Antennaria és un gènere de 45 espècies de plantes herbàcies perennes pertanyent a la família Asteraceae, nativa de les regions temperades de l'hemisferi nord, amb una espècie en l'hemisferi sud (A. chilensis) la major diversitat es troben en Nord-amèrica, el seu nom comú és peu de gat.
Diferents espècies d'Antennaria aconsegueixen entre 10 cm i 50 cm d'altura. Les fulles són basals i sovint d'aquí surten les fulles. El nom Antennaria es refereix a la seva semblança amb les antenes d'alguns insectes.
Espècies d'Antennaria són plantes d'aliment per a les larves d'algunes Lepidoptera incloses Coleophora pappiferella (la qual menja exclusivament l'A. dioica) i Schinia verna (la qual menja exclusivament l'Antennaria spp).
Antennaria és un gènere de 45 espècies de plantes herbàcies perennes pertanyent a la família Asteraceae, nativa de les regions temperades de l'hemisferi nord, amb una espècie en l'hemisferi sud (A. chilensis) la major diversitat es troben en Nord-amèrica, el seu nom comú és peu de gat.
Diferents espècies d'Antennaria aconsegueixen entre 10 cm i 50 cm d'altura. Les fulles són basals i sovint d'aquí surten les fulles. El nom Antennaria es refereix a la seva semblança amb les antenes d'alguns insectes.
Espècies d'Antennaria són plantes d'aliment per a les larves d'algunes Lepidoptera incloses Coleophora pappiferella (la qual menja exclusivament l'A. dioica) i Schinia verna (la qual menja exclusivament l'Antennaria spp).
Kattefod (Antennaria) er en slægt med ca. 45 arter, der er udbredt cirkumpolart, dvs. i Sibirien, Alaska, Nordcanada, USA, Mexico, Sydamerika og Nordeuropa med hovedvægten i Nordamerika. Desuden er nogle arter udbredt i de alpine dele af de højeste bjergkæder. Det er flerårige urter eller halvbuske med en lav, opstigende vækst. Nogle af arterne danner aflæggere, mens andre har underjordiske stængler. Bladene sidder spredt, og de er hele med hel rand. Oversiden er mere eller mindre behåret, mens undersiden altid er tæt hårklædt. Blomsterne er samlet i små kurve, der danner aks, halvskærme eller klaser. Hver af standene rummer kun blomster af ét køn, og mange arter er tvebo. Apomixis forekommer ofte i denne slægt, og det kan gøre artsbestemmelse vanskelig.
Beskrevne Arter
Die Katzenpfötchen (Antennaria) sind eine Pflanzengattung aus der Familie der Korbblütler (Asteraceae). Sie haben Areale in den gemäßigten, arktischen und alpinen Regionen in Nordamerika, Südamerika und Eurasien. Einige Arten werden in Steingärten als Zierpflanzen verwendet. Es gibt Arten, die der Erzeugung von Trockenblumen dienen. Der Name Antennaria bezieht sich auf die Pappusborsten der männlichen Blüten, die Fühlern von Insekten ähneln.[1]
Antennaria-Arten sind ausdauernde krautige Pflanzen oder Halbsträucher. Manche Arten bilden oberirdische Ausläufer, andere Rhizome. Die wechselständigen Laubblätter sind ganzrandig und können gestielt oder ungestielt sein. Die Blätter sind oberseits mehr oder weniger kahl bis behaart, unterseits jedoch immer behaart.
Einzeln oder bis zu zwölft in traubigen, trugdoldigen oder rispigen Blütenständen sitzen eingeschlechtige körbchenförmige Teilblütenstände. Die Arten können einhäusig (monözisch) oder zweihäusig (diözisch) getrenntgeschlechtig sein. Die Blütenkörbchen weisen Durchmesser von 2 bis 8 Millimeter auf, darin sind meist 20 bis 100 Blüten enthalten. Die Blüten sind immer eingeschlechtig. Sie bilden Achänen mit Pappus. Bei den Katzenpfötchen spielt die apomiktische Fortpflanzung eine wesentliche Rolle. Dadurch gehen die Ansichten über die Artenanzahl sehr auseinander.
