dcsimg

Description ( Inglês )

fornecido por Flora of Zimbabwe
Bulbous, perennial herbs. Leaves several to many, in a basal rosette, smooth, shiny, occasionally with purple spots or stripes. Inflorescence a raceme of many flowers, topped with a coma of green leafy sterile bracts. Fertile bracts smaller than sterile. Flowers greenish (in ours). Perianth segments fused at base; lobes spreading, persistent. Stamens 6; filaments fused below to form a shallow cup. Ovules many. Fruit a 3-angled capsule. Seeds black or brown.
licença
cc-by-nc
direitos autorais
Mark Hyde, Bart Wursten and Petra Ballings
citação bibliográfica
Hyde, M.A., Wursten, B.T. and Ballings, P. (2002-2014). Eucomis Flora of Zimbabwe website. Accessed 28 August 2014 at http://www.zimbabweflora.co.zw/speciesdata/genus.php?genus_id=353
autor
Mark Hyde
autor
Bart Wursten
autor
Petra Ballings
original
visite a fonte
site do parceiro
Flora of Zimbabwe

Schopflilien ( Alemão )

fornecido por wikipedia DE

Die Schopflilien (Eucomis), auch Ananaslilien[1] genannt, sind eine Pflanzengattung innerhalb der Familie der Spargelgewächse (Asparagaceae). Die etwa zehn Arten sind im Afrika südlich der Sahara verbreitet und werden dort Pineapple Flower (Englisch), Pineapple Lily (Englisch), Wildepynappel (Afrikaans), Krulkoppie (Afrikaans) oder Umathunga (Zulu) genannt[2]. Einige Arten werden als Zierpflanzen verwendet.

Beschreibung

 src=
Illustration von Eucomis comosa aus Curtis’s Botanical Magazine, Tafel 913
 src=
Blütenstand mit krönendem Blätterschopf von Eucomis bicolor
 src=
Offene Kapselfrüchte von Eucomis bicolor enthalten schwarze Samen

Erscheinungsbild und Blätter

Eucomis-Arten wachsen als ausdauernde krautige Pflanzen, die je nach Art Wuchshöhen von 6 bis 120 Zentimeter erreichen. Diese Geophyten[3] bilden birnenförmige oder kugelige, oft große Zwiebeln mit einer pergamentartigen, dunkelbraunen bis schwarzen Ummantelung („Tunika“) als Überdauerungsorgane aus.[4][5]

Einige bis viele fast aufrechte bis niederliegende Laubblätter stehen in einer grundständigen Rosette zusammen. Die einfachen, linealischen bis lanzettlichen oder verkehrt-lanzettlichen Blattspreiten sind kahl, glatt, glänzend und manchmal besitzen sie purpurfarbene Flecken oder Streifen.[6][7][4] Es liegt Parallelnervatur vor.

Blütenstände und Blüten

Endständig auf mehr oder weniger langen, einfarbigen oder gefleckten Blütenstandsschäften stehen dichte, traubige Blütenstände, die viele Blüten enthalten und von einem Kranz nach oben hin kleiner werdender, laubblattähnlicher, weißlicher oder grünlicher, manchmal purpurfarben gefleckter Hochblätter (coma) gekrönt werden (daher der botanische Gattungsname und einige der Trivialnamen in mehreren Sprachen).[5] Die spreizend bis mehr oder weniger hängend, gestielten Blüten stehen in der Achsel kleiner Deckblätter.[4]

Die Blüten der Eucomis-Arten sind untereinander morphologisch sehr ähnlich und unterscheiden sich am meisten in den Farbschattierungen. Die manchmal riechenden, zwittrigen Blüten sind dreizählig. Die sechs gleichgeformten, haltbaren Blütenhüllblätter sind an ihrer Basis verwachsen, ausgebreitet bis fast aufrecht und stehen becher- bis schüsselförmig zusammen. Der unverwachsene Teil der Blütenhüllblätter ist mehr oder weniger nach außen gebogen. Die Farben der Blütenhüllblätter sind weiß bis grünlich und oft purpurfarben gefleckt oder getönt, selten (Eucomis schijffii) sind sie vollständig purpurfarben. Es sind zwei Kreise mit je drei Staubblättern vorhanden. Die dreieckig verbreiterten Staubfäden sind zu einem flachen Becher und mit der Basis der Blütenhüllblätter verwachsen. Die drei Fruchtblätter sind zu einem fast kugeligen, oberständigen Fruchtknoten verwachsen. Je Fruchtknotenkammer sind einige Samenanlagen vorhanden. Der Griffel ist etwa gleich lang wie der Fruchtknoten.[6][7][4]

Früchte und Samen

Die pergamentartigen, eiförmigen und im Querschnitt dreikantigen Kapselfrüchte enthalten in jedem Fruchtfach einige Samen. Die glänzend braunen bis schwarzen Samen sind fast kugelig bis eiförmig.[5][6][7][4]

Chromosomenzahlen

Die Chromosomengrundzahl beträgt x = 15[8].

