dcsimg
Imagem de Dipturus nidarosiensis (Storm 1881)
Life » » Reino Animal » » Vertebrados » » Chondrichthyes » » Rajiformes » Rajidae »

Dipturus nidarosiensis (Storm 1881)

Trophic Strategy ( Inglês )

fornecido por Fishbase
Inhabits deep slope waters. Feeds on all kinds of bottom animals.
licença
cc-by-nc
direitos autorais
FishBase
Recorder
Drina Sta. Iglesia
original
visite a fonte
site do parceiro
Fishbase

Life Cycle ( Inglês )

fornecido por Fishbase
Oviparous, paired eggs are laid. Embryos feed solely on yolk (Ref. 50449). Distinct pairing with embrace. Young may tend to follow large objects, such as their mother (Ref. 205).
licença
cc-by-nc
direitos autorais
FishBase
Recorder
Cristina V. Garilao
original
visite a fonte
site do parceiro
Fishbase

Biology ( Inglês )

fornecido por Fishbase
Inhabit deep slope waters (Ref. 3167), probably most common on the mid-slope (Ref. 114953). Feed on all kinds of bottom animals (Ref. 3167), mainly invertebrates and small fishes (Ref. 114953). Size possibly up to 250 cm TL (Ref. 114953). Oviparous. Distinct pairing with embrace. Young may tend to follow large objects, such as their mother (Ref. 205). Eggs are oblong capsules with stiff pointed horns at the corners deposited in sandy or muddy flats (Ref. 205). Egg capsules are 18.2-26.0 cm long and 9.2-11.3 cm wide (Ref. 41251, 41309). Sizes of maturity and hatching unknown (Ref. 114953).
licença
cc-by-nc
direitos autorais
FishBase
Recorder
Crispina B. Binohlan
original
visite a fonte
site do parceiro
Fishbase

Importance ( Inglês )

fornecido por Fishbase
fisheries: of no interest
licença
cc-by-nc
direitos autorais
FishBase
Recorder
Crispina B. Binohlan
original
visite a fonte
site do parceiro
Fishbase

Dipturus nidarosiensis ( Catalão; Valenciano )

fornecido por wikipedia CA

Dipturus nidarosiensis és una espècie de peix de la família dels raids i de l'ordre dels raïformes.

Morfologia

Reproducció

És ovípar[4] i els ous tenen com unes banyes a la closca.[6]

Alimentació

Menja animals bentònics.[7]

Hàbitat

És un peix marí i d'aigües profundes (63°N-20°N) que viu entre 200–1000 m de fondària.[4]

Distribució geogràfica

Es troba a l'Oceà Atlàntic oriental: les costes centrals i meridionals de Noruega, sud d'Islàndia, Irlanda i nord de Mauritània.[4][8][9][10][11][12][13][14][15]

Observacions

És inofensiu per als humans.[4]