Es gibt etwa 45 Arten in der Gattung Katzenpfötchen (Antennaria)[2]:
Es gibt eine große Anzahl an Hybriden (Auswahl):
Die Katzenpfötchen (Antennaria) sind eine Pflanzengattung aus der Familie der Korbblütler (Asteraceae). Sie haben Areale in den gemäßigten, arktischen und alpinen Regionen in Nordamerika, Südamerika und Eurasien. Einige Arten werden in Steingärten als Zierpflanzen verwendet. Es gibt Arten, die der Erzeugung von Trockenblumen dienen. Der Name Antennaria bezieht sich auf die Pappusborsten der männlichen Blüten, die Fühlern von Insekten ähneln.
Busságeahppiliid (Antennaria) sohkii gullá sullii 100 šlája. Sámis šaddá omd. duottarbusságeahpil (Antennaria alpina).
Каткань лапине[1] (лат. Antennária, руз. Коша́чья ла́пка ) — буе тикшень касовкст. Вейсэндявозь цецянсетнень раськесь (Asteráceae).
Кавто лопасо каткань лапине (Antennaria dioica)
Кавто лопасо каткань лапине (Antennaria dioica)
Кавто лопасо каткань лапине (Antennaria dioica)
Antennaria is a genus of dioecious perennial herbs in the family Asteraceae, native to temperate regions of the Northern Hemisphere, with a few species (A. chilensis, A. linearifolia, A. sleumeri) in temperate southern South America; the highest species diversity is in North America.[4] Common names include catsfoot or cat's-foot, pussytoes and everlasting.[1][2][5]
Different Antennaria species reach between 10 cm and 50 cm in height. The leaves are basal and often stem leaves. The name Antennaria refers to the projecting stamens seen on the male flowers of some species, resembling insect antennae.[6] [7]
Antennaria species are used as food plants by the larvae of some Lepidoptera species including Vanessa virginiensis (American painted lady),[8] Coleophora pappiferella (which feeds exclusively on A. dioica), Schinia verna (which feeds on several Antennaria species).
Field pussytoes (Antennaria neglecta) in spring, with flowerbuds and runners
Antennaria is a genus of dioecious perennial herbs in the family Asteraceae, native to temperate regions of the Northern Hemisphere, with a few species (A. chilensis, A. linearifolia, A. sleumeri) in temperate southern South America; the highest species diversity is in North America. Common names include catsfoot or cat's-foot, pussytoes and everlasting.
Different Antennaria species reach between 10 cm and 50 cm in height. The leaves are basal and often stem leaves. The name Antennaria refers to the projecting stamens seen on the male flowers of some species, resembling insect antennae.
Antennaria species are used as food plants by the larvae of some Lepidoptera species including Vanessa virginiensis (American painted lady), Coleophora pappiferella (which feeds exclusively on A. dioica), Schinia verna (which feeds on several Antennaria species).
Antennaria es un género de 45 especies de plantas herbáceas perennes perteneciente a la familia Asteraceae, nativa de las regiones templadas del hemisferio norte, con una especie en el hemisferio sur (A. chilensis) la mayor diversidad se encuentran en Norteamérica, su nombre común es pie de gato.
Diferentes especies de Antennaria alcanzan entre 10 cm y 50 cm de altura. Las hojas son basales y a menudo de ahí salen las hojas. El nombre Antennaria se refiere a su semejanza con las natenas de algunos insectos.
Especies de Antennaria son plantas de alimento para las larvas de algunas Lepidoptera incluidas Coleophora pappiferella (la cual come exclusivamente la A. dioica) y Schinia verna (la cual come exclusivamente la Antennaria spp).
El género fue descrito por Joseph Gaertner y publicado en De Fructibus et Seminibus Plantarum. . . . 2(3): 410, pl. 167, f. 3. 1791.[1]
Antennaria: nombre genérico que deriva de la latína antenna, a causa de la semejanza de las flores masculinas con las antenas de los insectos.[2]
Antennaria es un género de 45 especies de plantas herbáceas perennes perteneciente a la familia Asteraceae, nativa de las regiones templadas del hemisferio norte, con una especie en el hemisferio sur (A. chilensis) la mayor diversidad se encuentran en Norteamérica, su nombre común es pie de gato.