Ökologie

Form und Farbe der Blüten von Eucomis schijffii und Eucomis regia lassen vermuten, dass sie von Wespen und Fliegen bestäubt werden.[4] Einige Arten riechen unangenehm und locken damit Fliegen zur Bestäubung an[9].

Vorkommen und Gefährdung

Die Gattung Eucomis ist vom südlichen tropischen Afrika bis Südafrika verbreitet. Drei Arten sind Florenelemente der Capensis.

Neun Arten gedeihen in Sommerregengebieten. Nur Eucomis regia gedeiht in Winterregengebieten. Die meisten Arten kommen nur oder hauptsächlich in größeren Höhenlagen in montanten bis subalpinen Höhenstufen auf Wiesen vor.[4]

Einige Arten sind der Roten Liste der gefährdeten Arten Südafrikas gelistet: „Vulnerable“ = „gefährdet“ ist Eucomis vandermerwei. Eucomis bicolor und Eucomis pallidiflora subsp. pole-evansii gelten als „Near Threatened“ = „gering gefährdet“. Eucomis humilis, Eucomis schijffii und Eucomis pallidiflora subsp. pallidiflora werden in Südafrika als „Least Concern“ = „nicht gefährdet“ bewertet.[10]

 src=
Habitus, Laubblätter und Blütenstände von Eucomis pallidiflora
 src=
Habitus, Laubblätter und Blütenstände von Eucomis regia
 src=
Gefleckte Laubblätter und Blütenstand von Eucomis vandermerwei
 src=
Habitus, Laubblätter und Blütenstände von Eucomis zambesiaca

Systematik

Die Gattung Eucomis wurde 1788 durch Charles Louis L’Héritier de Brutelle im 17. Band seines Sertum Anglicum aufgestellt.[11] Der Gattungsname Eucomis leitet sich vom altgriechischen Wort Eukomos (eu für „gut“ und come für „Haar“) ab und bedeutet „schön behaart“[9], dies bezieht sich auf die den Blütenstand krönenden Blätter[5]. Eucomis L'Hér. nom. cons. ist nach den Regeln der ICBN konserviert (Vienna ICBN Art. 14.4 & App. III) gegenüber Basilaea Juss. ex Lam. nom. rej.[12] Ein weiteres verbreitetes Synonym für Eucomis L'Hér. ist Eucomea Sol. ex Salisb.[3]

Die Gattung Eucomis gehört zur Subtribus Massoniinae aus der Tribus Hyacintheae in der Unterfamilie der Scilloideae innerhalb der Familie Asparagaceae. Sie wurde früher in die Familien Hyacinthaceae oder Liliaceae eingeordnet.[12]

Es gibt etwa zehn Eucomis-Arten:[3][10][5]

