El gavià de Cortés (Larus livens) és un ocell marí de la família dels làrids (Laridae) que habita les illes del Golf de Califòrnia.
El gavià de Cortés (Larus livens) és un ocell marí de la família dels làrids (Laridae) que habita les illes del Golf de Califòrnia.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Gwylan droedfelen (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: gwylanod troedfelyn) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Larus livens; yr enw Saesneg arno yw Yellow-footed gull. Mae'n perthyn i deulu'r Gwylanod (Lladin: Laridae) sydd yn urdd y Charadriiformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn L. livens, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yng Ngogledd America.
Fe'i ceir yn aml ar lan y môr.
Mae'r gwylan droedfelen yn perthyn i deulu'r Gwylanod (Lladin: Laridae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Corswennol Inca Larosterna inca Gwylan fechan Hydrocoloeus minutus Gwylan ifori Pagophila eburnea Gwylan Ross Rhodostethia rosea Gwylan Sabine Xema sabini Gwylan y Galapagos Creagrus furcatus Môr-wennol bigfawr Phaetusa simplex Môr-wennol gawraidd Hydroprogne caspia Môr-wennol ylfinbraff Gelochelidon niloticaAderyn a rhywogaeth o adar yw Gwylan droedfelen (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: gwylanod troedfelyn) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Larus livens; yr enw Saesneg arno yw Yellow-footed gull. Mae'n perthyn i deulu'r Gwylanod (Lladin: Laridae) sydd yn urdd y Charadriiformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn L. livens, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yng Ngogledd America.
Fe'i ceir yn aml ar lan y môr.
Racek kalifornský[2] (Larus livens) je středně velkým severoamerickým druhem racka ze skupiny velkých bělohlavých racků rodu Larus.
Dospělí ptáci se podobají racku západnímu (Larus occidentalis), s nímž byl dříve tento druh spojován, liší se však žlutýma nohama. Mají bílou hlavu, tělo a ocas, černošedý hřbet a křídla s černými špičkami a bílými skvrnami u špiček krajních 1–2 letek; zobák je žlutý s červenou páskou na špičce. I v prostém šatu mají bílou hlavu, nanejvýš s velmi jemným tmavším proužkováním. Mladí ptáci jsou celkově hnědě zbarvení, se světlou hrudí, břichem a kostřecem.
Racek kalifornský hnízdí pouze na Kalifornském poloostrově, celková světová populace činí 3 600 párů v pouhých 11 koloniích. Zimuje na poloostrově, část ptáků se rozptyluje na sever po Salton Sea.[3][4]
Racek kalifornský (Larus livens) je středně velkým severoamerickým druhem racka ze skupiny velkých bělohlavých racků rodu Larus.
Die Gelbfußmöwe (Larus livens) ist eine Vogelart innerhalb der Möwen (Larinae) und gehört zur Gattung Larus.
Bis in die 1960er Jahre wurde die Gelbfußmöwe aufgrund ihrer Ähnlichkeit und nahen Verwandtschaft als Unterart der Westmöwe (Larus occidentalis) geführt. Anders als die meisten der größeren Möwen ist die Gelbfußmöwe, 53 bis 58 cm groß, schon nach drei Jahren ausgewachsen und nicht erst nach vier. Ab dem zweiten Jahr findet man ein schwarzes Band auf dem Schwanz vor, und Rücken und Flügel sind schieferfarben bis schwarz befiedert – somit sieht sie einem adulten Vogel schon äußerst ähnlich. Beine und Füße sind bis zum ersten Winter noch pink, dann aber gelb. Adultvögel haben einen weißen Kopf und einen dicken, gelben Schnabel.
Hauptsächlich kommt die Gelbfußmöwe am Golf von Kalifornien in NW-Mexiko und am Salton Sea in Kalifornien vor. Zur Brutzeit wandern die Populationen des Salton Sea an den Golf von Kalifornien, während die dort ansässigen ihr Leben lang dort verbleiben. Anderswo in den Vereinigten Staaten oder Mexiko ist der Vogel äußerst selten anzutreffen. Es gibt etwa 60.000 Gelbfußmöwen, und der Bestand ist stabil.
Sie ernähren sich hauptsächlich von Fisch und Wirbellosen. Sie stehlen aber auch anderen Seevögeln ihre Küken oder Eier.
Es wird entweder allein oder in Nestkolonien gebrütet.
Die Gelbfußmöwe (Larus livens) ist eine Vogelart innerhalb der Möwen (Larinae) und gehört zur Gattung Larus.
The yellow-footed gull (Larus livens) is a large gull, closely related to the western gull and thought to be a subspecies until the 1960s. It is endemic to the Gulf of California.