Diferentes especies de Antennaria alcanzan entre 10 cm y 50 cm de altura. Las hojas son basales y a menudo de ahí salen las hojas. El nombre Antennaria se refiere a su semejanza con las natenas de algunos insectos.
Especies de Antennaria son plantas de alimento para las larvas de algunas Lepidoptera incluidas Coleophora pappiferella (la cual come exclusivamente la A. dioica) y Schinia verna (la cual come exclusivamente la Antennaria spp).
Kassikäpp (Antennaria) on astrilaadsete seltsi korvõieliste sugukonda kuuluv mitmeaastaste rohttaimede ja kääbuspõõsaste perekond.
Kassikäpa perekonnas on umbes 45 liiki. Kuid kassikäppade paljunemisel on apomiksisel väga tähtis roll ja sellepärast erinevad teadlaste vaated sellele, kui palju liike ses perekonnas on.
Looduslikult kasvavad nad Euraasia ja Põhja-Ameerika parasvöötmes, üks liik ka Tšiili parasvöötmes.
Kassikäpad kasvavad 1–5 dm kõrgeks. Nende lehed võivad välja kasvada maapinnalt lehekodarikust, aga võivad ka varrelt kasvada. Varrel paiknevad lehed vahelduvalt. Lehed on pealt kas karvased või karvutud, altpoolt kindlasti karvased. Mõnel liigil on lehed rootsuga, mõnel ilma.
Kassikäppade õite läbimõõt on 8–20 mm. Õisikuid on mitmesuguseid: mõnel liigil paiknevad õied üksikutena, kuid esinevad ka kobarad, pöörised ja ebasarikad. Õisikus võib olla isegi 20–100 õit.
Eestikeelse nime on kassikäpp saanud ainsa Eestis pärismaise liigi hariliku kassikäpa õisiku järgi, kus mitu roosakat õit on tihedalt koos, meenutades kassi käppa varvastega. Perekonna teaduslik nimi on tulnud selle perekonna mõne teise liigi õite järgi, milles tolmukad meenutavad putukate tundlaid.
Mitut kassikäppa kasvatatakse ilutaimena, näiteks kiviktaimlas. Kassikäpad säilivad ka kuivatatuna suhteliselt hästi.
Kassikäpp (Antennaria) on astrilaadsete seltsi korvõieliste sugukonda kuuluv mitmeaastaste rohttaimede ja kääbuspõõsaste perekond.
Kassikäpa perekonnas on umbes 45 liiki. Kuid kassikäppade paljunemisel on apomiksisel väga tähtis roll ja sellepärast erinevad teadlaste vaated sellele, kui palju liike ses perekonnas on.
Looduslikult kasvavad nad Euraasia ja Põhja-Ameerika parasvöötmes, üks liik ka Tšiili parasvöötmes.
Kassikäpad kasvavad 1–5 dm kõrgeks. Nende lehed võivad välja kasvada maapinnalt lehekodarikust, aga võivad ka varrelt kasvada. Varrel paiknevad lehed vahelduvalt. Lehed on pealt kas karvased või karvutud, altpoolt kindlasti karvased. Mõnel liigil on lehed rootsuga, mõnel ilma.
Kassikäppade õite läbimõõt on 8–20 mm. Õisikuid on mitmesuguseid: mõnel liigil paiknevad õied üksikutena, kuid esinevad ka kobarad, pöörised ja ebasarikad. Õisikus võib olla isegi 20–100 õit.
Eestikeelse nime on kassikäpp saanud ainsa Eestis pärismaise liigi hariliku kassikäpa õisiku järgi, kus mitu roosakat õit on tihedalt koos, meenutades kassi käppa varvastega. Perekonna teaduslik nimi on tulnud selle perekonna mõne teise liigi õite järgi, milles tolmukad meenutavad putukate tundlaid.