  • Gewellte Schopflilie (Eucomis autumnalis (Mill.) Chitt.): Sie kommt in Südafrika, Eswatini, Lesotho, Botswana, Simbabwe und Malawi vor. Dort gedeiht sie in offenen Grasländern, zwischen Felsen oder in Sümpfen in Höhenlagen von 0 bis 2450 Metern. In Südafrika gehen die Bestände zurück. Es gibt drei Unterarten:
    • Eucomis autumnalis subsp. amaryllidifolia (Baker) Reyneke (Sie wird von manchen Autoren auch als eigene Art, Eucomis amaryllidifolia Baker angesehen): Sie kommt im Ostkap vor.[10]
    • Eucomis autumnalis (Mill.) Chitt. subsp. autumnalis (Syn.: Fritillaria longifolia Hill, Eucomis regia L'Hér. nom. illeg., Eucomis undulata Aiton, Ornithogalum undulatum (Aiton) Thunb., Basilaea undulata (Aiton) Mirb.)
    • Eucomis autumnalis subsp. clavata (Baker) Reyneke (Syn.: Eucomis clavata Baker, Eucomis robusta Baker)
  • Eucomis bicolor Baker: Sie kommt in KwaZulu-Natal, Free State und Lesotho in größeren Höhenlagen bis zu 2800 Meter vor. Dort gedeiht sie in montanen Wiesen entlang von Fließgewässern und feuchtkühlen Felswänden in den Drakensbergen. Sie gilt in Südafrika als „Near Threatened“ = „gering gefährdet“.[10]
  • Eucomis comosa (Houtt.) Wehrh. (Syn.: Asphodelus comosus Houtt., Eucomis punctata L'Hér., Fritillaria punctata (L'Hér.) J.F.Gmel., Ornithogalum punctatum (L'Hér.) Thunb., Eucomea elata Salisb., Basilaea punctata (L'Hér.) Mirb., Eucomis punctata var. striata Ker Gawl., Eucomis striata (Ker Gawl.) W.T.Aiton, Eucomis punctata var. concolor Baker): Sie kommt in den beiden südafrikanischen Provinzen Ostkap und KwaZulu-Natal vor. Die Bestände gehen zurück.[10]
  • Eucomis grimshawii G.D.Duncan & Zonn.: Sie wurde 2010 erstbeschrieben. Dieser seltene Endemit kommt nur in der südafrikanischen Provinz Ostkao in Drakensberg, von Ben MacDhui bis Naude's Nek Pass vor. Sie gedeiht nur an schattigen Standorten unter Felsenüberhängen auf saisonal feuchten Grashügeln. Trotz des sehr kleinen Areals ist gilt sie nicht als gefährdet.[10]
  • Eucomis humilis Baker: Dieser Endemit kommt nur in KwaZulu-Natal vor und ist „Least Concern“ = „nicht gefährdet“. Er gedeiht in montanen bis subalpinen Wiesen in den Drakensbergen.[10]
  • Eucomis montana Compton: Sie kommt in Mpumalanga und Eswatini vor. Die Bestände gehen zurück.
  • Eucomis pallidiflora Baker: Sie gedeiht in Gebirgsmooren und Küstengrasländern. Es gibt zwei Unterarten:
    • Eucomis pallidiflora Baker subsp. pallidiflora: Sie kommt in den beiden südafrikanischen Provinzen Ostkap und KwaZulu-Natal vor und ist „Least Concern“ = „nicht gefährdet“.[10]
    • Eucomis pallidiflora subsp. pole-evansii (N.E.Br.) Reyneke ex J.C.Manning (Syn.: Eucomis pole-evansii N.E.Br.): Sie kommt nur in Mpumalanga vor und ist „Near Threatened“ = „gering gefährdet“.
  • Eucomis regia (L.) Aiton (Fritillaria regia L., Basilaea regia (L.) Mirb., Fritillaria nana Burm. f., Basilaea coronata Lam., Eucomis nana (Burm.f.) L'Hér., Ornithogalum nanum (Burm. f.) Thunb., Eucomea humilis Salisb., Eucomea regalis Salisb., Basilaea nana (Burm. f.) Mirb., Eucomis purpureocaulis Andrews, Eucomis macrophylla Baker, Eucomis pillansii L.Guthrie, Whiteheadia nana (Burm. f.) J.W.Ingram): Sie kommt in den beiden südafrikanischen Provinzen Nordkap und Westkap vor. Sie ist „Least Concern“ = „nicht gefährdet“.[10]
  • Eucomis schijffii Reyneke: Sie kommt in den beiden südafrikanischen Provinzen Ostkap und KwaZulu-Natal vor. Sie ist „Least Concern“ = „nicht gefährdet“.[10]
  • Eucomis vandermerwei Verd.: Sie kommt in Limpopo und Mpumalanga in Höhenlagen von 2200 bis 2500 Metern vor und ist „Vulnerable“ = „gefährdet“.[10]
  • Eucomis zambesiaca Baker: Sie kommt nur in Limpopo vor und ist „Least Concern“ = „nicht gefährdet“.[10]

Nutzung

Eucomis autumnalis subsp. autumnalis, Eucomis bicolor, Eucomis comosa, Eucomis pallidiflora subsp. pole-evansii (auch Riesen-Schopflilie genannt) werden als Zierpflanzen genutzt. In frostfreien Gebieten werden sie in Parks sowie Gärten verwendet und in Gebieten mit Frost kultiviert man sie als Kübelpflanzen. Sie eignen sich auch als haltbare Schnittblumen.[1][2][4]

Obwohl die Zwiebeln giftig sind, werden von Eucomis autumnalis und Eucomis vandermerwei Zubereitungen daraus in der Volksmedizin bei vielen Krankheiten verwendet.[2]

Quellen

  • John C. Manning, Peter Goldblatt, Dee Snijman: The colour encyclopedia of Cape bulbs, Timber Press, Portland und Cambridge, 2002, ISBN 0-88192-547-0: Eucomis auf S. 154–155. (Abschnitte Beschreibung, Verbreitung und Systematik)
  • John Manning: Field guide to wild flowers of South Africa, Lesotho and Swaziland, 487 Seiten, Struik Nature, Kapstadt 2009. ISBN 978-1-77007-758-4: Eucomis auf S. 90. (Abschnitte Beschreibung und Verbreitung)
  • B. J. M. Zonneveld, G. D. Duncan: Genome sizes of Eucomis L'Hér. (Hyacinthaceae) and a description of the new species Eucomis grimshawii G.D.Duncan & Zonneveld. In: Plant Systematics and Evolution, Volume 284, Issue 1–2, 2010, S. 99–109. doi:10.1007/s00606-009-0236-y
  • Neil R. Crouch: An adaptation of Reyneke's key to the genus Eucomis. In: PlantLife, 39 & 40, 2010, S. 45–52.PDF.

