الأسماء في صفحات التنقل
The Phasmatidae are a family of the stick insects (order Phasmatodea). They belong to the superfamily Anareolatae of suborder Verophasmatodea.[1]
Like many of their relatives, the Phasmatidae are capable of regenerating limbs and commonly reproduce by parthenogenesis. Despite their bizarre, even threatening appearance, they are harmless to humans.
The Phasmatidae contain some of the largest insects in existence. An undescribed species of Phryganistria is the longest living insect known, able to reach a total length of 64 cm (25.2 inch).[2]
Following the Phasmid Study Group, nine subfamilies are recognized in the Phasmatidae. Other treatments differ, sometimes recognizing as few as six.[1]
The Lonchodinae were historically often placed in the Diapheromeridae, the other family of the Anareolatae. The Phasmatinae are often expanded to include the two tribes here separated as the Clitumninae, while the Extatosomatinae may be similarly included in the Tropidoderinae as a tribe.
The Phasmid Species File[3] currently lists:
In addition, the extinct subfamily Echinosomiscinae is known from the genus Echinosomiscus from the Burmese amber.[4]
In addition, a number of Phasmatidae taxa are here considered incertae sedis:[1]
Consequently, numerous taxa are transferred or re-transferred to other genera, which results in 22 new or revised combinations or status of genera and species.
The Phasmatidae are a family of the stick insects (order Phasmatodea). They belong to the superfamily Anareolatae of suborder Verophasmatodea.
Like many of their relatives, the Phasmatidae are capable of regenerating limbs and commonly reproduce by parthenogenesis. Despite their bizarre, even threatening appearance, they are harmless to humans.
The Phasmatidae contain some of the largest insects in existence. An undescribed species of Phryganistria is the longest living insect known, able to reach a total length of 64 cm (25.2 inch).
Phasmatidae es una familia de bichos palos del orden Phasmatodea.[1]
Los fasmátidos, al igual que algunos de sus parientes tienen la capacidad de regenerar sus miembros y de reproducirse por partenogénesis. A pesar de su apariencia extraña, son totalmente inofensivos.
Algunos de los insectos más grandes pertenecen a esta familia. El bicho palo gigante (Phobaeticus chani) receintemente descubierto puede llegar a medir medio metro. Es el insecto viviente más largo.
Según el "Phasmid Study Group" hay nueve subfamilias. Otras clasificaciones no están de acuerdo, reconociendo, en algunos casos, solo seis.[1]
La subfamilia Lonchodinae estaba históricamente en Diapheromeridae, la otra familia de Anareolatae. A veces se expande a Phasmatinae para incluir a dos tribus, aquí agrupadas en Clitumninae, mientras Extatosomatinae también podría ser incluida en Tropidoderinae como una tribu.
El Phasmid Species File[2] reconoce los siguientes:
Además la subfamilia extinta Echinosomiscinae es conocida por el género Echinosomiscus de ámbar de Burma.[3]
Un número de taxones de Phasmatidae son considerados incertae sedis:[1]
Phasmatidae es una familia de bichos palos del orden Phasmatodea.
Los fasmátidos, al igual que algunos de sus parientes tienen la capacidad de regenerar sus miembros y de reproducirse por partenogénesis. A pesar de su apariencia extraña, son totalmente inofensivos.
Algunos de los insectos más grandes pertenecen a esta familia. El bicho palo gigante (Phobaeticus chani) receintemente descubierto puede llegar a medir medio metro. Es el insecto viviente más largo.
Les Phasmatidae forment une famille d'insectes phasmoptères (phasmes et phyllies).
Les représentants de la famille des Phasmatidae sont notamment caractérisés par des antennes courtes ou larges et distinctement segmentées. La sous-famille des Phasmatinae comprend le genre Acrophylla qui forme un ensemble de phasmes les plus allongés du monde, comme le phasme d'Australie.
Selon Species File (10 février 2019)[1] :
Les Phasmatidae forment une famille d'insectes phasmoptères (phasmes et phyllies).
I Phasmatidae sono una famiglia di insetti stecco (ordine Phasmatodea). Appartengono alla superfamiglia Anareolatae del sottordine Verophasmatodea.[1]
Come molti dei loro parenti, i Phasmatidae sono in grado di rigenerare gli arti e si riproducono comunemente per partenogenesi. Nonostante il loro aspetto bizzarro e persino minaccioso, sono innocui per l'uomo.
I Phasmatidae contengono alcuni dei più grandi insetti esistenti. L'insetto stecco gigante di Chan (Phobaeticus chani), recentemente scoperto, della sottofamiglia Clitumninae (a volte posto all'interno di Phasmatinae) può raggiungere una lunghezza totale di oltre 50 centimetri; è l'insetto vivente più lungo conosciuto.
