Cicindela ist eine Gattung aus der Unterfamilie der Sandlaufkäfer.
Die Käfer sind groß. Ihre Unterseite ist meist metallisch bunt, die Oberseite ist dagegen meist grün bis braun und weist eine charakteristische weiße (zumindest helle) Fleckenzeichnung auf. Die Augen sind groß, vorstehend und breiter als der Halsschild. Der Oberkiefer ist gezähnt, lang und überragt die Oberlippe weit. Die Fühler sind elfgliedrig. Sie sitzen innerhalb der Wurzeln des Oberkiefers am Vorderrand der Stirn. Die ersten vier Fühlerglieder sind unbehaart. Die Flügel sind gut ausgebildet. Die Beine sind schlank und lang. Bei den Männchen sind die ersten drei Glieder der Vordertarsen deutlich erweitert.
In Mitteleuropa kommen sieben Arten der Gattung vor:[1]
weitere Arten:
Cicindela ist eine Gattung aus der Unterfamilie der Sandlaufkäfer.
Cicindela, commonly known as common tiger beetles,[1] are generally brightly colored and metallic beetles, often with some sort of patterning of ivory or cream-colored markings. They are most abundant and diverse in habitats very often near bodies of water with sandy or occasionally clay soils; they can be found along rivers, sea and lake shores, sand dunes, around dry lakebeds, on clay banks, or woodland paths.
The word "Cicindela" comes from the Latin word "cicindela", meaning "glowworm". This comes from the fact that members of the genus Cicindela are metallic and sometimes flashing.[1]
The genus Cicindela is (in its broadest historical sense) the largest genus of tiger beetles, and they occur worldwide. The status of the genus is constantly in a state of flux, as various authorities on different continents have vastly different opinions about which (if any) of the dozens of subgenera traditionally recognized within the genus are deserving of being accorded status as independent genera. Moreover, this is one of the few insect taxa in which the rank of subspecies has traditionally been used repeatedly, and essentially no two classifications consistently treat the various members of the genus as to which are species and which are subspecies.
Treated as a single genus, and even with a fairly conservative estimate of species, there are over 850[2] (or even up to 2,300) species in the group[3] (thus being almost equal to the subtribe Cicindelina (W.Horn, 1908), with several thousand published names applied, collectively. Currently most of the subgenera below are not settled, being considered genera of their own by some, and subgenera of the genus Cicindela by others. The genus is divided into the following subgenera:
For a list of species, see List of Cicindela species. The subgenus Cicindela (Cicindela), or Cicindela sensu stricto contains the following species:
Cicindela depressula ssp depressula
Cicindela, commonly known as common tiger beetles, are generally brightly colored and metallic beetles, often with some sort of patterning of ivory or cream-colored markings. They are most abundant and diverse in habitats very often near bodies of water with sandy or occasionally clay soils; they can be found along rivers, sea and lake shores, sand dunes, around dry lakebeds, on clay banks, or woodland paths.
Cicindela es un género de coleópteros adéfagos de la familia Carabidae.
Son escarabajos de colores brillantes y metálicos, a menudo con algún tipo de patrón de color marfil o con marcas de color crema. Son más abundantes y diversos en hábitats con suelos arenosos (aunque algunos prefieren la arcilla), y muy a menudo cerca del agua, aunque en temporada transitoria, a lo largo de los ríos, del mar y a las orillas de los lagos, en las dunas de arena, cerca de la playa y en los bancos de arcilla o caminos forestales.
El género Cicindela es (en su más amplio sentido), el género más grande de los escarabajos tigre, y se encuentra en todo el mundo. El estado del género está en constante variación, ya que las diversas autoridades en los distintos continentes tienen opiniones muy diferentes acerca del mismo. Las decenas de subgéneros reconocidos tradicionalmente son merecedores de ser reconocidos como géneros independientes. Por otra parte, este es uno de los pocos grupos taxonómicos de insectos en el que el rango de subespecie se ha utilizado tradicionalmente en varias ocasiones, y, en esencia, no hay dos clasificaciones con consenso al tratar los distintos miembros del género en cuanto a si son especies y/o subespecies. Tratado como un solo género, e incluso con una estimación bastante conservadora de la especie, hay más de 850[2] (o incluso hasta 2300) especies[3] (lo que equivale a ser casi igual a la subtribu Cicindelina W. Horn, 1908), con varios miles de nombres publicados.
El género se divide en los siguientes subgéneros:
Contiene las siguientes especies:[4]
Cicindela es un género de coleópteros adéfagos de la familia Carabidae.
Cicindela on kovakuoriaisiin (Coleoptera) kuuluva suku.
Suomessa on tavattu neljä suvun lajia. Yleisin laji on kenttäkiitäjäinen (Cicindela campestris).[1] Muita tavattuja lajeja ovat nummikiitäjäinen (Cicindela sylvatica), hietikkokiitäjäinen (Cicindela hybrida) ja Cicindela maritima.[2][3]
Cicindela on kovakuoriaisiin (Coleoptera) kuuluva suku.