Mitut kassikäppa kasvatatakse ilutaimena, näiteks kiviktaimlas. Kassikäpad säilivad ka kuivatatuna suhteliselt hästi.
Kissankäpälien (Antennaria) sukuun kuuluu yhteensä noin sata lajia, jotka kasvavat maapallon lauhkean ja viileän ilmaston alueilla. Suku puuttuu kokonaan Afrikasta.
Kissankäpälät ovat matalakasvuisia, monivuotisia ruohovartisia kasveja, joita peittää kauttaaltaan tiheämpi tai harvempi nukka.[2] Suomessa esiintyy kuusi kissankäpälälajia, joista yleisin on koko maassa esiintyvä kissankäpälä, jonka toinen nimi on ahokissankäpälä. Muut Suomessa esiintyvät kissankäpälälajit ovat harvinaisia tunturikasveja. Tunturikissankäpälä muistuttaa paljon kissankäpälää, mutta sen aluslehdet ovat päältä harmaakarvaiset ja mykeröiden kehtosuomut ovat kärjestään tummanruskeat, mikä antaa kasville kissankäpälää ruskeamman yleisvärin. Kaljukissankäpälä ja isokissankäpälä kasvavat Suomessa vain Enontekiön kunnan alueella. Isokissankäpälä on silmälläpidettävä ja rauhoitettu laji.[3] Harvinaisia Lapin lajeja ovat myös uhanalainen ruijankissankäpälä ja harmaakissankäpälä, joka on elinvoimainen Tunturi-Lapissa mutta uhanalainen Metsä-Lapissa.
Joitakin ulkomailta peräisin olevia Antennaria-lajeja viljellään kallio-puutarhoissa koristekasveina, erityisesti rönsyileviä tai mattoja muodostavia lajeja.
Kissankäpälien (Antennaria) sukuun kuuluu yhteensä noin sata lajia, jotka kasvavat maapallon lauhkean ja viileän ilmaston alueilla. Suku puuttuu kokonaan Afrikasta.
Antennaria (les antennaires) est un genre d'environ 45 espèces de petites plantes vivaces herbacées et dioïques de la famille des Asteraceae.
Ce nom générique fut proposé par le botaniste Joseph Gaertner, en 1791. Il est issu du latin antenna, et signifie antenne : il rappelle la forme des soies épaissie des capitules, ressemblant à des antennes de papillon. Beaucoup d'entre elles sont aussi désignées par le nom vernaculaire Pied de chat, qui se rapporte à l'aspect doux des fleurs réunies en coussinets comme ceux du chat.
En classification phylogénétique, le genre Antennaria appartient à la sous-famille des Asteroideae, caractérisées par des capitules exclusivement tubuliflores.
Il est très proche du genre Gnaphalium - autre genre des Asteroideae - ces dernières étant annuelles et non-dioïques. Par ailleurs, les Antennaria, vivaces dioïques, ont régulièrement été confondus avec des Gnaphalium.
L'horticulture divise ce genre en deux groupes fondamentaux :
Les antennaires sont constituées d'une souche rhizomateuse, stolonifère ou non. Elles développent une hampe florale tomenteuse de 5 cm à 50 cm de haut. Les feuilles basales se développant en rosette, sont spatulées et d'un blanc cotonneux sur la face inférieure. Les feuilles caulinaires sont sessiles, lancéolées de type linéaire et alternes.
La hampe florale est surmontée par des capitules composés de 20 à 100 fleurs tubulées et regroupés par 3 à 8 en une corymbe serrée. Ces capitules ont la caractéristique d'être persistants. Les fleurs sont dioïques, mais il est également possible de rencontrer des fleurs hermaphrodites stériles. Ces plantes présentent un certain dimorphisme sexuel. Aussi, les fleurs mâles sont plus petites et incolores, blanc/gris, alors que les fleurs femelles sont plus grandes et colorés. Elles sont pollinisées par des lépidoptères à l'instar de Coleophora pappiferella, de la famille des Coleophoridae, qui se nourrit exclusivement d'Antennaria dioica ou Schinia verna, apparentée à la famille des Noctuidae. Elles sont dispersées par le vent grâce à leurs pappus.
