P. maculata en P. novaeguineae als P. ingrami en P. tenuirostris zijn niet elkaars nauwste verwanten. P. maculata is mogelijk zelfs niet verwant aan de andere Planigale-soorten, maar aan de dikstaartsmalvoetbuidelmuis (Sminthopsis crassicaudata). Ook Planigale 1 behoort mogelijk niet tot Planigale.
Platkopbuidelmuizen (Planigale) vormen een geslacht van buidelmuizen uit de onderfamilie Sminthopsinae. Het is het enige geslacht uit de geslachtengroep Planigalini.
Multimedia w Wikimedia Commons Ryjowniczki[4] (Planigalini) – monotypowe plemię ssaków z podrodziny grubogoników (Sminthopsinae) w rodzinie niełazowatych (Dasyuridae).
Plemię obejmuje gatunki występujące w Australii i Papui-Nowej Gwinei[5].
Długość ciała (bez ogona) samców 5–8,4 cm, samic 4,9–8,3 cm, długość ogona samców 5,3–7 cm, samic 5,1–6,5 cm; masa ciała samców 2,8–16,3 g, samic 2,6–17,2 g[5].
Planigale: łac. planus „płaski”[6]; gr. γαλεη galeē lub γαλη galē „łasica”[7].
Do plemienia należy jeden rodzaj ryjowniczka[4] z następującymi gatunkami[4][8][5]:
Ryjowniczki (Planigalini) – monotypowe plemię ssaków z podrodziny grubogoników (Sminthopsinae) w rodzinie niełazowatych (Dasyuridae).
Planigale é um gênero de marsupial da família Dasyuridae.
Planigale é um gênero de marsupial da família Dasyuridae.
Dvärgpungmöss (Planigale) är ett släkte i familjen rovpungdjur. I släktet finns fem arter som förekommer i Australien och Nya Guinea.
Det vetenskapliga namnet bildas av latin planus (platt) och galea (hjälm). Det syftar på arternas avplattade skalle.[1]
I sitt yttre och beteende liknar dessa djur näbbmöss men de är inte närmare släkt med dessa.[2] Dvärgpungmöss har en långsträckt nos och ett avplattat huvud som troligtvis är en anpassning till arternas rörelse mellan trånga bergssprickor och rötter. Den mjuka pälsen har en olivgrön till gråbrun färg.[2]
Som namnet antyder är dvärgpungmöss mycket små. Tillsammans med släktet Ningaui utgör de de minsta pungdjuren. Kroppslängden utan svans ligger mellan 5 och 10 centimeter och vikten mellan 5 och 15 gram. Svansen är lika långt som övriga kroppen och bär hår.[2]
Habitatet utgörs ofta av grässlätter som savanner och ibland även av skogar. De vistas främst på marken men har bra förmåga att klättra. Dvärgpungmöss är huvudsakligen aktiva på natten och vilar på dagen i bergssprickor, under trädens rötter eller i täta gräsansamlingar. Ibland bygger de bon av gräs.[2]
Arterna i släktet är framgångsrika rovdjur med byten som nästan är lika stora som dvärgpungmössen själv.[2] De jagar bland annat insekter (till exempel hopprätvingar), spindeldjur och mindre ryggradsdjur som ödlor eller möss.[2] Varje dag äter dessa djur byten som nästan motsvarar deras vikt.
I pungen (marsupium) som har sin öppning mot kroppens baksida finns fem till femton spenar. Den är bara full utvecklad när honan har ungar.[2] De flesta honorna kan para sig hela året runt och ofta förekommer flera födelser per år. Efter dräktigheten som varar 19 eller 20 dagar föder honan fyra till tolv ungdjur.[2] De stannar de första veckorna i pungen, är efter cirka tre månader självständiga och når sin könsmognad innan de är ett år gammal.[2] Den maximala livslängden ligger vid två år.[3]
Arterna hotas huvudsakligen av rovdjur som tamkatter och rödrävar som blev införd av människan. Några arter gäller som sällsynt men det beror kanske på att de är så skygga.
