الأسماء في صفحات التنقل
El ratpenat de Hanak (Myotis bombinus) és una espècie de ratpenat de la família dels vespertiliònids. Viu a la Xina, el Japó, Corea del Nord i Rússia. El seu hàbitat natural són els boscos, on nia als buits dels troncs, a coves i a cases. Està amenaçat per la desforestació i la pertorbació del seu hàbitat pels humans.[1]
El ratpenat de Hanak (Myotis bombinus) és una espècie de ratpenat de la família dels vespertiliònids. Viu a la Xina, el Japó, Corea del Nord i Rússia. El seu hàbitat natural són els boscos, on nia als buits dels troncs, a coves i a cases. Està amenaçat per la desforestació i la pertorbació del seu hàbitat pels humans.
Die Östliche Fransenfledermaus (Myotis bombinus) ist eine Art der Mausohren (Myotis) innerhalb der Fledermäuse (Chiroptera). Sie ist über Teile Ostasiens vom Osten der Volksrepublik China und Russland bis nach Korea und Japan verbreitet.
Die Östliche Fransenfledermaus erreicht eine Kopf-Rumpf-Länge von 41 bis 52 Millimetern und eine Schwanzlänge von 38 bis 45 Millimetern. Die Hinterfüße haben eine Länge von 8 bis 12 Millimeter. Die Ohren messen 14 bis 19 Millimeter, sie sind lang und schmal geformt mit schmaler Spitze und ebenso schmalem Tragus. Insgesamt handelt sich um eine kleine bis mittelgroße Fledermausart.[1] Die Unterarmlänge beträgt 37 bis 42 Millimeter.[1] Das Fell ist weich und wollig. Es ist auf der Rückenseite dunkelbraun mit rötlich-brauner Basis und auf der Bauchseite etwas blasser. Die Flughaut setzt an der Basis der Zehen an, der Calcar ist lang und ungekielt. Am freien Ende der Schwanzflughaut befindet sich eine Reihe steifer Borsten, die bei dieser Art gerade oder leicht gebogen sind.[1]
Der Schädel hat eine Gesamtlänge von etwa 14 Millimeter, er ist länglich und robust gebaut mit kurzer Schnauzenregion (Rostrum) und langem Hirnschädel. Der dritte obere Prämolar P3 befindet sich in der Zahnreihe oder leicht versetzt.[1]
Die Östliche Fransenfledermaus ist über Teile Ostasiens vom Osten der Volksrepublik China und dem russischen Sibirien bis an die Pazifikküste und nach Korea und Japan verbreitet. In China ist sie in Heilongjiang und Jilin nachgewiesen.[1] In Japan lebt die Art auf den Inseln Hokkaido, Honshu, Shikoku, Kyushu, Kuchinoerabu-jima und Yakushima.[2]
Über die Lebensweise und ökologischen Ansprüche der Fledermausart liegen nur sehr wenige Angaben vor. Sie rasten in Höhlen, Häusern und alten Häusern und bilden kleine Kolonien. Wahrscheinlich sind sie teilweise Zugtiere und jagen in Waldbeständen.[1][2]
Die Östliche Fransenfledermaus wird als eigenständige Art den Mausohren (Gattung Myotis) zugeordnet. Die wissenschaftliche Erstbeschreibung stammt von Oldfield Thomas aus dem Jahr 1906, der sie anhand von Individuen aus der japanischen Präfektur Miyazaki auf der Insel Kyūshū beschrieb.[3] In früheren Arbeiten wurde die Art teilweise als Unterart der Fransenfledermaus (Myotis natteri) betrachtet, die allerdings nicht weiter östlich als Turkmenistan vorkommt.[3][2] Teilweise wurde eine Änderung des Namens auf M. bombina aufgrund des weiblichen Gattungsnamens mit Endung „-otis“ vorgeschlagen, allerdings nicht umgesetzt.[2]
Innerhalb der Art wird neben der Nominatform M. bombinus bombinus als zweite Unterart M. bombinus amurensis Ognev, 1927, unterschieden.[3]
Die Art wird von der International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) als Art der Vorwarnliste („near threatened“) eingestuft. Begründet wird dies vor allem durch die Annahme eines Bestandsrückgangs aufgrund der Abholzung von älteren Waldgebieten und die Störungen durch Menschen in den Überwinterungsgebieten der Art. Über die Populationen und die Lebensweise und Generationsdauer liegen allerdings kaum Daten vor.[2] Angaben zur Bestands- und Populationsgröße in Südasien liegen nicht vor, in den südostasiatischen Verbreitungsgebieten handelt es sich um eine regelmäßig vorkommende Art.[2]
Die Östliche Fransenfledermaus (Myotis bombinus) ist eine Art der Mausohren (Myotis) innerhalb der Fledermäuse (Chiroptera). Sie ist über Teile Ostasiens vom Osten der Volksrepublik China und Russland bis nach Korea und Japan verbreitet.