Einzelnachweise

  1. a b Gordon Cheers (Hrsg.): Botanica. Das ABC der Pflanzen. 10.000 Arten in Text und Bild. Könemann Verlagsgesellschaft, 2003, ISBN 3-8331-1600-5 (darin Seite 356).
  2. a b c Eucomis autumnalis und Eucomis vandermerwei bei PlantzAfrika des South African National Biodiversity Institute = SANBI. Abgerufen am 9. April 2013
  3. a b c Rafaël Govaerts (2001): World Checklist of Seed Plants Database in ACCESS E-F: 1-50919. Rafaël Govaerts (Hrsg.): Eucomis. In: World Checklist of Selected Plant Families (WCSP) – The Board of Trustees of the Royal Botanic Gardens, Kew, abgerufen am 4. September 2016.
  4. a b c d e f g h John C. Manning, Peter Goldblatt, Dee Snijman: The colour encyclopedia of Cape bulbs, Timber Press, Portland und Cambridge, 2002. ISBN 0-88192-547-0: Eucomis auf S. 154–155.
  5. a b c d e John Manning: Field guide to wild flowers of South Africa, Lesotho and Swaziland, 487 Seiten, Struik Nature, Kapstadt 2009. ISBN 978-1-77007-758-4: Eucomis auf S. 90.
  6. a b c Eintrag in der Flora of Zimbabwe. Abgerufen am 8. April 2013.
  7. a b c Eintrag in der Flora of Mozambique. Abgerufen am 8. April 2013.
  8. Peter Goldblatt, John C. Manning, Felix Forest: A review of chromosome cytology in Hyacinthaceae subfamilies Urgineoideae and Hyacinthoideae (tribes Hyacintheae, Massonieae, Pseudoprospereae) in sub-Saharan Africa. In: South African Journal of Botany. Band 83, 2012, S. 134–144 doi:10.1016/j.sajb.2012.07.023 Grafik.@1@2Vorlage:Toter Link/services.elsevier.com (Seite nicht mehr abrufbar, Suche in Webarchiven)  src= Info: Der Link wurde automatisch als defekt markiert. Bitte prüfe den Link gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.
  9. a b Eucomis bei der pacificbulbsociety. Abgerufen am 9. April 2013.
  10. a b c d e f g h i j k l D. Raimondo, L. von Staden, W. Foden, J. E. Victor, N. A. Helme, R. C. Turner, D. A. Kamundi, P. A. Manyama, 2009: Eintrag bei der Red List of South African Plants des South African National Biodiversity Institute = SANBI. Abgerufen am 9. April 2013.
  11. Eucomis bei Tropicos.org. Missouri Botanical Garden, St. Louis Abgerufen am 8. April 2013.
  12. a b Eucomis im Germplasm Resources Information Network (GRIN), USDA, ARS, National Genetic Resources Program. National Germplasm Resources Laboratory, Beltsville, Maryland. Abgerufen am 8. April 2013.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia DE

Schopflilien: Brief Summary ( Alemão )

fornecido por wikipedia DE

Die Schopflilien (Eucomis), auch Ananaslilien genannt, sind eine Pflanzengattung innerhalb der Familie der Spargelgewächse (Asparagaceae). Die etwa zehn Arten sind im Afrika südlich der Sahara verbreitet und werden dort Pineapple Flower (Englisch), Pineapple Lily (Englisch), Wildepynappel (Afrikaans), Krulkoppie (Afrikaans) oder Umathunga (Zulu) genannt. Einige Arten werden als Zierpflanzen verwendet.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia DE

Eucomis ( Inglês )

fornecido por wikipedia EN

Eucomis is a genus of flowering plants in the family Asparagaceae, subfamily Scilloideae, native to southern Africa.[2] Most species of this genus are commonly referred to as pineapple flowers or pineapple lilies. They are bulbous perennials with basal rosettes of leaves and stout stems covered in star-shaped flowers with a tuft of green bracts at the top, superficially resembling a pineapple – hence the common names.[3]

Taxonomy

The genus Eucomis was first published by Charles L'Héritier in 1789.[2][4] The name Eucomis is of Greek origin, eu- meaning "pleasing" and kome "hair of the head",[5] thus referring to the tuft of leaf-like bracts that crown the inflorescence of the species in this genus. The name was first used by Daniel Solander, who decided that Linnaeus's Fritillaria regia should be placed in a separate genus. However, Solander died before publishing the name, and was not mentioned by L'Héritier in his 1789 publication.[6] Initially, three species were placed in Eucomis: E. regia, E. nana and E. punctata.[4] (The last two are now synonyms of E. regia[7] and E. comosa[8] respectively.)