Adults are similar in appearance to the western gull with a white head, dark, slate-colored back and wings, and a thick yellow bill. Its legs are yellow, though first winter birds do display pink legs like those of the western gull. It attains full plumage at three years of age.
This species is tied with slaty-backed gull for the world's fourth-largest gull species and is one of the largest gulls in the world, being slightly larger than the western gull. It measures 53 to 72 cm (21 to 28 in) in length and spans 140 to 160 cm (55 to 63 in) across the wings.[2] The body mass of this species can vary from 930 to 1,500 g (2.05 to 3.31 lb).[2][3] Among standard measurements, the wing chord is 40 to 46 cm (16 to 18 in), the bill is 5.0 to 6.2 cm (2.0 to 2.4 in) and the tarsus is 5.9 to 7.5 cm (2.3 to 3.0 in).[2]
Yellow-footed gulls are native to the Gulf of California in Mexico. Most are non-migratory, but an increasing number have been traveling to California's Salton Sea and southwards to Sonora during nonbreeding periods. Their breeding habitat is the Gulf of California, where they nest, in April, either independently or in colonies. They are found on sandy and rocky coasts or islands, often with little vegetation.[4]
The birds are scavengers as well as foragers, feeding on small fish and invertebrates, carcases of marine mammals and offal, and preying upon seabird chicks and eggs (including pelican eggs).[4] They sometimes scavenge around waste dumps and docks for refuse but seldom fly far inland.[5]
Yellow-footed gulls nest on the beach, a few metres above the upper limits of the highest tides. A pair of birds defends a small territory between the nest and the sea. The nest is a scrape in the sand with a meagre lining of seaweed or dry plant material. Usually, three eggs are laid, olive or buff in color with dark blotches, and incubation is probably done by both parents. The young are fully fledged and leave the nest when they are about seven weeks old.[5]
The population is estimated at about 60,000 individuals and appears to be stable, so the IUCN has rated the species as being of "least concern".[4]
The yellow-footed gull (Larus livens) is a large gull, closely related to the western gull and thought to be a subspecies until the 1960s. It is endemic to the Gulf of California.
La Flavpieda mevo, Larus livens, estas granda blankokapa mevo, tio estas birdo de la familio de Laredoj kaj ordo de Karadrioformaj. Tiu specio proksime rilatas al la pli komuna Okcidenta mevo kaj oni konsideris ĝin kiel subspecion de tiu ĝis la 1960-aj jaroj.
La Flavpieda mevo estas tipa kaj granda mevo, 53 ĝis 58 cm longa kun enverguro de 120 ĝis 144 cm kaj pezo de 800 ĝis 1250 g kaj estas tre simila al la Okcidenta mevo pro siaj blankaj kapo kaj korpo kaj malhelgrizaj flugiloj kaj dorso kun nigraj flugilpintoj. Ĝi havas flavan bekon kun ruĝa antaŭfina makuleto (kion la idoj bekofrapas por stimuli manĝigadon). La kruroj estas flavaj, sed unujaruloj havas rozkolorajn krurojn kiel la Okcidenta mevo kaj la okuloj estas malhelflavaj.
Ambaŭ seksoj estas similaj, sed la masklo iomete pli granda; la junuloj atingas plenkreskan plumaron post tri jaroj. Ili estas brunaj, kun beko, vosto kaj okuloj malhelaj. Dujaruloj montras kaj nigran larĝan antaŭfinan strion en vosto kaj preskaŭ plenkreskulajn suprajn partojn.
Tiu nearktisa specio estas loĝanta ĉe Kalifornia Golfo, aŭ Maro de Korteso en Meksiko, do estas endemismo, kaj pro tio la specio riskas danĝerojn, kiel ĝenado de turistoj, enmetitaj predantoj aŭ poluado. La plej granda parto de la birdoj ne migras, ĉiukaze disiĝas tra la tuta golfo, sed iom post iom multaj flugas al la lago de Kalifornio Salton dum nereprodukta sezono. La loĝantaro estas supozata ĉirkaŭ 60 000 kaj ŝajne stabila.
La reprodukta medio, do, estas la orienta marbordo de Kalifornia Duoninsulo, do la okcidenta flanko de Kalifornia Golfo, kie ili nestas ĉu solece ĉu kolonie. Ili defendas agreseme la teritorion kaj kontraŭ ĝenado kaj kontraŭ eventualaj predantoj de idoj aŭ ovoj, kiel la Meleagra katarto (Cathartes aura), kiu en kelkaj kazoj povas esti preskaŭ mortigata de la Flavpieda mevo. Tiuj mevoj manĝas putraĵojn same kiel predantas etajn fiŝojn kaj senvertebrulojn kaj ankaŭ predas idojn kaj ovojn de aliaj marbirdoj.