Seguendo gli studi del Phasmid Study Group, nei Phasmatidae sono riconosciute nove sottofamiglie. Altri studi differiscono, a volte riconoscendone solo sei.[1]
I Lonchodinae sono stati storicamente spesso collocati nei Diapheromeridae, l'altra famiglia degli Anareolatae. I Phasmatinae sono spesso ampliati per includere le due tribù qui separate come Clitumninae, mentre gli Extatosomatinae possono essere similmente inclusi nei Tropidoderinae come tribù.
Il Fasmid Species File[2] attualmente elenca:
Inoltre è nota la sottofamiglia estinta Echinosomiscinae dal genere Echinosomiscus dalle ambre birmane.[3]
Inoltre, un certo numero di taxa Phasmatidae sono qui considerati incertae sedis:[1]
Di conseguenza, numerosi taxa vengono trasferiti o riassegnati in altri generi, il che si traduce in 22 combinazioni o status di generi e nuove specie.
I Phasmatidae sono una famiglia di insetti stecco (ordine Phasmatodea). Appartengono alla superfamiglia Anareolatae del sottordine Verophasmatodea.
Come molti dei loro parenti, i Phasmatidae sono in grado di rigenerare gli arti e si riproducono comunemente per partenogenesi. Nonostante il loro aspetto bizzarro e persino minaccioso, sono innocui per l'uomo.
I Phasmatidae contengono alcuni dei più grandi insetti esistenti. L'insetto stecco gigante di Chan (Phobaeticus chani), recentemente scoperto, della sottofamiglia Clitumninae (a volte posto all'interno di Phasmatinae) può raggiungere una lunghezza totale di oltre 50 centimetri; è l'insetto vivente più lungo conosciuto.
Phasmatidae vormen een familie in de orde van Phasmatodea. De wetenschappelijke naam van deze familie is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1835 door Gray.
De familie Phasmatidae omvat de volgende geslachten:
Phasmatidae vormen een familie in de orde van Phasmatodea. De wetenschappelijke naam van deze familie is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1835 door Gray.
Pinnedyr eller vandrepinner (Phasmatidae) er en familie av spøkelsesinsektene som igjen tilhører de «gresshoppelignende insekter». De er mestere i kamuflasje og ligner korte tynne pinner fra busker eller trær. Pinnedyr er enkle å holde i bur og enkelte arter er populære som kjæledyr.
Det er beskrevet omtrent 1000 arter i verden.
Hovedutbredelsen er i tropiske strøk, sør og øst i Asia. Ingen arter finnes naturlig i Norge.
Pinnedyr er store insekter, mellom 10-15 tilogmed 30 cm lange. De er vanligvis brune eller grønne på farge. De har godt utviklede bein. Frambeina hos flere av artene har en innsving på innsiden, slik at de kan holdes rett fremover uten å komme i konflikt med hodet. Hanner kan ha vinger, mens hunnene er vingeløse. De fleste arter ligner pinner fra trær eller busker og går i ett med vegetasjonen. Artene i Phasmatidae er gjerne mer eller mindre piggete, og noen har bladaktig utvidede bein.
Pinnedyr er mestere i kamuflasje, både i farge og utseende. De er for det meste aktive i mørke og sitter vanligvis ganske rolig om dagen. Blir de skremt sitter de ofte helt stille og de kan være svært vanskelige å oppdage. De har ulike forsvarsmetoder, blant annet lukt og lydfrembringelse. Selv om de er plassert i ganske nær slekt med gresshopper kan de ikke hoppe slik som gresshoppene.
Pinnedyr har ufullstendig forvandling, overgang fra nyklekt larve (nymfe) til det voksne kjønnsmodne insektet går gradvis gjennom flere hudskift (nymfestadier). Eggene slippes rett på bakken eller de fester seg til vegetasjonen.
Mange arter av pinnedyr blir ofte holdt i terrarier, som hobbydyr.
Indiske pinnedyr, den mest populære arten lever flott i romtemperatur og lever 1-2 år.
Indiske pinnedyr spiser bladene av:
Indiske pinnedyr, som blir opptil 10 cm som voksne trenger minst et 20x20x30cm stort terrarium.
Arten Carausius morosus fra India er parthenogenetisk og meget hardfør, derfor lett å holde i kultur. Den kan fores på bergflette. Fordi den er så lett å avle opp har den blitt et populært forsøksdyr i laboratorier, og også et populært kjæledyr. Men de blir lett svært mange. Eventuelle overskuddsdyr bør avlives og ikke settes ut i naturen. I deler av Europa har denne arten nå etablert seg utendørs, men den er ikke et ønsket element i vår fauna. Kulturene i fangenskap er basert på individer fra Tamil Nadu i India.
Pinnedyr eller vandrepinner (Phasmatidae) er en familie av spøkelsesinsektene som igjen tilhører de «gresshoppelignende insekter». De er mestere i kamuflasje og ligner korte tynne pinner fra busker eller trær. Pinnedyr er enkle å holde i bur og enkelte arter er populære som kjæledyr.