Classification

Eucomis is placed in the subfamily Scilloideae of the family Asparagaceae by those who use the APG system of plant classification,[9] and in the family Hyacinthaceae by those who use more narrowly defined families.[10] Using the subfamily Scilloideae, Eucomis is placed in the tribe Hyacintheae, subtribe Massoniinae, along with such genera as Lachenalia, Ledebouria, Massonia and Veltheimia.[11]

The species can be divided into two groups. One consists of seven mainly short, diploid species with 2n = 2x = 30 chromosomes: E. amaryllidifolia, E. bicolor, E. grimshawii, E. regia, E. schijffii, E. vandermerwei and E. zambesiaca. The other consists of five mainly larger, tetraploid species with 2n = 4x = 60 chromosomes: E. autumnalis, E. comosa, E. humilis, E. montana and E. pallidiflora.[12] The ploidy of E. sonnetteana is not known.[13]

Species

The genus includes 13 accepted species.[2]

Distribution and habitat

Eucomis is native to South Africa, Botswana, Lesotho, Eswatini, Zimbabwe and Malawi. Species can be found in grassland, forest, swamps and on river banks, but are absent from the drier regions.[14] The smaller species are more often found at higher elevations, on hilltops or other exposed places; the larger species favour less exposed habitats, such as damp gulleys and streamsides.[6]

Cultivation

Eucomis species are cultivated as ornamental plants. Most of the summer-flowering species will tolerate frost down to −5 to −10 °C (23 to 14 °F) when dormant in winter, provided they are kept dry. They flower best if given both sun exposure and moisture in summer.[6][14] Eucomis regia grows in winter and flowers in early spring. It needs greenhouse cultivation in regions that, like Britain, have a maritime rather than a Mediterranean climate.[6]

See also

References

  1. ^ "Tropicos – Eucomis". Tropicos. Missouri Botanical Garden. Retrieved 3 October 2022.
  2. ^ a b c d "POWO – Eucomis". Plants of the World Online. Royal Botanic Gardens, Kew. Retrieved 3 October 2022.
  3. ^ RHS A-Z encyclopedia of garden plants. United Kingdom: Dorling Kindersley. 2008. p. 1136. ISBN 978-1405332965.
  4. ^ a b L'Héritier de Brutelle, Charles Louis (1789) [cover 1788]. "Eucomis". Sertum Anglicum, seu, Plantae rariores quae in hortis juxta Londinum : imprimis in horto regio Kewensi excoluntur, ab anno 1786 ad annum 1787 observata. Paris: Didot. p. 11. Retrieved 2018-10-07.
  5. ^ Coombes, Allen J. (1994). Dictionary of Plant Names. London: Hamlyn Books. p. 70. ISBN 978-0-600-58187-1.
  6. ^ a b c d Compton, James (1990). "Eucomis L'Heritier". The Plantsman. 12 (3): 129–139.
  7. ^ "POWO – Eucomis nana". Plants of the World Online. Royal Botanic Gardens, Kew. Retrieved 3 October 2022.
  8. ^ "POWO – Eucomis punctata". Plants of the World Online. Royal Botanic Gardens, Kew. Retrieved 3 October 2022.
  9. ^ Chase, M.W.; Reveal, J.L.; Fay, M.F. (2009). "A subfamilial classification for the expanded asparagalean families Amaryllidaceae, Asparagaceae and Xanthorrhoeaceae". Botanical Journal of the Linnean Society. 161 (2): 132–136. doi:10.1111/j.1095-8339.2009.00999.x.
  10. ^ Manning, J.C.; Goldblatt, P.; Fay, M.F. (2004). "A revised generic synopsis of Hyacintheaceae in sub-Saharan Africa, based on molecular evidence, including new combinations and the new tribe Pseudoprospereae". Edinburgh Journal of Botany. 60 (3): 533–568. doi:10.1017/S0960428603000404.
  11. ^ Pfosser, M.; Wetschnig, W.; Ungar, S.; Prenner, G. (2004). "Phylogenetic relationships among genera of Massonieae (Hyacinthaceae) inferred from plastid DNA and seed morphology". Journal of Plant Research. 116 (2): 115–132. doi:10.1007/s10265-003-0076-8. PMID 12736783. S2CID 7554964.
  12. ^ Zonneveld, B.J.M. & Duncan, G.D. (2010). "Genome sizes of Eucomis L'Hér. (Hyacinthaceae) and a description of the new species Eucomis grimshawii G.D.Duncan & Zonneveld". Plant Systematics and Evolution. 284 (1–2): 99–109. doi:10.1007/s00606-009-0236-y.
  13. ^ Crouch, Neil R.; Martínez-Azorín, Mario; Lötter, Mervyn C.; Burrows, John E.; Condy, Gillian (June 2019). "Euomis sonnetteana" (PDF). Flowering Plants of Africa. 66: 46–55. Retrieved 3 October 2022.
  14. ^ a b "PlantZAfrica – Eucomis autumnalis". PlantZAfrica. South African National Biodiversity Institute. Retrieved 3 October 2022.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EN

