الأسماء في صفحات التنقل
Nocturnal animal, hiding during day. Carnivorous, feeding on insects and other invertebrates such as slugs and snails. Territorial and large solitary species. The breeding season occur from August to April. Female gives birth to a litter of one to seven naked young after a gestation period of 28 to 36 days. African giant shrew can live for four years.
African giant shrew is the largest Egyptian species in this genus. Upperparts dark-brown, flanks silver and underparts dark-gray. Snout pointed. Eyes small and beady. Ears large, free of hairs, and with a distinct internal fold. Tail long, hairless, darker than upperparts and with bristles scattered on proximal two-thirds. Feet vary in color from grayish to brown.
Localized (Nile Delta and El Faiyum).
The African giant shrew found in farms and farm ditches or wells which almost dry out in summer, also in moist areas with heavy vegetation including canal embankments, irrigated fields, and cultivated areas.
Length: 106–135 mm.
Native, resident.
La musaranya groguenca (Crocidura flavescens) és una espècie de musaranya (Soricidae)[2] que habita a Lesotho, Moçambic, Sud-àfrica i Swazilàndia.[3]
La musaranya groguenca (Crocidura flavescens) és una espècie de musaranya (Soricidae) que habita a Lesotho, Moçambic, Sud-àfrica i Swazilàndia.
Die Große Rote Bisamspitzmaus (Crocidura flavescens) oder Afrikanische Riesenspitzmaus ist ein Säugetier in der Gattung der Weißzahnspitzmäuse, das im Süden Afrikas vorkommt.[1]
Die Art erreicht eine Kopf-Rumpf-Länge von 81 bis 117 mm, eine Schwanzlänge von 36 bis 59 mm sowie ein Gewicht von 20 bis 40 g. Es kommen 13 bis 16 mm lange Hinterfüße und 9 bis 11 mm lange Ohren vor. Trotz des deutschen Namens ist das Fell der Oberseite eher rehbraun bis zimtfarben. Es wird aus Haaren gebildet mit grauer Basis, hellem Mittelteil und brauner Spitze. Die Haare der Unterseite sind dunkelgrau an der Basis und hellgelb bis weiß an der Spitze, was in einer hellgrauen bis gelbgrauen Fellfarbe resultiert. Die Grenze zwischen beiden Farbbereichen ist oft markant. Der Schwanz ist ähnlich gefärbt und nur leicht mit Haaren bedeckt. Diese Spitzmaus hat einen schmalen Kopf mit spitzer Schnauze, kleinen Augen und abgerundeten Ohren. An Händen und Füßen sind fünf Finger bzw. Zehen vorhanden.[2]
Das Verbreitungsgebiet liegt in küstennahen und östlichen Regionen Südafrikas, sowie im Süden Mosambiks, in Lesotho und in Eswatini.[3] Die Art hält sich vorwiegend in der Nähe von Wasser sowie in regenreichen Gebieten auf. Sie kann in Küstenwäldern, in Savannen und anderen Grasländern, in der Landschaft Fynbos, auf Brachflächen oder in urbanisierten Bereichen angetroffen werden.[2] Die Große Rote Bisamspitzmaus erreicht in Gebirgen 1500 Meter Höhe.[3]
Diese Spitzmaus ist vorwiegend dämmerungs- oder nachtaktiv. Die Individuen leben außerhalb der Paarungszeit allein und markieren ihr Revier mit Sekret der Analdrüsen sowie mit Kot, die einen eindringlichen Gestank verbreiten. Vermutlich überlappen sich die Territorien verschiedener Geschlechter. Die Art gräbt gelegentlich Erdlöcher als Unterschlupf und besucht häufig Gärten oder Gebäude. Sie kann auf Mauern und Felsen klettern, vermeidet jedoch höheren Bewuchs.[4] Bei ungünstigen Außenbedingungen kann ein spontaner Torpor auftreten, wie es auch von eurasischen Spitzmäusen bekannt ist.[5]
Als Nahrung dienen vorwiegend wirbellose Tiere, wie Schnecken, Regenwürmer und Insekten, mit einem Kompliment aus kleinen Reptilien und Nagetieren sowie selten Kadaver. Ein Exemplar in Gefangenschaft tötete und fraß eine Puffotter (Bitis arietans).[4] Für die Große Rote Bisamspitzmaus sind auch Koprophagie[4] und Kannibalismus[2] dokumentiert.