La Flavpieda mevo, Larus livens, estas granda blankokapa mevo, tio estas birdo de la familio de Laredoj kaj ordo de Karadrioformaj. Tiu specio proksime rilatas al la pli komuna Okcidenta mevo kaj oni konsideris ĝin kiel subspecion de tiu ĝis la 1960-aj jaroj.
La gaviota de Cortés o gaviota pata amarilla[2] (Larus livens)[3][4] es una especie de ave charadriforme de la familia Laridae. Está estrechamente relacionada con la gaviota occidental (Larus occidentalis) y hasta la década de 1960 se pensaba que era una subespecie de esta.
Los adultos son similares en apariencia a la gaviota occidental con una cabeza blanca, y el dorso y las alas de color pizarra. Sus patas y el pico son de color amarillo, aunque las primeras aves invernales muestran patas rosadas como las de la gaviota occidental. Alcanza plumaje completo a los tres años de edad.
Esta es una de las especies de gaviotas más grandes en el mundo, siendo ligeramente mayor que la gaviota occidental. Mide de 53 a 72 cm de longitud y se extiende desde 140 hasta 160 cm a través de las alas.[5] La masa corporal de esta especie puede variar de 930 a 1.500 g.[5][6] Entre las medidas estándar, la cuerda alar es de 40,2 a 46 cm, el pico mide de 5 a 6,2 cm y el tarso es de 5,9 a 7,5 cm.[5]
Las gaviotas de patas amarillas son nativas del golfo de California en México. La mayoría no son migratorias, pero un número cada vez mayor han estado viajando a Salton Sea en California durante los períodos no reproductivos. La población se estima en unas 60.000 aves y parece ser estable.
Su hábitat de reproducción es el golfo de California, donde anidan de forma independiente o en colonias. Son animales carroñeros, así como recolectores, se alimentan de pequeños peces e invertebrados y cazando los polluelos y huevos de las aves marinas.
La gaviota de Cortés o gaviota pata amarilla (Larus livens) es una especie de ave charadriforme de la familia Laridae. Está estrechamente relacionada con la gaviota occidental (Larus occidentalis) y hasta la década de 1960 se pensaba que era una subespecie de esta.
Larus livens Larus generoko animalia da. Hegaztien barruko Laridae familian sailkatua dago.
Kalifornianlokki (Larus livens) on Meksikon luoteisosassa Kalifornianlahdella elävä lokki. Sitä tavataan harvinaisena myös Etelä-Kaliforniassa. Lajin holotyypin kuvaili Jonathan Dwight Isla San Josésta 1871.[2]
Kalifornianlokki (Larus livens) on Meksikon luoteisosassa Kalifornianlahdella elävä lokki. Sitä tavataan harvinaisena myös Etelä-Kaliforniassa. Lajin holotyypin kuvaili Jonathan Dwight Isla San Josésta 1871.
Larus livens
Le Goéland de Cortez (Larus livens) est une espèce d'oiseaux de la famille des Laridae.
Il niche le long des côtes du golfe de Californie ; son aire d'hivernage s'étend au nord jusqu'à la Salton Sea.
Il gabbiano zampegialle (Larus livens Dwight 1919) è un uccello della famiglia dei Laridi.
Larus livens non ha sottospecie, è monotipico.
Questo gabbiano vive in Messico e nel sud degli Stati Uniti, dalla California al Texas.
Mexikansk trut[2] (Larus livens) är en vadarfågel i familjen måsfåglar som häckar lokalt i nordvästra Mexiko.[3]
Mexikansk trut uppnår en längd av 53-72 centimeter, medan vingbredden är 140-160 centimeter.[4] Den är en av världens största trutar, något större än västtruten som den annars liknar, med sitt vita huvud samt sin tjocka gula näbb och skifferfärgad rygg och vingar. Benen är dock till skillnad från västtrutens gula, näbben något större, halsen något längre, något mörkare ovan och blek ögoniris (västtrutens varierar från mörk till blek).[5] Ungfågeln, som har rosa istället för gula ben, skiljer sig från västtruten i första vinterdräkt genom ljus buk och övergump samt ljust huvud.[5] Lätena är mycket djupare och mer nasala än västtrutens.[5]
Fågeln är endemisk för Mexiko där den häckar på öarna i Californiaviken. Utanför häckningstid vandrar den dels norrut till Salton Sea i södra Kalifornien (men endast mycket sällsynt till kusten)[6], dels söderut till Sonora, sällsynt till Guerrero och Oaxaca[7] Den behandlades tidigare som underart till västtruten (Larus occidentalis).