Referències

  1. Rafinesque C. S., 1810. Caratteri di alcuni nuovi generi e nuove specie di animali e piante della sicilia, con varie osservazioni sopra i medisimi. (Part 1 involves fishes, pp. (i-iv) 3-69 (70 blank), Part 2 with slightly different title, pp. ia-iva + 71-105 (106 blank)). Caratteri.
  2. BioLib (anglès)
  3. Storm, V., 1881. Bidrag til kundskab om Trondhjemsfjordens fauna. III. K. Norsk. Vidensk. Selsk. Skr. v. 4 (1880): 73-96.
  4. 4,0 4,1 4,2 4,3 4,4 FishBase (anglès)
  5. Stehmann, M., 1990. Rajidae. p. 29-50. A: J.C. Quero, J.C. Hureau, C. Karrer, A. Post i L. Saldanha (eds.) Check-list of the fishes of the eastern tropical Atlantic. Junta Nacional de Investigaçao Cientifica e Tecnológica, Lisboa, Portugal. Vol. 1.
  6. Breder, C.M. i D.E. Rosen, 1966. Modes of reproduction in fishes. T.F.H. Publications, Neptune City, Nova Jersey, Estats Units. 941 p.
  7. Stehmann, M. i D.L. Bürkel, 1984. Rajidae. p. 163-196. A: P.J.P. Whitehead, M.-L. Bauchot, J.-C. Hureau, J. Nielsen i E. Tortonese (eds.) Fishes of the north-eastern Atlantic and Mediterranean. UNESCO, París. vol. 1.
  8. Boeseman, M., 1967. Some remarks on Raja nidarosiensis Storm, including the first record of an egg-capsule from British waters. Proc. Kon. Ned. Akad. Wet., Ser. C, 70(4):454-465.
  9. Ellis, J.R., A Cruz-Martínez, B.D. Rackham i S.I. Rodgers. 2004. The distribution of Chondrichthyan fishes around the British Isles and implications for conservation J. Northw. Atl. Fish. Sci., Vol. 35: 195-213.
  10. Gordon, J.D.M., N.R. Merrett, O.A. Bergstad i S.C. Swan, 1996. A comparison of the deep-water demersal fish assemblages of the rockall trough and procupine seabight, eastern north Atlantic: continental slope to rise. J. Fish Biol. 49(Suppl. A):217-238.
  11. Haedrich, R.L. i N.R. Merrett, 1988. Summary atlas of deep-living demersal fishes in the North Atlantic Basin. J. Nat. Hist. 22:1325-1362.
  12. Jonsson, G., 1992. Islenskir fiskar. Fiolvi, Reykjavik, 568 pp.
  13. Lacourt, A.W., 1979. Eikapsels van de kraakbeenvissen, roggen, haaien, draakvissen (Chondrichthyes) van Noord-en West Europa. Wetenschap. Meded. (135):1-27 p.
  14. Muus, B.J. i J.G. Nielsen, 1999. Sea fish. Scandinavian Fishing Year Book, Hedehusene, Dinamarca. 340 p.
  15. Swaby, S.E. i G.W. Potts, 1990. Rare British marine fishes - identification and conservation. J. Fish Biol. 37 (Suppl. A):133-143.


Bibliografia

  • Compagno, L.J.V., 1999. Checklist of living elasmobranchs. p. 471-498. A W.C. Hamlett (ed.) Sharks, skates, and rays: the biology of elasmobranch fishes. Johns Hopkins University Press, Maryland, Estats Units.
  • Dulvy, N.K. i J.D. Reynolds, 1997. Evolutionary transitions among egg-laying, live-bearing and maternal inputs in sharks and rays. Proc. R. Soc. Lond., Ser. B: Biol. Sci. 264:1309-1315.
  • Fritzsch, B. i P. Moller, 1995. A history of electroreception. p. 39-55. A: P. Moller (ed.) Electric fishes: history and behavior. Fish and Fisheries Series 17. Chapman & Hall, Londres.
  • McEachran, J.D. i K.A. Dunn, 1998. Phylogenetic analysis of skates, a morphologically conservative clade of elasmobranchs (Chondrichthyes: Rajidae). Copeia (2):271-290.
  • Wu, H.L., K.-T. Shao i C.F. Lai (eds.), 1999. Latin-Chinese dictionary of fishes names. The Sueichan Press, Taiwan.


Enllaços externs

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autors i editors de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CA

Dipturus nidarosiensis: Brief Summary ( Catalão; Valenciano )

fornecido por wikipedia CA

Dipturus nidarosiensis és una espècie de peix de la família dels raids i de l'ordre dels raïformes.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autors i editors de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CA

Schwarzbäuchiger Glattrochen ( Alemão )

fornecido por wikipedia DE

Der Schwarzbäuchige Glattrochen (Dipturus nidarosiensis) ist eine Rochenart, die im nordöstlichen Atlantik von den tiefen Fjorden des mittleren und südlichen Norwegens und der Küste des südlichen Islands bis zur Küste des westlichen Schottlands und des westlichen Irlands vorkommt. Möglicherweise recht das Verbreitungsgebiet auch weiter nach Süden bis zur Keltischen See und dem Golf von Biskaya und nach Westen bis zum Mittelatlantischen Rücken.[1]

Merkmale

Der Schwarzbäuchige Glattrochen erreicht eine Länge von etwa 2,00 Metern, möglicherweise wird er sogar 2,5 Meter lang. Er ist damit einer der größten, wahrscheinlich der zweitgrößte Vertreter der Echten Rochen (Rajidae). Die Rückenseite der Tiere ist dunkel graubraun; die Unterseite ist einfarbig braun und etwas dunkler aber oft bedeckt von einer dicken, festen Schicht schwarzen Schleims, der die relativ wenigen schwarz markierten Punkte und Streifen der Sinnesporen überdeckt. Letztere sind auch auf der Rückenseite schwarz.[1]