Les Pieds de chat sont des plantes montagnardes, alpines et arctiques, essentiellement issues des régions tempérées de l'hémisphère nord (une seule espèce, Antennaria chilensis, est présente en Amérique du Sud). Deux espèces, Antennaria dioica et Antennaria carpatica sont présentes en Eurasie, la plus grande diversité se situant dans le Nord de l'Amérique du Nord.
Ces plantes sont utilisées à des fins décoratives dans les jardins rocheux, où elles ont été introduites dans la deuxième moitié du XVIIIe siècle pour agrémenter les bordures des jardins alpins. Elles ont cependant une valeur décorative assez limitée. Elles sont également utilisées en tant que plante médicinale (Antennaria dioica) comme béchique.
Antennaria (les antennaires) est un genre d'environ 45 espèces de petites plantes vivaces herbacées et dioïques de la famille des Asteraceae.
Ce nom générique fut proposé par le botaniste Joseph Gaertner, en 1791. Il est issu du latin antenna, et signifie antenne : il rappelle la forme des soies épaissie des capitules, ressemblant à des antennes de papillon. Beaucoup d'entre elles sont aussi désignées par le nom vernaculaire Pied de chat, qui se rapporte à l'aspect doux des fleurs réunies en coussinets comme ceux du chat.
Antennaria Gaertner, 1791 è un genere di piante spermatofite dicotiledoni appartenenti alla famiglia delle Asteraceae (tribù Gnaphalieae), note come sempiternii, dall'aspetto di piccole piante erbacee, perenni con foglie bianco – argentee, fusto tomentoso e infiorescenza a capolini non molto vistosi.
Il nome del genere (antennaria) deriva da "antenna" a causa dell'aspetto a piumetto setaceo dei peli del pappo, molto simili alle antenne di alcune farfalle. Tale denominazione fu proposta dal botanico Giuseppe Gaertner (nome italianizzato) nel 1791.
Le piante di questo genere sono dioiche, quindi ogni pianta può produrre solo fiori di sesso maschile oppure di sesso femminile; ma si possono trovare anche colonie miste (rare), e si possono riprodurre anche senza fecondazione.
Queste piante presentano anche un certo dimorfismo sessuale: infatti i fiori maschili sono più piccoli e incolori (bianco – grigi), mentre i fiori femminili sono più grandi e colorati.
La radici consistono in rizomi legnosi con o senza stoloni.
Il fusto di queste piante non è molto alto: al massimo raggiunge i 50 cm. Ci sono anche esempi di specie nane alte non più di 10 cm. In genere il fusto è tomentoso.
L'infiorescenza e formata da capolini poco numerosi i cui fiori sono raccolti alla sommità dello stelo.
I capolini (come in tutte le Asteraceae) sono composti da diversi fiori, in questo caso sono tutti tubulosi (e non ligulati).
Il colore dei fiori (bianchi o grigio – argentati per i fiori maschili e rosato per quelli femminili) è dato dall'involucro bratteale e non dalla corolla come avviene normalmente.
I capolini hanno la caratteristica di essere persistenti.
Piccolo achenio cilindrico coronato da un piumino e dal pappo formato da peli più o meno lisci.
Le “Antennarie” sono diffuse (oltre che in Europa) nel Nord America e America australe (zone a clima freddo – temperato in regioni prossime al Polo Antartico).
In Italia le troviamo soprattutto nel nord (sulle Alpi) e meno spesso sugli Appennini settentrionali. Vegetano nei luoghi erbosi, pascolivi o rupestri.
Il genere Antennaria comprende circa una cinquantina di specie perenni in maggioranza extra-tropicali, ma anche spontanee della flora dei diversi paesi europei ed in altre parti simile nel Mondo. Due sono le specie endemiche italiane : Antennaria dioica e Antennaria carpathica.
Alcuni autori raggruppano le “Antennarie” nella tribù delle Inuleae e nella categoria dei "semprevivi" in quanto i capolini sono persistenti (duri e rigidi) anche per parecchio tempo successivo alla fioritura e alla raccolta. In altre classificazioni le “Antennarie” si fanno appartenere alla tribù delle Gnaphalieae. In effetti le nostre piante sono molto simili al genere Gnaphalium (chiamato volgarmente Canapicchia), queste ultime però sono annue e non sono dioiche.