Eucomis: Brief Summary ( Inglês )

fornecido por wikipedia EN

Eucomis is a genus of flowering plants in the family Asparagaceae, subfamily Scilloideae, native to southern Africa. Most species of this genus are commonly referred to as pineapple flowers or pineapple lilies. They are bulbous perennials with basal rosettes of leaves and stout stems covered in star-shaped flowers with a tuft of green bracts at the top, superficially resembling a pineapple – hence the common names.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EN

Eucomis ( Espanhol; Castelhano )

fornecido por wikipedia ES

Eucomis es un género de plantas herbáceas, perennes y bulbosas perteneciente a la subfamilia de las escilóideas dentro de las asparagáceas. Comprende 10 especies originarias de África.

Descripción

Son plantas bulbosas perennes con rosetas basales de las hojas con tallos cubiertos de flores en forma de estrella, similares a los de la piña.[2]

Taxonomía

El género fue descrito por Charles Louis L'Héritier de Brutelle y publicado en Sertum Anglicum 17. 1788[1789].[3]​ La especie tipo es: Eucomis regia (L.) L'Hér.

Listado de especies

Las especies de Eucomis son:

Referencias

  1. L'Heritier de Brutelle, Ch. L. (1788 publ. 1789). Sert. Angl. 17. t. 18.
  2. RHS A-Z encyclopedia of garden plants. United Kingdom: Dorling Kindersley. 2008. p. 1136. ISBN 1405332964.
  3. «Eucomis». Tropicos.org. Missouri Botanical Garden. Consultado el 28 de agosto de 2013.

 title=
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autores y editores de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia ES

Eucomis: Brief Summary ( Espanhol; Castelhano )

fornecido por wikipedia ES

Eucomis es un género de plantas herbáceas, perennes y bulbosas perteneciente a la subfamilia de las escilóideas dentro de las asparagáceas. Comprende 10 especies originarias de África.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autores y editores de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia ES

Eucomis ( Francês )

fornecido por wikipedia FR

Eucomis est un genre de plantes originaire d'Afrique du Sud. Il appartient à la famille des Liliaceae selon la classification classique. La classification phylogénétique le place dans la famille des Hyacinthaceae (ou optionnellement dans celle des Asparagaceae).

Ce sont des plantes à bulbe et à feuillage caduc.

Liste des espèces

Culture des Eucomis

Les Eucomis sont à cultiver comme toutes autres plantes à bulbe. On les plante en sol riche en humus, mais bien drainant (1/2 de terreau classique, 1/4 de sable grossier, 1/4 de fumier). On les plante à 20 cm de profondeur. Il faut les arroser copieusement l'été, mais le pot (on les cultive en effet très bien en pot) ne doit pas tremper dans l'eau, sinon risque de pourrissement. En hiver on peut soit sortir les bulbes de terre et les mettre dans un endroit frais et sec ou alors pailler le sol dans les zones les plus froides. On peut aussi laisser les bulbes en pot, on doit les rentrer dans un endroit sec et les ressortir en avril-mai, date à laquelle on doit planter les bulbes.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FR

Eucomis: Brief Summary ( Francês )

fornecido por wikipedia FR

Eucomis est un genre de plantes originaire d'Afrique du Sud. Il appartient à la famille des Liliaceae selon la classification classique. La classification phylogénétique le place dans la famille des Hyacinthaceae (ou optionnellement dans celle des Asparagaceae).

Ce sont des plantes à bulbe et à feuillage caduc.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FR

Ananas cvijet ( Croato )

fornecido por wikipedia hr Croatian

Ananas cvijet (lat. Eucomis), rod trajnica iz porodice Asparagaceae raširen po tropskoj južnoj Africi. Postoji 12 priiznatih vrsta, a tipična je E. regia iz Južnoafričke Republike[1]

Vrste

  1. Eucomis amaryllidifolia Baker
  2. Eucomis autumnalis (Mill.) Chitt.
  3. Eucomis bicolor Baker
  4. Eucomis comosa (Houtt.) H.R.Wehrh.
  5. Eucomis grimshawii G.D.Duncan & Zonn.
  6. Eucomis humilis Baker
  7. Eucomis montana Compton
  8. Eucomis pallidiflora Baker
  9. Eucomis regia (L.) L'Hér.
  10. Eucomis schijffii Reyneke
  11. Eucomis vandermerwei I.Verd.
  12. Eucomis zambesiaca Baker