Suomessa on tavattu neljä suvun lajia. Yleisin laji on kenttäkiitäjäinen (Cicindela campestris). Muita tavattuja lajeja ovat nummikiitäjäinen (Cicindela sylvatica), hietikkokiitäjäinen (Cicindela hybrida) ja Cicindela maritima.
Cicindela est un genre d'insectes coléoptères de la famille des Carabidae. Ces insectes sont également mieux connus sous le nom de cicindèle[1]. Les espèces du genre Cicindela possèdent généralement des couleurs vives et métalliques avec des taches délicates de couleur ivoire ou crème. Les cicindèles sont diversifiées et abondantes à proximité de l'eau (cours d'eau, lacs, berges argileuses, chemins forestiers, etc.) et dans des habitats au sol sablonneux. Cependant, certaines espèces préfèrent les sols argileux.
Cicindela est un genre d'insectes coléoptères de la famille des Carabidae. Ces insectes sont également mieux connus sous le nom de cicindèle. Les espèces du genre Cicindela possèdent généralement des couleurs vives et métalliques avec des taches délicates de couleur ivoire ou crème. Les cicindèles sont diversifiées et abondantes à proximité de l'eau (cours d'eau, lacs, berges argileuses, chemins forestiers, etc.) et dans des habitats au sol sablonneux. Cependant, certaines espèces préfèrent les sols argileux.
Cicindela Linnaeus, 1758 è un genere di coleotteri carabidi della sottofamiglia Cicindelinae.[1]
Comprende le seguenti specie:[1]
Cicindela Linnaeus, 1758 è un genere di coleotteri carabidi della sottofamiglia Cicindelinae.
Cicindela – vabalų žygių (Carabidae) gentis. Tai pati gausiausia Lietuovje gyvenanti šoklių pošeimio gentis.
Vabalai vidutinio dydžio (8 - 17 mm). Kūnas bronzinis arba bronziškai žalias, kartais rusvo atspalvio. Antsparniai su baltu ar gelsvu piešiniu. Antenos išaugusios tarp viršutinių žandų pagrindų. Galva, kartu su didelėmis, stipriai išgaubtomis akimis platensė už priešnugarėlę. Antenos ir kojos ilgos, plonos.
Vabalai aktyvūs šiltomis saulėtomis dienomis. Aptinkami atvirose, su reta augalija, vietose: smėlio kalvelėse, smėlėtuose keliuose, retuose pušynuose, sausose pievose. Skraido šuoliais. Lervos gyvena vertikaliai išraustuose urveliuose, kuriuose tyko grobio. Minta įvairiais vabzdžiais.
Pasaulyje gyvena apie 1000 šios genties vabalų rūšių.
Lietuvoje 4 rūšys:
Baltalūpio šoklio lervų vertikalūs urveliai.
De zandloopkevers (Cicindela) vormen een geslacht van kevers uit de familie van de loopkevers (Carabidae).[1] De wetenschappelijke naam van het geslacht werd in 1758 gepubliceerd in 1758 door Carl Linnaeus.
De zandloopkevers (Cicindela) vormen een geslacht van kevers uit de familie van de loopkevers (Carabidae). De wetenschappelijke naam van het geslacht werd in 1758 gepubliceerd in 1758 door Carl Linnaeus.
Cicindela er en slekt av billene i delgruppen (underfamilien) sandjegere i familiegruppen løpebiller.
Cicindela finnes på alle kontinent og er utbredt i hele verden. De finnes på solrike tørre steder med sand. De fleste artene finnes i varmere strøk. Bare fire er registrert fra Norge.
Cicindela er vanligvis mellom 10 og 20 millimeter lange. Mange av artene er metalliske og har kraftige farger eller tydelige flekker. Hodet har store utstående fasettøyne og kraftige kjever.
Denne listen er mangelfull og omfatter noen av artene. Flere av artene har en rekke underarter. Oversikten er ikke skrevet (satt opp) i systematisk, men sortert alfabetisk på artens latinske navn.
Slekten er vanligvis delt inn i 27 underslekter, med 850 arter.[2] Men, antallet kan være høyere, opptil 2 300 arter.[3]
Cicindela er en slekt av billene i delgruppen (underfamilien) sandjegere i familiegruppen løpebiller.
Cicindela finnes på alle kontinent og er utbredt i hele verden. De finnes på solrike tørre steder med sand. De fleste artene finnes i varmere strøk. Bare fire er registrert fra Norge.
Cicindela er vanligvis mellom 10 og 20 millimeter lange. Mange av artene er metalliske og har kraftige farger eller tydelige flekker. Hodet har store utstående fasettøyne og kraftige kjever.