Det er beskrevet omtrent 1000 arter i verden.
Vandrande pinnar (Phasmatidae) är en familj av insekter i ordningen spökskräckor som innehåller cirka 2500 arter. Närbesläktade med de vandrande pinnarna är vandrande blad.
Vandrande pinnar har ett naturligt kamouflage som gör att de liknar torra trädkvistar. De förstärker intrycket genom sin hållning, med frambenen utsträckta framför huvudet. Ofta svajar de lätt, om vinden blåser på dem. Till viss del kan de för att reglera temperaturen ändra färg och bli mörkare eller ljusare. Vandrande pinnar har vingar, men på en del arter är de mycket små. Andra arter har ganska stora och vackert färgade vingar, som dock bara syns när de är utfällda. De olika arterna av vandrande pinnar varierar i storlek, men honan är oftast något större än hanen. Världens längsta vandrande pinne är 56,7 centimeter lång och hittades på Borneo år 1989. Insekten upptäcktes av amatörbiologen Datuk Chan Chew Lun och döptes till Phobaeticus chani (Chans vandrande jättepinne).[1]
I vilt tillstånd återfinns vandrande pinnar i tropiska och subtropiska områden världen över. Några arters status i tropikerna anses som osäker av IUCN, eftersom de påverkas negativt av att man hugger ned regnskogar.
Vandrade pinnar är växtätare och äter blad av olika örter, buskar och träd. Oftast är de aktiva på natten för att undvika fiender.
Många arter består nästan enbart av honor, som förökar sig genom partenogenes, jungfrufödsel. Annars lockas hanen till honan genom att hon sänder ut speciella doftämnen, så kallade feromoner. Parningen sker oftast fastklängande på en kvist. Äggen läggs ett och ett, vanligtvis ganska utspridda, och kläcks efter några månader, men vissa ägg kan ligga betydligt längre, upp till 3 år. Beroende på art kan det vara mellan 100 och över 1000 stycken. Ungarna ser ut som små kopior av föräldrarna.
Vissa arter av vandrande pinnar, speciellt arten Carausius morosus, är mycket lättskötta och hålls ofta som husdjur.
De behöver ett terrarium eller en stor burk som är minst 20 centimeter hög. Där skall också finnas kvistar, som pinnarna kan krypa upp på. Lämplig föda kan till exempel vara sallad, hallonblad, ekblad, blad från blomman "hösteld", björnbärsblad, citronmelis, gurka med mera. Lämplig föda varierar dock beroende på art. Det är också lämpligt att ge dem en hög luftfuktighet genom att spruta vatten, med en blomspruta i buren där de lever, cirka 1 till 2 gånger per dag.
Wikimedia Commons har media som rör Vandrande pinnar.
Vandrande pinnar (Phasmatidae) är en familj av insekter i ordningen spökskräckor som innehåller cirka 2500 arter. Närbesläktade med de vandrande pinnarna är vandrande blad.
До цієї родини належать найдовші комахи, що живуть у наш час. Зокрема Phobaeticus chani сягає разом із кінцівками 54 см завдовжки. Phasmatidae, як і більшість їхніх родичів, здатні регенерувати кінцівки та розмножуються партеногенезом.
Класифікація станом на 2009 рік[1]
Phasmatidae Gray, 1835[1]
Синонимы
Настоящие палочники[2], или фасматиды[2] (лат. Phasmatidae) — семейство палочников (Phasmatodea). Около 1000 видов. Встречаются всесветно: Австралия, Азия, Америка, Африка[3][4]. Включает самое длинное насекомое в мире Phobaeticus chani, имеющее длину с вытянутыми ногами более полуметра[5].
Палочники очень крупных и средних размеров. Усики отчётливо сегментированные, обычно короче передних бёдер (тогда у самок бёдра отчётливо зазубрены дорзобазально), а усики если длиннее, то не более длины всего тела (тогда вентральный киль средних и задних бёдер отчётливо равномерно зазубрен)[4]. Первый абдоминальный сегмент слит с метанотумом. Средние и задние голени без апикальной впалой области (sunken areola)[6][7]. Семейство включает одного из крупнейших представителей в мире всего типа членистоногих. Это самое длинное насекомое в мире Phobaeticus chani, имеющее длину с вытянутыми ногами более 56 см (длина собственно тела 36 см)[5][8].
160 родов и около 1000 видов[3][9].
Настоящие палочники, или фасматиды (лат. Phasmatidae) — семейство палочников (Phasmatodea). Около 1000 видов. Встречаются всесветно: Австралия, Азия, Америка, Африка. Включает самое длинное насекомое в мире Phobaeticus chani, имеющее длину с вытянутыми ногами более полуметра.