Le “Antennarie” appartengono alla sottofamiglia delle Asteroideae (chiamata anche Tubuliflorae) in quanto nella parte centrale del capolino i fiori sono di tipo tubuloso(più precisamente il nostro genere ha capolini con soli fiori tubulosi).
Essendo quello del giardinaggio l'unico interesse per queste piante può essere utile vedere come i giardinieri organizzano il genere. Questo infatti viene diviso in due gruppi fondamentali:
Tra i giardinieri è nota anche la pianta Antennaria margaritacea, che però appartiene al genere Anaphalis.
Di seguito un elenco di alcune specie con una breve descrizione:
Molte specie di questo genere vengono usate come cibo di alcuni lepidotteri come Coleophora pappiferella (genere di falene della famiglia delle Coleophoridae ) che si nutre solamente della Antennaria dioica oppure Schinia verna (altro genere di falene appartenenti alla famiglia delle Noctuidae).
Le “Antennarie” sono usate in erboristeria, mentre nel giardinaggio sono state introdotte nella seconda metà del secolo XVIII soprattutto per bordure e l'arte del mosaicoltura in giardini alpini o comunque rocciosi. Hanno tuttavia uno scarso valore ornamentale.
Antennaria Gaertner, 1791 è un genere di piante spermatofite dicotiledoni appartenenti alla famiglia delle Asteraceae (tribù Gnaphalieae), note come sempiternii, dall'aspetto di piccole piante erbacee, perenni con foglie bianco – argentee, fusto tomentoso e infiorescenza a capolini non molto vistosi.
Katpėdė (lot. Antennaria, angl. Antennaria, Catsfoot, Cat's-foot, Pussytoes, Everlasting) – astrinių (Asteraceae) šeimos augalų gentis.
Tai daugiametis žolinis augalas, užaugantis iki 30 cm aukščio. Stiebas status, lapai pažanginiai, pailgi, apatinėje pusėje apaugę pūkais; žiedynai rožiniai ar balti, sudaro šluoteles. Vaisius – pailgas, šakniastiebiai ploni.
Mėgsta saulėtas šviesias vietas, auga beveik visur pušynuose, sausose pievose. Žydi gegužės – liepos mėnesiais, sėklos subręsta rugsėjo mėnesį.
Vaistinė žaliava – neišsiskleidę žiedynai bei augalo antžeminė dalis, kuri pjaunama lauke ar gerai vėdinamoje patalpoje. Užpilai vartojami vidiniam ir išoriniam kraujavimui stabdyti, turi tulžį varančių savybių, todėl vartojama hepatito, cholecistito gydymui. Išoriškai – nuo egzemos.
Lietuvoje auga Dvinamė katpėdė.
Katpėdė (lot. Antennaria, angl. Antennaria, Catsfoot, Cat's-foot, Pussytoes, Everlasting) – astrinių (Asteraceae) šeimos augalų gentis.
Tai daugiametis žolinis augalas, užaugantis iki 30 cm aukščio. Stiebas status, lapai pažanginiai, pailgi, apatinėje pusėje apaugę pūkais; žiedynai rožiniai ar balti, sudaro šluoteles. Vaisius – pailgas, šakniastiebiai ploni.
Mėgsta saulėtas šviesias vietas, auga beveik visur pušynuose, sausose pievose. Žydi gegužės – liepos mėnesiais, sėklos subręsta rugsėjo mėnesį.
Vaistinė žaliava – neišsiskleidę žiedynai bei augalo antžeminė dalis, kuri pjaunama lauke ar gerai vėdinamoje patalpoje. Užpilai vartojami vidiniam ir išoriniam kraujavimui stabdyti, turi tulžį varančių savybių, todėl vartojama hepatito, cholecistito gydymui. Išoriškai – nuo egzemos.
Antennaria is een geslacht van bloeiende planten uit de composietenfamilie.