Cicindela – rodzaj chrząszczy z rodziny biegaczowatych i podrodziny trzyszczowatych. W języku polskim funkcjonuje nazwa trzyszcz dla chrząszczy z tego rodzaju.
Średniej wielkości chrząszcze. Głowa wyposażona w duże kuliste oczy przez co co najmniej tak szeroka jak przedplecze lub szersza. Nadustek szerszy niż odległość między czułkami. Pokrywy pozbawione rzędów, zwykle ciemne z jaśniejszymi plamami. Samce z trzema rozszerzonymi segmentami stóp przednich odnóży i środkowym wcięciem na szóstym sternicie[1].
Dorosłe owady są aktywnymi drapieżnikami, polującymi za dnia. Zdolne do lotu. Preferują stanowiska nasłonecznione i rzadko porośnięte.Larwy, również drapieżne, żyją w tunelach wykopanych w glebie o przeciętnej głębokości 30-70 cm. Przepoczwarczają się zwykle po 1-2 latach[2][1].
Przedstawiciele rodzaju zamieszkują Europę, Azję, Afrykę, Amerykę Północną i Południową[3]. W Europie około 30 gatunków[2]. W Polsce stwierdzono występowanie 5 gatunków, wszystkie z podrodzaju Cicindela s. str.. Są to: trzyszcz leśny (Cicindela sylvatica), trzyszcz górski (Cicindela sylvicola), trzyszcz piaskowy (Cicindela hybrida), trzyszcz nadmorski (Cicindela maritima) oraz trzyszcz polny (Cicindela campestris)[4].
Do rodzaju tego należy ponad 300 gatunków. Współcześnie podzielony jest na 23 podrodzaje[3]:
Cicindela (Cicindela) lub Cicindela sensu stricto – podrodzaj chrząszczy z rodziny biegaczowatych, podrodziny trzyszczowatych i rodzaju Cicindela.
Trzyszcze z tego podrodzaju występują w Europie, Azję z wyjątkiem Azji Południowej i Południowo-Wschodniej oraz Ameryce Północnej od Kanady po Meksyk[1]. 5 gatunków w Polsce[2].
Do podrodzaju tego zalicza się następujące gatunki[1]:
Cicindela (Cicindela) lub Cicindela sensu stricto – podrodzaj chrząszczy z rodziny biegaczowatych, podrodziny trzyszczowatych i rodzaju Cicindela.
Cicindela – rodzaj chrząszczy z rodziny biegaczowatych i podrodziny trzyszczowatych. W języku polskim funkcjonuje nazwa trzyszcz dla chrząszczy z tego rodzaju.
Cicindela este un gen de insecte coleoptere din familia Carabidae.
Mai jos este o listă de specii din acest gen: [1]
Lista speciilor conform Catalogue of Life:[3]
|access-date=
(ajutor)Mentenanță CS1: Nume multiple: lista autorilor (link) Sandjägare (Cicindela) är ett släkte skalbaggar i familjen jordlöpare. Sandjägarna trivs på soluppvärmda öppna platser där den jagar myror och andra småkryp på marken. Den springer snabbt och är, till skillnad mot många andra jordlöpare, en god flygare. Även larverna är rovdjur och lever i en lodrät gång i marken där den lurpassar på småkryp som råkar passera rakt över hålet. Det finns cirka tolv arter i Europa varav fyra finns i Sverige.
Sandjägare (Cicindela) är ett släkte skalbaggar i familjen jordlöpare. Sandjägarna trivs på soluppvärmda öppna platser där den jagar myror och andra småkryp på marken. Den springer snabbt och är, till skillnad mot många andra jordlöpare, en god flygare. Även larverna är rovdjur och lever i en lodrät gång i marken där den lurpassar på småkryp som råkar passera rakt över hålet. Det finns cirka tolv arter i Europa varav fyra finns i Sverige.
Cicindela Linnaeus, 1758
Типовой видСкакуны́ (лат. Cicindela) — род жуков из семейства жужелиц. Хищные насекомые, активные в светлое время суток[1]. Почвенные личинки роют вертикальные норы[1].
Окраска тела представителей хотя бы отчасти металлическая[1]. Надкрылья обычно несут белый рисунок, очень изменчивый в пределах вида[1]. Усики расположены на лбу между основаниями мандибул[1]. Наличник по бокам заходит за основание усиков[1]. Голова вместе с крупными выпуклыми глазами шире переднеспинки[1].
В России обитают следующие виды[2]:
Некоторые другие виды:
Песчаный скакун (Cicindela arenaria)
Скакун полевой (Cicindela campestris)
Скакун японский (Cicindela japonica)
Скакун-межняк (Cicindela hybrida)
Скакуны́ (лат. Cicindela) — род жуков из семейства жужелиц. Хищные насекомые, активные в светлое время суток. Почвенные личинки роют вертикальные норы.