IUCN bedömer alla arter som livskraftiga (LC).[4]
Enligt Wilson & Reeder (2005) skiljs mellan fem arter:[4][5]
Dvärgpungmöss (Planigale) är ett släkte i familjen rovpungdjur. I släktet finns fem arter som förekommer i Australien och Nya Guinea.
Det vetenskapliga namnet bildas av latin planus (platt) och galea (hjälm). Det syftar på arternas avplattade skalle.
Planigale là một chi động vật có vú trong họ Dasyuridae, bộ Dasyuromorphia. Chi này được Troughton miêu tả năm 1928.[1] Loài điển hình của chi này là Planigale brunneus Troughton, 1928 (= Phascogale ingrami Thomas, 1906).
Chi này gồm các loài:
.png){kind=small}
Bài viết liên quan đến động vật có vú này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Planigale là một chi động vật có vú trong họ Dasyuridae, bộ Dasyuromorphia. Chi này được Troughton miêu tả năm 1928. Loài điển hình của chi này là Planigale brunneus Troughton, 1928 (= Phascogale ingrami Thomas, 1906).
Плоскоголовые сумчатые мыши (Planigale) — род млекопитающих семейства хищных сумчатых.
В роде плоскоголовых сумчатых мышей выделяют пять видов:
Распространены на территории большей части Австралии и острова Новая Гвинея, входящего в состав Папуа — Новой Гвинеи и Индонезии[1]. Обитают, как правило, на лугах и в саваннах. Иногда встречаются в лесах.
Внешне и по поведению напоминают обычных мышей, с которыми у них тем не менее нет никаких родственных связей. Имеют небольшие размеры. Длина тела составляет от 4 до 10 см, хвоста — 5-8 см[1]. Вес от 5 до 15 г. По размерам плоскоголовые сумчатые мыши являются самыми маленькими представителями отряда сумчатых.
Голова у зверьков уплощена (отсюда и русское название). Череп чрезвычайно плоский. Мордочка вытянута. Хвост не утолщён, на его кончике имеется небольшая кисточка. Тело покрыто густым мехом. Спина обычно бурого или буро-серого цвета, а брюхо — белое[1].
Плоскоголовые сумчатые мыши ведут наземный образ жизни, хотя с лёгкостью могут карабкаться по деревьям. Активность, как правило, приходится на ночь. Питаются насекомыми, пауками и небольшими позвоночными.
У самок имеется хорошо развитая сумка, которая открывается назад. Размножаются круглый год. В потомстве обычно от 4 до 12 детёнышей[1], которые остаются с матерью обычно в течение трёх месяцев. Продолжительность жизни составляет около 2 лет.
Плоскоголовые сумчатые мыши (Planigale) — род млекопитающих семейства хищных сумчатых.
侏袋鼬屬是生活在澳洲和紐幾內亞的一種小型的肉食性有袋動物，是狹足袋鼩亞科侏袋鼬族中的唯一一屬，共有五個物種。
这是一篇與有袋類相關的小作品。你可以通过编辑或修订扩充其内容。 侏袋鼬屬是生活在澳洲和紐幾內亞的一種小型的肉食性有袋動物，是狹足袋鼩亞科侏袋鼬族中的唯一一屬，共有五個物種。
蓋氏侏袋鼬 Planigale gilesi 北侏袋鼬 Planigale ingrami 侏袋鼬 Planigale maculata 新島侏袋鼬 Planigale novaeguineae 瘦侏袋鼬 Planigale tenuirostris
플라니갈레는 플라니갈레속(Planigale)에 속하는 오스트레일리아와 뉴기니섬에서 발견되는 작은 육식성 유대류의 총칭이다. 두나트아과에 속하는 플라니갈레족(Planigalini)의 유일속이다. 5종을 포함하고 있다.