Das Weibchen baut vor der Geburt der Jungtiere, während der Fortpflanzungszeit zwischen August und April, ein Nest aus Pflanzenteilen auf einem Grashügel oder in einer Felsspalte.[4] Nach einer Trächtigkeit von 28 bis 36 Tagen werden nackte und blinde Jungtiere geboren.[2] Ein Wurf besteht meist aus vier Jungtieren und gelegentlich aus sieben Nachkommen. Diese werden von der Mutter in der ersten Woche im Maul getragen. Später wandert die Familie in dem für viele Spitzmäuse typischen Gänsemarsch, wobei sich die Tiere am Schwanz des Vorgängers festhalten. Die Jungtiere werden 18 bis 22 Tage gesäugt. Sie erreichen die Geschlechtsreife nach zwei bis drei Monaten.[4]
Zu den Fressfeinden der Art zählen Eulen, Marder und Mangusten. Sie wird manchmal von Hauskatzen getötet, die jedoch den Kadaver verschmähen.[4] In der Natur erreicht die Große Rote Bisamspitzmaus ein Alter von 14 bis 18 Monaten. Einzelne Exemplare in Gefangenschaft wurden 2,5 Jahre alt.[2]
Diese Spitzmaus kommuniziert mit verschieden piependen und zwitschernden Lauten, die teilweise im Ultraschallbereich liegen. Eine Verwendung dieser Töne zur Echoortung ist jedoch nicht bekannt.[2]
Für den Bestand dieser Art sind keine nennenswerten Bedrohungen bekannt. Sie wird von der IUCN als nicht gefährdet (Least Concern) gelistet.[3]
Die Große Rote Bisamspitzmaus (Crocidura flavescens) oder Afrikanische Riesenspitzmaus ist ein Säugetier in der Gattung der Weißzahnspitzmäuse, das im Süden Afrikas vorkommt.
The greater red musk shrew (Crocidura flavescens) is a species of mammal in the family Soricidae. It is found in Lesotho, Mozambique, South Africa, and Eswatini. Its natural habitats are moist savanna, temperate grassland, and rural gardens. Like most shrew species, C. flavenscens is nocturnal. The greater red musk shrew is considered to be asocial and territorial, with males using scent marking to establish their territory. Males appear to be more aggressive than females, and their aggression increases with greater population density.[2]
The greater red musk shrew (Crocidura flavescens) is a species of mammal in the family Soricidae. It is found in Lesotho, Mozambique, South Africa, and Eswatini. Its natural habitats are moist savanna, temperate grassland, and rural gardens. Like most shrew species, C. flavenscens is nocturnal. The greater red musk shrew is considered to be asocial and territorial, with males using scent marking to establish their territory. Males appear to be more aggressive than females, and their aggression increases with greater population density.
Crocidura flavescens es una especie de musaraña (mamífero placentario de la familia de los sorícidos).
Se encuentra en Sudáfrica, Lesoto, Mozambique, y Suazilandia.[1]
Crocidura flavescens es una especie de musaraña (mamífero placentario de la familia de los sorícidos).
Crocidura flavescens Crocidura generoko animalia da. Lehen Insectivora edo Soricomorpha deitzen zen taldearen barruan daude. Gaur egun Lipotyphla deitzen den taldearen barruko Crocidurinae azpifamilia eta Soricidae familian sailkatuta dago.
Crocidura flavescens Crocidura generoko animalia da. Lehen Insectivora edo Soricomorpha deitzen zen taldearen barruan daude. Gaur egun Lipotyphla deitzen den taldearen barruko Crocidurinae azpifamilia eta Soricidae familian sailkatuta dago.
De grote wimperspitsmuis (Crocidura flavescens) is een zoogdier uit de familie van de spitsmuizen (Soricidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door I. Geoffroy in 1827.
De soort komt voor in Lesotho, Mozambique, Zuid-Afrika en Swaziland.
Bronnen, noten en/of referentiesDe grote wimperspitsmuis (Crocidura flavescens) is een zoogdier uit de familie van de spitsmuizen (Soricidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door I. Geoffroy in 1827.
Zębiełek ogrodowy[3] (Crocidura flavescens) – gatunek owadożernego ssaka z rodziny ryjówkowatych (Soricidae). Występuje w Afryce Południowej w Lesotho, Mozambiku, RPA i Suazi[2][4]. Zamieszkuje łąki i pastwiska na sawannach a także w ogrodach[2]. Spotykany do wysokości 1800 m n.p.m. Mały ssak osiągający masę ciała 45 g[5]. Kariotyp (2n = 50, FN = 74) został opisany przez Maddalena i współpracowników w 1987 roku[6]. Niewiele wiadomo na temat ekologii tego ssaka. Badania przeprowadzone w niewoli wykazały że samce są agresywniejsze i bardziej terytorialne od samic[7]. Ciąża trwa 25 dni, po tym okresie rodzi się troje młodych o masie ciała 2,26 g[5]. W niewoli stwierdzono również że ssak ten zapada w spontaniczny letarg[8], pozwalający przeżyć najzimniejszą porę dnia (między godz. 2 w nocy a 10 rano) bez konieczności zużywania energii dla utrzymania stałej temperatury ciała. W Czerwonej księdze gatunków zagrożonych Międzynarodowej Unii Ochrony Przyrody i Jej Zasobów został zaliczony do kategorii LC (najmniejszej troski)[2]. Nie ma większych zagrożeń dla populacji tego gatunku.