Izvori

  1. Plants of the World online pristupljeno 11. rujna 2019
Logotip Zajedničkog poslužitelja
Na Zajedničkom poslužitelju postoje datoteke vezane uz: Ananas cvijet
Logotip Wikivrsta
Wikivrste imaju podatke o: Eucomis
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autori i urednici Wikipedije
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia hr Croatian

Ananas cvijet: Brief Summary ( Croato )

fornecido por wikipedia hr Croatian

Ananas cvijet (lat. Eucomis), rod trajnica iz porodice Asparagaceae raširen po tropskoj južnoj Africi. Postoji 12 priiznatih vrsta, a tipična je E. regia iz Južnoafričke Republike

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autori i urednici Wikipedije
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia hr Croatian

Eucomis ( Lituano )

fornecido por wikipedia LT
Red copyright.svg
GALIMI TEISIŲ PAŽEIDIMAI

Straipsnio tekstas tikriausiai pažeidžia autorines teises, nes gali būti, jog neturint sutikimo platinti pagal GFDL ar Creative Commons licenciją, yra nukopijuotas iš

http://www.loretossodai.lt/Eukomis.html

Eucomishiacintinių (Hyacinthaceae) šeimos daugiamečių svogūninių augalų gentis iš Pietų Afrikos.

Morfologija

Eukomio lapai primena poro lapus, tik jie turi banguotus kraštus ir auga skrotele. Kai kurių rūšių lapai yra taškuoti juodais taškeliais. Iš lapų skrotelės vidurio išauga žiedstiebis su su daug mažyčių gėlių kurių visuma primena ananasą, o viršuje, kaip ir ananasas, susidaro žalių lapelių kuodas. Dėl to šis augalas dažnai vadinamas „ananasine lelija“.

Žiedynas užauga iki 25 cm. Kuodelio lapai gali išaugti iki 10 cm. Augalas žydi apie liepos pabaigą – rugpjūčio pabaigą. Žiedai būna nuo geltono iki geltonai žalio atspalvio, priklausomai nuo eukomio rūšies.

Augimo sąlygos

Eukomis geriausiai auga saulėtose vietose ir smėlėtoje arba molingoje orui pralaidžioje dirvoje. Svogūnėliai sodinami gegužės mėnesį į lauką, o jei auginamas vazone- galima sodinti ir kovo pabaigoje, tačiau vazonėlį rekomenduojama parinkti gilesnį, nes eukomis suformuoja gan vešlią šaknų sistemą. Palikti žiemoti lauke – nerekomenduojama, nes šitie augalai labai jautrūs vėsiam orui ir dažniausiai per žiemą palikti lauke neišgyvena. Tačiau gali išlikti tik po ypač šiltos žiemos. Antžeminė dalis nunyksta (rugsėjo pabaigoje – spalio pradžioje), tuomet svogūnėlius reikia iškasti, o jei auginamas vazone- galima palikti, tik tokiu atveju vazoną reikia pernešti į šiltesnę ir iki pavasario nelaistyti, bet vėsią patalpą, kur svogūnėlis galės peržiemoti iki pavasario. Svogūnėliai laikomi 6 – 8 °C temperatūros patalpoje, dėžutėje su smėliu ar pjuvenomis.

Dažniausiai eukomiai dauginami svogūnėliais, bet kartais sėjamos ir sėklos, tačiau iš sėklų išaugę eukomiai pražysta tik antrais metais.

Rūšys

Šaltiniai

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia LT

Eucomis: Brief Summary ( Lituano )

fornecido por wikipedia LT

Eucomis – hiacintinių (Hyacinthaceae) šeimos daugiamečių svogūninių augalų gentis iš Pietų Afrikos.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia LT

Eucomis ( Neerlandês; Flamengo )

fornecido por wikipedia NL

Eucomis is een geslacht uit de aspergefamilie. De soorten komen voor in het zuiden van Afrika.

Soorten

Eucomis pole-evansii.

Wikimedia Commons Zie de categorie Eucomis van Wikimedia Commons voor mediabestanden over dit onderwerp.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NL

Eucomis: Brief Summary ( Neerlandês; Flamengo )

fornecido por wikipedia NL

Eucomis is een geslacht uit de aspergefamilie. De soorten komen voor in het zuiden van Afrika.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NL

Warkocznica ( Polonês )

fornecido por wikipedia POL

Warkocznica, eukomis (Eucomis L'Hér) – rodzaj roślin z rodziny szparagowatych. Pochodzą z Ameryki Środkowej i Południowej. W Europie Środkowej niektóre gatunki są uprawiane jako rośliny ozdobne.