Die Körperscheibe ist rhombenförmig und breiter als lang. Die äußeren Ränder sind konkav, so dass eine gedachte Linie von der Schnauzenspitze zu den äußeren Enden der Brustflossen die Flossenränder nicht berührt. Das Rostrum ist lang und zugespitzt. Der Abstand von den Augen zur Spitze des Rostrums ist etwa 5 Mal so lang wie der Abstand zwischen den Augen. Der Schwanz ist kräftig und relativ kurz. Er verjüngt sich zur Spitze hin zusehends. Auf dem Schwanz befinden sich zwei kleine Rückenflossen, die durch eine deutliche Lücke voneinander getrennt sind. Die Rückenseite der Rochen ist mit Ausnahme des Kopfes und der Ränder der Brustflossen glatt. Die Unterseite ist mit sehr rauen, dicht stehenden Placoidschuppen bedeckt. Abgesehen von kleinen Dornen in der Nähe der Augen und an den Rändern der Brustflossen bei ausgewachsenen Männchen ist die Rückenseite dornenlos. Auf der Schwanzmitte vor der ersten Rückenflosse liegt eine aus 40 bis 50 kleinen Dornen bestehende Dornenreihe. Ein bis drei weitere Dornen befinden sich zwischen den Rückenflossen. Die Zähne im Oberkiefer sind in 41 bis 44 Reihen angeordnet.[1]

Lebensweise

Der Schwarzbäuchige Glattrochen lebt auf dem äußeren Kontinentalschelf in Tiefen von 200 bis 1235 Metern auf verschiedenen Böden. Die Tiere ernähren sich von allerlei bodenbewohnenden wirbellosen Tieren und von bodenbewohnenden Fischen, wobei Fische bei größere Exemplaren einen größeren Anteil an der Ernährung haben als bei kleineren. Große Schwarzbäuchige Glattrochen fressen auch größere Fische, z. B. den Blauen Wittling (Micromesistius poutassou). Die Rochen sind ovipar (eierlegend) und legen ihre rechteckigen, hornigen Eikapseln im Frühling bis frühen Sommer auf Sand oder Schlamm ab. Die Eikapseln haben eine Länge von 18 bis 26 cm und eine Breite von 9,2 bis 11,3 cm. Die Größe der Jungrochen beim Schlupf und ihre Größe bei Erreichen der Geschlechtsreife ist bisher nicht bekannt.[1]

Der Schwarzbäuchige Glattrochen wird als Beifang in der Grundfischerei gefangen und gilt als gefährdet.[1][2]

Systematik

Die Rochenart wurde im Jahr 1881 durch den norwegischen Zoologen Vilhelm Storm unter der Bezeichnung Raja nidarosiensis erstmals wissenschaftlich beschrieben.[3] Sie wurde später der Gattung Dipturus zugeordnet.[1]

Vor den Küsten Portugals und Mauretaniens, im Golf von Cádiz und im westlichen Mittelmeer bei Sardinien wurden dunkle Rochen der Gattung Dipturus gefangen, deren Artzugehörigkeit nicht aufgeklärt werden konnte. Möglicherweise handelt es sich um Schwarzbäuchige Glattrochen, und das Verbreitungsgebiet der Art erstreckt sich sehr viel weiter nach Süden als bisher bekannt ist, oder es handelt sich um eine bisher unbeschriebene Rochenart, die D. nidarosiensis sehr ähnlich ist.[1]

Belege

  1. a b c d e f g David A. Ebert & Matthias F. W. Stehmann: Sharks, Batoids and Chimaeras of the North Atlantic. FAO Species Catalogue for Fishery Purposes No. 7, ISSN 1020-8682, Seite 323–325.
  2. Dipturus nidarosiensis in der Roten Liste gefährdeter Arten der IUCN 2015. Eingestellt von: Stehmann, M.F.W., Ellis, J., Walls, R. & Lynghammar, A., 2006. Abgerufen am 25. Oktober 2020.
  3. Storm, V. (1881): Bidrag til kundskab om Trondhjems fjordens fauna. III. Det Kongelige Norske videnskabers selskabs skrifter, Trondheim 1880: 73–96.
 title=
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia DE