In Nederland komt alleen het ernstig bedreigde rozenkransje (Antennaria dioica) voor.
Overige soorten:
Antennaria is een geslacht van bloeiende planten uit de composietenfamilie.
Kattefotslekta er ei planteslekt i korgplantefamilien. I Noreg veks fire artar. Desse er fleirårige ullhåra eller om lag snaue plantar med avlange utagga blad i rosett som kan danne tuver eller matter. Øvre delen av korgdekkblada er ei stiv blank hinne. Særskilde hannplantar og hoplantar. Fjellkattefot og grønkattefot har frøformering utan befruktning, og hannplantane er sjeldne.
Kattefotslekta er ei planteslekt i korgplantefamilien. I Noreg veks fire artar. Desse er fleirårige ullhåra eller om lag snaue plantar med avlange utagga blad i rosett som kan danne tuver eller matter. Øvre delen av korgdekkblada er ei stiv blank hinne. Særskilde hannplantar og hoplantar. Fjellkattefot og grønkattefot har frøformering utan befruktning, og hannplantane er sjeldne.
Norske artar i kattefotslekta Kattefot (Antennaria dioica) Gaissakattefot (Antennaria nordhageniana) Filtkattefot (Antennaria alpina) Underart: Fjellkattefot (Antennaria alpina alpina) Underart: Grønkattefot (Antennaria alpina porsildii) Sølvkattefot (Antennaria villifera)Ukwap (Antennaria Gaertn.) – rodzaj roślin należący do rodziny astrowatych. Według niektórych ujęć taksonomicznych należy do niego około 45 gatunków, choć według The Plant List w obrębie tego rodzaju znajduje się 61 gatunków o nazwach zweryfikowanych i zaakceptowanych, podczas gdy kolejne 24 taksony mają status gatunków niepewnych (niezweryfikowanych)[3]. Występuje naturalnie na półkuli północnej na obszarach o klimacie umiarkowanym lub podzwrotnikowym (lecz nie w Afryce)[4][5]. We florze Polski występują 2 gatunki. Gatunkiem typowym jest A. dioica (L.) Gaertn[2].
Wiecznie zielone, lub prawie wiecznie zielone byliny dorastające do 15 cm wysokości i 3–8 cm szerokości[6]. Maja pojedyncze, wąskie i całobrzegie liście[5]. U większości gatunków są one zebrane w różyczki liściowe. Liście wyrastają dość gęsto i są przeważnie szarozielone i pokryte włoskami. Kwiaty zebrane w drobne koszyczki o błoniastych łuskach okrywy i suchych przysadkach. Płatki mają białą lub różową barwę[6]. W koszyczkach występują wyłącznie kwiaty rurkowate[5].
Kwitnie późną wiosną. Preferuje stanowiska w pełnym nasłonecznieniu[6].
Niektóre gatunki są uprawiane jako rośliny ozdobne, zwykle na rabatach kwiatowych lub w ogrodach skalnych. Nadają się na kwiat cięty do wieńców, bukietów, itp. Są odporne na mróz, mogą rosnąć w pełnym słońcu lub w półcieniu. Wymagają wilgotnej i przepuszczalnej gleby. Rozmnażają się przez nasiona lub podział.
Ukwap (Antennaria Gaertn.) – rodzaj roślin należący do rodziny astrowatych. Według niektórych ujęć taksonomicznych należy do niego około 45 gatunków, choć według The Plant List w obrębie tego rodzaju znajduje się 61 gatunków o nazwach zweryfikowanych i zaakceptowanych, podczas gdy kolejne 24 taksony mają status gatunków niepewnych (niezweryfikowanych). Występuje naturalnie na półkuli północnej na obszarach o klimacie umiarkowanym lub podzwrotnikowym (lecz nie w Afryce). We florze Polski występują 2 gatunki. Gatunkiem typowym jest A. dioica (L.) Gaertn.
Antennaria é um género botânico de ervas dioicas perenes, pertencente à família Asteraceae.[1]
Antennaria este un gen de plante din familia Asteraceae, ordinul Asterales.