Zębiełek ogrodowy (Crocidura flavescens) – gatunek owadożernego ssaka z rodziny ryjówkowatych (Soricidae). Występuje w Afryce Południowej w Lesotho, Mozambiku, RPA i Suazi. Zamieszkuje łąki i pastwiska na sawannach a także w ogrodach. Spotykany do wysokości 1800 m n.p.m. Mały ssak osiągający masę ciała 45 g. Kariotyp (2n = 50, FN = 74) został opisany przez Maddalena i współpracowników w 1987 roku. Niewiele wiadomo na temat ekologii tego ssaka. Badania przeprowadzone w niewoli wykazały że samce są agresywniejsze i bardziej terytorialne od samic. Ciąża trwa 25 dni, po tym okresie rodzi się troje młodych o masie ciała 2,26 g. W niewoli stwierdzono również że ssak ten zapada w spontaniczny letarg, pozwalający przeżyć najzimniejszą porę dnia (między godz. 2 w nocy a 10 rano) bez konieczności zużywania energii dla utrzymania stałej temperatury ciała. W Czerwonej księdze gatunków zagrożonych Międzynarodowej Unii Ochrony Przyrody i Jej Zasobów został zaliczony do kategorii LC (najmniejszej troski). Nie ma większych zagrożeń dla populacji tego gatunku.
Crocidura flavescens[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Isidore Geoffroy Saint-Hilaire 1827. Crocidura flavescens ingår i släktet Crocidura och familjen näbbmöss.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Arten når en kroppslängd (med svans) av cirka 15,6 cm, en svanslängd av ungefär 5,1 cm och en vikt omkring 24 g. Pälsen är på ovansidan brun till ljusbrun och på undersidan ännu ljusare.[6] Pälsen på ovansidan bildas av hår som är gråaktig vid roten, ljus i mitten och brun vid spetsen. Undersidans hår är däremot mörkgrå vid roten och ljusgul till vitaktig på spetsen. Det finns en ganska tydlig gräns mellan dessa färger. På svansen är håren glest fördelade. Artens smala huvud kännetecknas av en lång och spetsig nos, små ögon och avrundade öron. Crocidura flavescens har fem fingrar och tår vid händer respektive fötter.[7]
Denna näbbmus förekommer i södra och sydöstra Sydafrika samt i angränsande området av Lesotho, Swaziland och Moçambique. Den lever i låglandet och i bergstrakter upp till 1500 meter över havet. Habitatet utgörs av savanner som huvudsakligen är täckta av gräs samt av trädgårdar.[1]
Crocidura flavescens är främst aktiv under skymningen och gryningen. När honor inte är brunstiga lever varje individ ensam. Reviren markeras med körtelvätska och med avföring som har en intensiv lukt. Antagligen överlappar territorier av exemplar från olika kön. Denna näbbmus gräver ibland jordhålor som gömställe. Den besöker ofta trädgårdar och byggnader. Arten kan klättra på murar eller klippor men den klättrar sällan i växtligheten.[6]
Födan utgörs främst av ryggradslösa djur som kompletteras med några gnagare och i sällsynta fall med kadaver. Hos arten dokumenterades även koprofagi. I fångenskap dödade näbbmusen till och med en pufform (Bitis arietans). Före ungarnas födelse bygger honan ett nästa av växtdelar på en gräsklump eller i en bergsspricka. Mellan augusti och april har honor flera kullar. Dräktigheten varar 28 till 36 dagar och sedan föds upp till sju ungar, vanligen fyra. Modern bär ungarna under första veckan i munnen. Sedan går de i den för flera näbbmöss typiska gåsmarschen och håller varandra i svansen. Ungarna diar sin mor 18 till 22 dagar och de blir könsmogna efter två eller tre månader.[6]
Crocidura flavescens jagas av ugglor, mårddjur och manguster. Tamkatter som dödar en näbbmus lämnar den oftast oäten. Annars lever denna näbbmus cirka 18 månader i naturen.[6] I fångenskap blir arten ibland 2,5 år gamla.[7]
Arten har olika pipande och kvittrande läten för kommunikationen inklusive läten i ultraljud. Dessa ljud används inte för ekolokaliseringen.[7]
Wikimedia Commons har media som rör Crocidura flavescens.
Wikispecies har information om Crocidura flavescens.
Crocidura flavescens är en däggdjursart som först beskrevs av Isidore Geoffroy Saint-Hilaire 1827. Crocidura flavescens ingår i släktet Crocidura och familjen näbbmöss. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Crocidura flavescens là một loài động vật có vú trong họ Chuột chù, bộ Soricomorpha. Loài này được I. Geoffroy mô tả năm 1827.[2] Chúng được tìm thấy ở Lesotho, Mozambique, Nam Phi, và Swaziland.
Phương tiện liên quan tới Crocidura flavescens tại Wikimedia Commons
Bài viết liên quan đến họ Chuột chù này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Crocidura flavescens là một loài động vật có vú trong họ Chuột chù, bộ Soricomorpha. Loài này được I. Geoffroy mô tả năm 1827. Chúng được tìm thấy ở Lesotho, Mozambique, Nam Phi, và Swaziland.
큰붉은사향땃쥐(Crocidura flavescens)는 땃쥐과에 속하는 포유류의 일종이다.[2] 레소토, 모잠비크, 남아프리카공화국 그리고 에스와티니에서 발견된다. 자연 서식지는 습윤 사바나, 온대 초원, 농촌 등이다.