Schwarzbäuchiger Glattrochen: Brief Summary ( Alemão )

fornecido por wikipedia DE

Der Schwarzbäuchige Glattrochen (Dipturus nidarosiensis) ist eine Rochenart, die im nordöstlichen Atlantik von den tiefen Fjorden des mittleren und südlichen Norwegens und der Küste des südlichen Islands bis zur Küste des westlichen Schottlands und des westlichen Irlands vorkommt. Möglicherweise recht das Verbreitungsgebiet auch weiter nach Süden bis zur Keltischen See und dem Golf von Biskaya und nach Westen bis zum Mittelatlantischen Rücken.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia DE

Dipturus nidarosiensis ( Inglês )

fornecido por wikipedia EN

The Norwegian skate (Dipturus nidarosiensis), or black skate, is a species of skate found at depths of 200 m (660 ft) to over 1,600 m (5,200 ft) in the East Atlantic region.[1][2][3] Initially its range was believed to be restricted to the Norwegian Sea and North Sea to the Bay of Biscay. It is occasionally encountered off the western coast of Ireland, and historically has been found near Rockall and in the Norwegian Deep, though recent surveys have not identified the species there.[1] The species has frequently been confused with other skates, and since the late 1980s it has been confirmed to occur more widely, ranging from Iceland to Morocco, as well as off South Africa and in the Mediterranean Sea.[4][5][6]

This very large skate can reach a total length of up to 2.3 m (7.5 ft).[1] Females grow larger than males.[7] It is all dark brown-grey above, lacking distinct patterns. Its underparts are dark brown and often covered in blackish mucus, which separates it from some other skates in its range where adults generally have pale underparts (an exception is D. oxyrinchus, which however can be distinguished by its narrower snout).[5] The species is oviparous. The egg case consists in a very large capsule with a long rectangular shape and pointed horns at the corners, deposited on sandy and muddy bottoms.[6] At least in the Mediterranean Sea the primary prey are decapod crustaceans, followed by bony fish, while cephalopods, small elasmobranchs and polychaetes occasionally are consumed.[7]

References

  1. ^ a b c d Stehmann, M.F.W.; Ellis, J.; Walls, R.; Lynghammar, A. (2015). "Dipturus nidarosiensis". IUCN Red List of Threatened Species. 2015: e.T161729A48927468. doi:10.2305/IUCN.UK.2015-1.RLTS.T161729A48927468.en. Retrieved 12 November 2021.
  2. ^ a b Bailly, N. (2013). "Dipturus nidarosiensis (Storm, 1881)". FishBase, World Register of Marine Species. Retrieved 8 April 2014.
  3. ^ Froese, Rainer; Pauly, Daniel (eds.) (2017). "Dipturus nidarosiensis" in FishBase. December 2017 version.
  4. ^ Cannas, R.; Follesa, M. C.; Cabiddu, S.; Porcu, C.; Salvadori, S.; Iglésias, S. P.; Deiana, A. M.; Cau, A. (2010). "Molecular and morphological evidence of the occurrence of the Norwegian skate Dipturus nidarosiensis (Storm, 1881) in the Mediterranean Sea". Marine Biology Research. 6 (4): 341. doi:10.1080/17451000903428496.
  5. ^ a b Last, P.R.; White, W.T.; de Carvalho, M.R.; Séret, B.; Stehmann, M.F.W.; Naylor, G.J.P., eds. (2016). Rays of the World. CSIRO Special Publication. p. 266. ISBN 9781501705328.
  6. ^ a b Guide of Mediterranean Skates and Rays (Dipturus nidarosiensis). Oct. 2022. Mendez L., Bacquet A. and F. Briand.http://www.ciesm.org/Guide/skatesandrays/Dipturus-nidarosiensis
  7. ^ a b Follesa, M.C.; R. Cannas; S. Cabiddu; A. Cau; A. Mulas; C. Porcu; A. Cau (2010). "Preliminary observations of the reproductive biology and diet for the Norwegian skate Dipturus nidarosiensis (Rajidae) from the Central Western Mediterranean Sea". Cybium. 36 (3): 473–477.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EN