Mexikansk trut häckar på sandstränder och klippstränder med ingen eller ringa växtlighet, några meter ovanför högvattenlinjen. Äggläggning inleds i början av april i kolonier som består mestadels av under 100 par.[8] Den lägger vanligtvis tre ägg i en grop i marken som inretts med torrt växtmaterial eller sjögräs. Ungarna är flygga efter sju veckor.[9]
Fågeln livnär sig av småfisk, invertebrater, as, fågelungar och ägg, inklusive pelikanägg. Ibland födosöker den kring soptippar och i hamnar men flyger sällan långt inåt land.[9]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 40.000 vuxna individer.[10]
Fågeln har på svenska tidigare kallats californiatrut och mexikotrut.
Mexikansk trut (Larus livens) är en vadarfågel i familjen måsfåglar som häckar lokalt i nordvästra Mexiko.
Mòng biển bàn chân vàng (danh pháp hai phần: Larus livens) là một loài mòng biển thuộc họ Mòng biển, liên quan chặt chẽ đến loài mòng biển phương Tây. Nó có bề ngoài giống với mòng biển phương Tây với đầu trắng, cánh và lưng màu đen đá phiến. Chân màu vàng dù mùa đông đầu tiên trong đời nó không có chân hồng như của mòng biển phương Tây. Nó có bộ lông đầy đủ vào lúc lên 3 tuổi. Mòng biển bàn chân vàng phân bố ở. Mòng biển bàn chân vàng trưởng thành có thân dài đến, sải cánh dài, cân nặng. Thức ăn của nó là.
Loài này là một trong những loài mòng biển lớn nhất thế giới, lớn hơn một chút so với mòng biển phương Tây. Mòng biển bàn chân vàng trưởng thành có thân dài 52–72 cm, sải cánh dài 140–160 cm[2], cân nặng 930-1500 g[2][3], mỏ dài 5-6,2 cm và xương cổ chân là 5,9 đến 7,5 cm. Thức ăn của nó là.
Mòng biển bàn chân vàng có nguồn gốc từ Vịnh California ở Mexico. Môi trường sống sinh sản của chúng là vịnh California, nơi chúng làm tổ riêng lẻ hoặc làm nhiều tổ thành đàn. Chúng ăn xác thối cũng như kiếm mồi, ăn cá nhỏ và động vật không xương sống và săn chim non, trứng chim.
Mòng biển bàn chân vàng (danh pháp hai phần: Larus livens) là một loài mòng biển thuộc họ Mòng biển, liên quan chặt chẽ đến loài mòng biển phương Tây. Nó có bề ngoài giống với mòng biển phương Tây với đầu trắng, cánh và lưng màu đen đá phiến. Chân màu vàng dù mùa đông đầu tiên trong đời nó không có chân hồng như của mòng biển phương Tây. Nó có bộ lông đầy đủ vào lúc lên 3 tuổi. Mòng biển bàn chân vàng phân bố ở. Mòng biển bàn chân vàng trưởng thành có thân dài đến, sải cánh dài, cân nặng. Thức ăn của nó là.
Loài này là một trong những loài mòng biển lớn nhất thế giới, lớn hơn một chút so với mòng biển phương Tây. Mòng biển bàn chân vàng trưởng thành có thân dài 52–72 cm, sải cánh dài 140–160 cm, cân nặng 930-1500 g, mỏ dài 5-6,2 cm và xương cổ chân là 5,9 đến 7,5 cm. Thức ăn của nó là.
Mòng biển bàn chân vàng có nguồn gốc từ Vịnh California ở Mexico. Môi trường sống sinh sản của chúng là vịnh California, nơi chúng làm tổ riêng lẻ hoặc làm nhiều tổ thành đàn. Chúng ăn xác thối cũng như kiếm mồi, ăn cá nhỏ và động vật không xương sống và săn chim non, trứng chim.
Кортезская чайка[1](лат. Larus livens) — вид птиц из семейства чайковых (Laridae).
Вплоть до 1960-х годов данный вид из-за внешнего сходства и близкого родства считался подвидом западной чайки (Larus occidentalis). Длина тела составляет от 53 до 58 см. На втором году жизни на хвосте появляется чёрная полоса, а спина и крылья приобретают окраску от серого до чёрного цвета. Ноги до первой зимы ещё розовые, затем жёлтые. У взрослых птиц белая голова и толстый, жёлтый клюв.
Обитает преимущественно в Калифорнийском заливе на северо-западе Мексики и у озера Солтон-Си в Калифорнии. В период гнездования популяции озера Солтон-Си мигрируют в Калифорнийский залив, в то время как живущие там птицы остаются оседлыми всю свою жизнь. В других местах в Соединённых Штатах или Мексике птицы встречаются исключительно редко. Популяция вида стабильна и насчитывает примерно 60 000 особей.
Питается преимущественно рыбой и беспозвоночными. Похищает также птенцов или яйца у других морских птиц.
Гнездится как в одиночку, так и в колониях.