Myophonus caeruleus (Scopoli 1786)

Blå visseltrast^[2] (Myophonus caeruleus) är en asiatisk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar, störst i familjen och vida spridd i bergstrakter.^[3]

Utbredning och systematik

Blå visseltrast delas in i sex underarter med följande utbredning:^[3]

• M. c. caeruleus – västra Kina (Sichuan), övervintrar söderut till södra Kina och norra Indokina
• flavirostris-gruppen
  • M. c. temminckii – Centralasien till norra Indien, Pakistan, sydöstra Tibet och Burma
  • M. c. eugenei – nordöstra Assam till södra Burma, norra Thailand, sydvästra Kina och Indokina
  • M. c. crassirostris – norra Malackahalvön
  • M. c. dichrorhynchus – södra Malackahalvön samt Sumatra
  • M. c. flavirostris – förberg och bergsskogar på Java

Vid ett tillfälle har arten påträffats i Iran, 28 november 1900.^[4]

Utseende

Blå visseltrast är med en kroppslängd på 31-35 cm och en vikt mellan 136 och 231 gram störst och kraftigast fågel i familjen flugsnappare.^[5] Fjäderdräkten är mörkt violettblå med glänsande fjäderspetsar utom på tygeln, buken och under stjärten. Vingtäckarna har en något annan blå nyans och mellersta täckarna har små vita fläckar. Näbben är vanligtvis gul. Könen liknar varandra.^[6][7][8][9]

Blå visseltrast av underarten temminckii i Indien.

Variationer hos underarterna

Flera av underarterna har avvikande detaljer i fjäderdräkten. Kinesiska nominatformen har svart näbb, eugenei söderut in i Thailand saknar de vita fläckarna på vingen och dichrorhynchus ännu längre söderut samt på Sumatra har mindre glänsande fläckar. Underarten flavirostris på Java, som föreslagits utgöra en egen art,^[10] har tjockast näbb.^[6][11]

Levnadssätt

Arten förekommer i tempererade skogar samt subtropiska eller tropiska fuktiga bergsskogar. Den ses ensam eller i par när den vänder på löv eller småstenar på jakt efter föda.^[12] Den är aktiv långt efter skymning och under häckningstid (april till augusti) kan den sjunga i mörker när få andra arter hörs. Fågeln bygger ett skålformat bo av mossa och rötter som placeras i en hålighet eller på en avsats intill ett vattendrag. Den lägger vanligtvis tre till fyra ägg, ibland i två kullar.

Blå visseltrast lever av frukt, mask, insekter, krabbor och sniglar. I fångenskap har den också setts döda och äta möss, och i det vilda har den noterats även ta småfåglar.^[8][13][14]

Status och hot

Artens population har inte uppskattats, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig men rätt glest utbredd.^[5]

Noter

1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Myophonus caeruleus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
4. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 200. ISBN 978-84-941892-9-6
5. ^ [a b] Peter, Clement (2001). Thrushes. Princeton University Press. ISBN 978-0691088525.
6. ^ [a b] Delacour, J (1942). ”The Whistling Thrushes”. Auk 59 (2): sid. 246–264. doi:10.2307/4079555. http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v059n02/p0246-p0264.pdf.
7. ^ Birds of South Asia. The Ripley Guide. Volume 2. Washington DC and Barcelona: Smithsonian Institution and Lynx Edicions. 2005. Sid. 371.
8. ^ [a b] Ali, S & Ripley, SD (1998). Handbook of the Birds of India and Pakistan. Volume 9 (2nd). New Delhi: Oxford University Press. Sid. 81–84.
9. ^ Oates, EW (1889). The Fauna of British India. Birds. Volume 1. London: Taylor and Francis. Sid. 178–180. https://archive.org/stream/birdsindia01oaterich#page/178/mode/1up.
10. ^ Collar, N. (2018). Blue Whistling-thrush (Myophonus caeruleus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58399 9 oktober 2018).
11. ^ Deignan HG; Paynter RA Jr & Ripley, S D (1964). Mary, E. red. Check-list of birds of the world. Volume 10. Cambridge, Massachusetts: Museum of Comparative Zoology. Sid. 142–144. https://www.biodiversitylibrary.org/page/14486331.
12. ^ Baker, ECS (1924). The Fauna of British India. Birds. Volume 2 (2nd). London: Taylor and Francis. sid. 180–181. https://archive.org/stream/BakerFbiBirds2/bakerFBI2#page/n208/mode/1up.
13. ^ Astley, HD (1903). ”The Blue Whistling Thrush Myiophoneus temmincki”. Avicultural Magazine 1 (6): sid. 196–201. https://archive.org/stream/aviculturalmagaz01avic#page/196/mode/1up.
14. ^ Way, ABM (1945). ”Whistling Thrush (Myophonus caeruleus) preying on other birds”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 45 (4): sid. 607. https://biodiversitylibrary.org/page/48127397.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör blå visseltrast.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Myophonus caeruleus.
  Artförteckning
• Bilder och filmer på Internet Bird Collection
• Läten på xeno-canto.org