Dipturus nidarosiensis: Brief Summary ( Inglês )

fornecido por wikipedia EN

The Norwegian skate (Dipturus nidarosiensis), or black skate, is a species of skate found at depths of 200 m (660 ft) to over 1,600 m (5,200 ft) in the East Atlantic region. Initially its range was believed to be restricted to the Norwegian Sea and North Sea to the Bay of Biscay. It is occasionally encountered off the western coast of Ireland, and historically has been found near Rockall and in the Norwegian Deep, though recent surveys have not identified the species there. The species has frequently been confused with other skates, and since the late 1980s it has been confirmed to occur more widely, ranging from Iceland to Morocco, as well as off South Africa and in the Mediterranean Sea.

This very large skate can reach a total length of up to 2.3 m (7.5 ft). Females grow larger than males. It is all dark brown-grey above, lacking distinct patterns. Its underparts are dark brown and often covered in blackish mucus, which separates it from some other skates in its range where adults generally have pale underparts (an exception is D. oxyrinchus, which however can be distinguished by its narrower snout). The species is oviparous. The egg case consists in a very large capsule with a long rectangular shape and pointed horns at the corners, deposited on sandy and muddy bottoms. At least in the Mediterranean Sea the primary prey are decapod crustaceans, followed by bony fish, while cephalopods, small elasmobranchs and polychaetes occasionally are consumed.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EN

Dipturus nidarosiensis ( Espanhol; Castelhano )

fornecido por wikipedia ES

Dipturus nidarosiensis es una especie de peces de la familia de los Rajidae en el orden de los Rajiformes.

Morfología

Los machos pueden llegar alcanzar los 200 cm de longitud total.[2][3]

Reproducción

Es ovíparo y las hembras ponen huevos envueltos en una cápsula córnea.[4][5]

Alimentación

Come animales bentónicos.

Hábitat

Es un pez de mar y de aguas profundas que vive entre 200-1000 m de profundidad.

Distribución geográfica

Se encuentra en el Océano Atlántico oriental: las costas centrales y meridionales de Noruega, sur de Islandia, Irlanda y norte de Mauritania.

Observaciones

Es inofensivo para los humanos.

Referencias

  1. Stehmann, M.F.W. (2009). «Dipturus nidarosiensis». Lista Roja de especies amenazadas de la UICN 2011.2 (en inglés). ISSN 2307-8235. Consultado el 9 de abril de 2012.
  2. FishBase (en inglés)
  3. Stehmann, M., 1990. Rajidae. p. 29-50. A: J.C. Quero, J.C. Hureau, C. Karrer, A. Post L. Saldanha (eds.) Check-list of the fishes of the eastern tropical Atlantic. Junta Nacional de Investigaçao Cientifica e Tecnológica, Lisboa, Portugal. Vol. 1.
  4. Dulvy, N.K. J.D. Reynolds, 1997. Evolutionary transitions among egg-laying, live-bearing and maternal inputs in sharks and rays. Proc. R. Soc. Lond., Ser. B: Biol. Sci. 264:1309-1315.
  5. Breder, C.M. D.E. Rosen, 1966. Modes of reproduction in fishes. T.F.H. Publications, Neptune City, Nueva Jersey, Estados Unidos. 941 p.

Bibliografía

  • Fritzsch, B. y P. Moller, 1995. A history of electroreception. p. 39-55. A: P. Moller (ed.) Electric fishes: history and behavior. Fish and Fisheries Series 17. Chapman & Hall, Londres.
  • McEachran, J.D. y K.A. Dunn, 1998. Phylogenetic analysis of skates, a morphologically conservative clade of elasmobranchs (Chondrichthyes: Rajidae). Copeia (2):271-290.

 title=
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autores y editores de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia ES

Dipturus nidarosiensis: Brief Summary ( Espanhol; Castelhano )

fornecido por wikipedia ES

Dipturus nidarosiensis es una especie de peces de la familia de los Rajidae en el orden de los Rajiformes.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autores y editores de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia ES

Dipturus nidarosiensis ( Basco )

fornecido por wikipedia EU

Dipturus nidarosiensis Dipturus generoko animalia da. Arrainen barruko Rajidae familian sailkatzen da.