The Far Eastern myotis or bombinus bat (Myotis bombinus) is a species of mouse-eared bat found in East Asia. It is widespread but uncommon across the Korean Peninsula, and spends the winter hibernating in caves.
The Far Eastern myotis or bombinus bat (Myotis bombinus) is a species of mouse-eared bat found in East Asia. It is widespread but uncommon across the Korean Peninsula, and spends the winter hibernating in caves.
Myotis bombinus es una especie de murciélago de la familia Vespertilionidae.
Se encuentra en el este de Asia. Poco frecuente en la península coreana, pasa el invierno hibernando en cuevas.
Datos: Q717019
Multimedia:
Especies: Myotis bombinus
Myotis bombinus es una especie de murciélago de la familia Vespertilionidae.
Myotis bombinus Myotis generoko animalia da. Chiropteraren barruko Myotinae azpifamilia eta Vespertilionidae familian sailkatuta dago
Myotis bombinus Myotis generoko animalia da. Chiropteraren barruko Myotinae azpifamilia eta Vespertilionidae familian sailkatuta dago
Myotis bombinus (Thomas, 1906) è un pipistrello della famiglia dei Vespertilionidi diffuso nell'Asia orientale.[1][2]
Pipistrello di piccole dimensioni, con la lunghezza della testa e del corpo tra 41 e 52 mm, la lunghezza dell'avambraccio tra 37 e 42 mm, la lunghezza della coda tra 38 e 45 mm, la lunghezza del piede tra 8 e 12 mm, la lunghezza delle orecchie tra 14 e 19 mm.[3]
La pelliccia è soffice e lanosa. Le parti dorsali sono bruno-grigiastre, con le punte dei peli più chiare, mentre le parti ventrali sono più chiare. Le orecchie sono lunghe, strette ed appuntite. Il trago è sottile e visibilmente curvato in avanti. Le membrane alari sono attaccate posteriormente alla base delle dita dei piedi, i quali sono grandi. La lunga coda è inclusa completamente nell'ampio uropatagio, il cui margine libero è frangiato con setole diritte o poco ricurve. Il calcar è lungo e privo di carenatura. Il cranio è lungo e robusto, con un rostro più corto e una scatola cranica più lunga. Il terzo premolare superiore è disposto lungo la linea alveolare. Il cariotipo è 2n=44 FNa=50.
Si rifugia all'interno di grotte, cavità degli alberi e in case dove forma piccole colonie. Potrebbe essere una specie parzialmente migratoria.
Si nutre di insetti.
Questa specie è diffusa nell'Estremo oriente dal Lago Baikal alla Corea del Nord e il Giappone.
Vive nelle foreste mature.
Sono state riconosciute 2 sottospecie:
La IUCN Red List, considerata la perdita del proprio habitat e il disturbo umano arrecato nei siti invernali, classifica M.bombinus come specie prossima alla minaccia (NT).[1]
Myotis bombinus (Thomas, 1906) è un pipistrello della famiglia dei Vespertilionidi diffuso nell'Asia orientale.
Myotis bombinus is een zoogdier uit de familie van de gladneuzen (Vespertilionidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Thomas in 1906.