Kattfötter (Antennaria) är ett släkte om cirka 45 arter i familjen korgblommiga växter. Arterna förekommer i tempererade Europa, Asien, Nordamerika, söderut till Mexico och Sydamerika. Några arter odlas som trädgårdväxter i Sverige. Flera av arterna är apomiktiska, det vill säga att de förökar sig könlöst.
Släktet består av småväxta, fleråriga och mer eller mindre filthåriga örter med upprätta stjälkar. Bladen är lansettlika till spatelformade, vanligen oskaftade och de nedre bladen är samlade i rosetter. Blomkorgarna är toppställda, de är små och samlade i täta kvastar. Holkfjällen sitter i flera rader med hinnartad övre del. De kan vara vita, rosa eller bruna. Blommorna är enkönade och sitter på olika plator, (tvåbyggare). Hanblommorna är brett rörformade, medan honblommorna är smalt rörformade. Frukten har en hårpensel. Flera av arterna förökar sig könlöst och är så kallat apomiktiska.
Flora of North America - Antennaria
Kattfötter (Antennaria) är ett släkte om cirka 45 arter i familjen korgblommiga växter. Arterna förekommer i tempererade Europa, Asien, Nordamerika, söderut till Mexico och Sydamerika. Några arter odlas som trädgårdväxter i Sverige. Flera av arterna är apomiktiska, det vill säga att de förökar sig könlöst.
Släktet består av småväxta, fleråriga och mer eller mindre filthåriga örter med upprätta stjälkar. Bladen är lansettlika till spatelformade, vanligen oskaftade och de nedre bladen är samlade i rosetter. Blomkorgarna är toppställda, de är små och samlade i täta kvastar. Holkfjällen sitter i flera rader med hinnartad övre del. De kan vara vita, rosa eller bruna. Blommorna är enkönade och sitter på olika plator, (tvåbyggare). Hanblommorna är brett rörformade, medan honblommorna är smalt rörformade. Frukten har en hårpensel. Flera av arterna förökar sig könlöst och är så kallat apomiktiska.
Різні види роду можуть досягати від 10 до 50 см заввишки. Листя базальне. Назва Antennaria походить від вигляду тичинок квіток деяких видів, що нагадують антени комах.
За даними сайту «The Plant List» рід Antennaria нараховує 61 визнаний вид:[1]
Antennaria là một chi thực vật có hoa trong họ Cúc (Asteraceae).[1]
Chi Antennaria gồm các loài:
Antennaria là một chi thực vật có hoa trong họ Cúc (Asteraceae).
Antennaria Gaertn., 1791
ВидыКоша́чья ла́пка (лат. Antennária) — род травянистых растений семейства астровых. Растения распространены в умеренных районах Северного полушария, кроме вида Antennaria chilensis родом из Южной Америки. Двудомные многолетние травы, реже полукустарнички, нередко мягко войлочно-опушённые. Различные виды рода могут достигать от 10 до 50 см высотой. Листья базальные. Соцветие-корзинка диаметром от 2 до 8 мм содержит от 20 до 100 цветков. Цветки всегда однополые. Они образуют семянки с паппусом. У кошачьих лапок апомиксис играет существенную роль. Из-за этого, представления о количестве видов сильно разнятся.
По информации базы данных The Plant List, род включает 61 вид[2]:
Коша́чья ла́пка (лат. Antennária) — род травянистых растений семейства астровых. Растения распространены в умеренных районах Северного полушария, кроме вида Antennaria chilensis родом из Южной Америки. Двудомные многолетние травы, реже полукустарнички, нередко мягко войлочно-опушённые. Различные виды рода могут достигать от 10 до 50 см высотой. Листья базальные. Соцветие-корзинка диаметром от 2 до 8 мм содержит от 20 до 100 цветков. Цветки всегда однополые. Они образуют семянки с паппусом. У кошачьих лапок апомиксис играет существенную роль. Из-за этого, представления о количестве видов сильно разнятся.
蝶须属(学名:Antennaria)是菊科下的一个属,为多年生草本植物。该属共有约100种,分布于欧洲、亚洲、美洲和大洋洲。[1]