Erreferentziak

  1. Froese, Rainer & Pauly, Daniel ed. (2006), Dipturus nidarosiensis FishBase webgunean. 2006ko apirilaren bertsioa.

Ikus, gainera

(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.log.warn("Gadget "ErrefAurrebista" was not loaded. Please migrate it to use ResourceLoader. See u003Chttps://eu.wikipedia.org/wiki/Berezi:Gadgetaku003E.");});
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipediako egileak eta editoreak
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EU

Dipturus nidarosiensis: Brief Summary ( Basco )

fornecido por wikipedia EU

Dipturus nidarosiensis Dipturus generoko animalia da. Arrainen barruko Rajidae familian sailkatzen da.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipediako egileak eta editoreak
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EU

Dipturus nidarosiensis ( Neerlandês; Flamengo )

fornecido por wikipedia NL

Dipturus nidarosiensis is een vissensoort uit de familie van de Rajidae.[1] De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1881 door Storm.

Bronnen, noten en/of referenties
  1. (en) Dipturus nidarosiensis. FishBase. Ed. Ranier Froese and Daniel Pauly. 02 2013 version. N.p.: FishBase, 2013.
Geplaatst op:
01-03-2013
Dit artikel is een beginnetje over biologie. U wordt uitgenodigd om op bewerken te klikken om uw kennis aan dit artikel toe te voegen. Beginnetje
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NL

Svartbuksrocka ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Svartbuksrocka (Dipturus nidarosiensis) är en broskfisk tillhörande familjen egentliga rockor som lever i norra Atlanten.

Utseende

Svartbuksrockan är en stor rocka med påtagligt spetsig nos, plogformad kropp och kort stjärt. Ovansidan är gråbrun till mörkbrun, undersidan mörkbrun till svart. Arten har taggar kring ögonen och längs kanterna på stjärten.[3] Maxlängden är 200 cm.[4]

Vanor

Arten är bottenlevande på ett djup mellan 200 och 1 000 m, där den lever av olika bottendjur.[5]

Fortplantning

Svartbuksrockan är äggläggande, men honan och hanen har ändå en regelrätt parning med omfamning. Äggkapslarna är 16 till 26 cm långa, 9 till 11 cm breda, försedda med styva horn[4] och gula trådar[5]. De läggs på sand- och dybottnar.[4]

Utbredning

Arten finns i nordöstra Atlanten från södra Island, farvattnen väster om Brittiska öarna till fjordarna i centrala och södra Norge samt mera sällsynt i Biscayabukten.[1] Den besöker tillfälligt Danmark och Sverige.[3]

Status

IUCN har klassificerat arten som nära hotad ("NT"), och beståndet minskar. Främsta hotet tros vara fiske (den tas framför allt som bifångst vid trålfiske), kombinerat med dess låga produktivitet.[1]

Referenser

  1. ^ [a b c] Dipturus nidarosiensis IUCN (2007). Auktor: Stehmann, M.F.W. (engelska) Läst 2010-12-26
  2. ^ Dipturus nidarosiensis (Storm, 1881)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=621027. Läst 23 december 2010.
  3. ^ [a b] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 141, 334. ISBN 91-1-844202-1
  4. ^ [a b c] Binohlan, Crispina B. (6 oktober 2010). Dipturus nidarosiensis (Storm, 1881) Norwegian skate” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?id=8900. Läst 23 december 2010.
  5. ^ [a b] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 74. ISBN 91-518-3505-3
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV

Svartbuksrocka: Brief Summary ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Svartbuksrocka (Dipturus nidarosiensis) är en broskfisk tillhörande familjen egentliga rockor som lever i norra Atlanten.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV

Норвежский скат ( Russo )

fornecido por wikipedia русскую Википедию
Царство: Животные
Подцарство: Эуметазои
Без ранга: Вторичноротые
Подтип: Позвоночные
Инфратип: Челюстноротые
Группа: Рыбы
Подкласс: Эвселяхии
Инфракласс: Пластиножаберные
Надотряд: Скаты
Семейство: Ромбовые скаты
Род: Dipturus
Вид: Норвежский скат
Международное научное название

Dipturus nidarosiensis (Storm, 1881)

Синонимы
  • Raja nidarosiensis Storm, 1881
Охранный статус Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
ITIS 621027NCBI 420459EOL 219663

Норвежский скат[1] (лат. Dipturus nidarosiensis) — вид хрящевых рыб семейства ромбовых скатов отряда скатообразных. Обитают в северо-восточной части Атлантического океана между 67° с. ш. и 16° с. ш и между 19° з. д. и 22° з. д. Встречаются на глубине до 1000 м. Их крупные, уплощённые грудные плавники образуют диск в виде ромба со удлинённым и заострённым рылом. Это один из самых крупных скатов, обитающих в европейских водах, максимальная зарегистрированная длина 230 см. Откладывает яйца. Не является объектом целевого промысла[2][3][4].