Myotis bombinus[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av Thomas 1906. Myotis bombinus ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter.[2]
Arten blir 41 till 52 mm lång (huvud och bål) och har en 38 till 45 mm lång svans. Det finns 37 till 42 mm långa underarmar, 8 till 12 mm långa bakfötter och 14 till 19 mm stora öron som är smala. Håren som bildar den mjuka och ulliga pälsen på ovansidan är sotbruna med ljusare spetsar. På undersidan finns ljusare päls och på svansflyghudens kant förekommer styva hår.[6]
Denna fladdermus förekommer i östra Sibirien (Ryssland), nordöstra Kina, på Koreahalvön och i Japan. Den föredrar ursprungliga skogar som habitat. Individerna vilar i grottor, i trädens håligheter och i byggnader.[1]
Vid viloplatsen bildas mindre grupper. Antagligen vandrar några populationer till varmare trakter före vintern.[6]
Wikispecies har information om Myotis bombinus.
Myotis bombinus är en fladdermusart som beskrevs av Thomas 1906. Myotis bombinus ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter.
Arten blir 41 till 52 mm lång (huvud och bål) och har en 38 till 45 mm lång svans. Det finns 37 till 42 mm långa underarmar, 8 till 12 mm långa bakfötter och 14 till 19 mm stora öron som är smala. Håren som bildar den mjuka och ulliga pälsen på ovansidan är sotbruna med ljusare spetsar. På undersidan finns ljusare päls och på svansflyghudens kant förekommer styva hår.
Denna fladdermus förekommer i östra Sibirien (Ryssland), nordöstra Kina, på Koreahalvön och i Japan. Den föredrar ursprungliga skogar som habitat. Individerna vilar i grottor, i trädens håligheter och i byggnader.
Vid viloplatsen bildas mindre grupper. Antagligen vandrar några populationer till varmare trakter före vintern.
Myotis bombinus — вид роду Нічниця (Myotis).
Країни проживання: Китай, Японія, Корея, Корейська Народно-Демократична Республіка, Російська Федерація. Лаштує сідала в дуплах дерев, печерах, а також у будинках, харчується в лісі.
Myotis bombinus — вид роду Нічниця (Myotis).
Myotis bombinus là một loài động vật có vú trong họ Dơi muỗi, bộ Dơi. Loài này được Thomas mô tả năm 1905.[1]
Phương tiện liên quan tới Myotis bombinus tại Wikimedia Commons
Bài viết họ Dơi muỗi này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Myotis bombinus là một loài động vật có vú trong họ Dơi muỗi, bộ Dơi. Loài này được Thomas mô tả năm 1905.
Поиск изображений
на Викискладе
Амурская ночница[1] (лат. Myotis bombinus) — небольшая летучая мышь рода ночниц. Масса их тела обычно составляет 4,5—8,5 г, длина тела 40—50 мм, длина хвоста 36—47 мм, длина предплечья 36—42 мм, размах крыльев 24—31 см.
Ранее считали подвидом ночницы Наттерера. Ухо длинное, узкое, морда длинная, маска голая, розоватая. Ступня с когтями примерно равна половине голени. Крылья широкие, крыловая перепонка крепится к основанию внешнего пальца ступни. Задний край межбёдренной перепонки усажен ресничками. Эпиблемы нет. Мех густой, длинный, неровный, волосы на спине буро-коричневые с более тёмными основаниями, на брюхе — палево-белёсые.
Широколиственные и смешанные леса Юго-Восточной Сибири, Дальнего Востока, Манчжурии, Кореи и Японии.
Убежища и места охоты связаны с лесом. Летом и на зимовках найдена в пещерах. Эхолокационные сигналы низкой интенсивности в диапазоне 107—28 кГц, с максимальной амплитудой около 38 кГц. Биология не изучена.
Амурская ночница (лат. Myotis bombinus) — небольшая летучая мышь рода ночниц. Масса их тела обычно составляет 4,5—8,5 г, длина тела 40—50 мм, длина хвоста 36—47 мм, длина предплечья 36—42 мм, размах крыльев 24—31 см.
흰배윗수염박쥐 (Myotis bombinus)는 애기박쥐과 윗수염박쥐속에 속하는 박쥐이다.