Таксономия

Впервые вид был научно описан в 1881 году как Raja nidarosiensis[5]. Видовой эпитет происходит от старинного названия географического места обитания (прибрежные воды Торнхейма) — Нидарос.

Ареал

Эти батидемерсальные скаты обитают в северо-восточной Атлантике в фьордах центральной и южной Норвегии, вдоль склонов юга Исландии, у западных берегов Шотландии и Ирландии, а также вдоль Срединно-Атлантического хребта и в Бискайском заливе. В 2005—2008 годах 4 особи были пойманы в водах Сардинии в центрально-западной части Средиземного моря на глубине 600—1420 м. Вероятно, они принадлежат к морфотипу меньшего размера. В целом Dipturus nidarosiensis встречаются вокруг подводных склонов и хребтов на глубине от 200 до 1000 м[3].

Описание

Широкие и плоские грудные плавники этих скатов образуют ромбический диск с округлым рылом и закруглёнными краями. На вентральной стороне диска расположены 5 жаберных щелей, ноздри и рот. На длинном хвосте имеются латеральные складки. У этих скатов 2 редуцированных спинных плавника и редуцированный хвостовой плавник[2]. Максимальная зарегистрированная длина 230 см[3].

Биология

Подобно прочим ромбовым эти скаты откладывают яйца, заключённые в жёсткую роговую капсулу с выступами на концах. Длина капсулы 18,2—26,0 см, ширина 9,2—11,3 см. Эмбрионы питаются исключительно желтком. Недавно выклюнувшиеся скаты имеют тенденцию следовать за крупными объектами, похожими на их мать[4]. Продолжительность поколения оценивается в 10 лет[3].

Взаимодействие с человеком

Эти скаты не являются объектом целевого промысла, однако попадаются в качестве прилова. Медленный рост и низкая плодовитость делает их чувствительными к перелову. За последние 30 лет численность популяции по оценкам снизилась на 30 %. Международный союз охраны природы присвоих виду охранный статус «Близкий к уязвимому положению».

Примечания

  1. Решетников Ю. С., Котляр А. Н., Расс Т. С., Шатуновский М. И. Пятиязычный словарь названий животных. Рыбы. Латинский, русский, английский, немецкий, французский. / под общей редакцией акад. В. Е. Соколова. — М.: Рус. яз., 1989. — С. 42. — 12 500 экз.ISBN 5-200-00237-0.
  2. 1 2 Froese, Rainer, and Daniel Pauly, eds. Family Rajidae - Skates (неопр.). FishBase.
  3. 1 2 3 4 Dipturus nidarosiensis (англ.). The IUCN Red List of Threatened Species.
  4. 1 2 Норвежский скат (англ.) в базе данных FishBase.
  5. Storm V. Boletim do Museu Nacional do Rio de Janeiro/Nova Série. Zoologia // Trondheim. — 1881. — Vol. 1880, № 4. — P. 73—96.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Авторы и редакторы Википедии

Норвежский скат: Brief Summary ( Russo )

fornecido por wikipedia русскую Википедию

Норвежский скат (лат. Dipturus nidarosiensis) — вид хрящевых рыб семейства ромбовых скатов отряда скатообразных. Обитают в северо-восточной части Атлантического океана между 67° с. ш. и 16° с. ш и между 19° з. д. и 22° з. д. Встречаются на глубине до 1000 м. Их крупные, уплощённые грудные плавники образуют диск в виде ромба со удлинённым и заострённым рылом. Это один из самых крупных скатов, обитающих в европейских водах, максимальная зарегистрированная длина 230 см. Откладывает яйца. Не является объектом целевого промысла.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Авторы и редакторы Википедии