Morfologia

Warkocznice posiadają dużą cebulę bez tuniki, z niej wyrasta rozeta dużych, lancetowatych, jasnozielonych liści z wyraźnie zaznaczonym nerwem głównym i z purpurowymi punktami na spodniej stronie liści. Kwiaty promieniste, zielono-fioletowo-kremowe, zebrane w walcowaty kwiatostan z niewielką, drugą rozetką liści na szczycie. Rozeta liści osiąga 20-25 cm wysokości, a kwiatostan do 45 cm.

Systematyka

Pozycja rodzaju według Angiosperm Phylogeny Website (aktualizowany system APG III z 2009)

Klad okrytonasienne, klad jednoliścienne (monocots), rząd szparagowce (Asparagales), rodzina szparagowate (Asparagaceae), podrodzina Scilloideae Burnett[1].

Pozycja rodzaju w systemie Reveala (1993–1999)

Gromada okrytonasienne (Magnoliophyta Cronquist), podgromada Magnoliophytina Frohne & U. Jensen ex Reveal, klasa jednoliścienne (Liliopsida Brongn.), podklasa liliowe (Liliidae J.H. Schaffn.), nadrząd Lilianae Takht., rząd amarylkowce (Amaryllidales Bromhead), rodzina hiacyntowate (Hyacinthaceae Batsch)[3]

Gatunki (wybór)

Uprawa

Nadaje się do terrarium tropikalnego. W sprzedaży znajdują się rośliny młode, które często nie zakwitają w pierwszym roku uprawy. Z wiekiem kwitnienie jest systematyczne, a wielkość kwiatostanu rośnie.

Wymagania

Aby cebula wydała kwiaty należy sadzić ją w miejscu jasnym, ciepłym o średniej lub wysokiej wilgotności powietrza. Gleba powinna być żyzna, lekka z dodatkiem torfu i piasku.

Sposób uprawy

Cebule sadzi się na początku wiosny (wtedy są dostępne w centrach ogrodniczych) na głębokości 5-8 cm (piętką do dołu). Podlewać należy tak, by gleba była zawsze wilgotna, ale nie zalana. Nawozić należy co 3 tygodnie nawozem dla roślin kwitnących. Pod koniec października gdy liście zaczną lekko usychać należy wyjąć cebule z ziemi, ściąć łodygi i liście, a samą cebulę osuszyć i pozostawić w chłodnym i suchym miejscu aż do marca, kiedy to znów będzie można rozpocząć uprawę.

Rozmnażanie

Przez oddzielenie cebul przybyszowych lub z nasion.

Przypisy

  1. a b Stevens P.F.: Angiosperm Phylogeny Website (ang.). 2001–. [dostęp 2010-09-24].
  2. Eucomis (ang.). W: Index Nominum Genericorum (ING) [on-line]. Smithsonian National Museum of Natural History. [dostęp 2010-10-12].
  3. Crescent Bloom: Eucomis (ang.). The Compleat Botanica. [dostęp 2010-10-12].
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia POL

Warkocznica: Brief Summary ( Polonês )

fornecido por wikipedia POL

Warkocznica, eukomis (Eucomis L'Hér) – rodzaj roślin z rodziny szparagowatych. Pochodzą z Ameryki Środkowej i Południowej. W Europie Środkowej niektóre gatunki są uprawiane jako rośliny ozdobne.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia POL

Eucomis ( Português )

fornecido por wikipedia PT

Eucomis é um género botânico pertencente à família Scilloideae.[1][2]

Lista de espécies

As espécies de Eucomis são:

Referências

  1. «Eucomis» (em inglês). The Plant List. 2010. Consultado em 14 de agosto de 2014
  2. Missouri Botanicaal Garden (2014). Tropico, ed. «Eucomis» (em inglês). Consultado em 14 de agosto de 2014
 title=
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autores e editores de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia PT

Eucomis: Brief Summary ( Português )

fornecido por wikipedia PT

Eucomis é um género botânico pertencente à família Scilloideae.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autores e editores de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia PT

Tofsliljesläktet ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Tofsliljesläktet (Eucomis) är ett släkte i familjen hyacintväxter med 10 arter från tropiska och södra Afrika. Några arter odlas som kruk- eller utplanteringsväxter i Sverige.

Fleråriga örter med lök. Lökskalen är glänsande. Bladen är alla basala, remlika till omvänt äggrunda, glänsande och kommer fram med blommorna. Blomstjälken är rundad, med en enkel klase av tätt sittande blommor, det hela kröns av en tofs med högblad. Hyllebladen är sammanväxta vid basen. De sex ståndarna är sammanväxta vid basen och bildar en liten skål. Frukten är en trerummig kapsel med många svarta eller bruna, runda till äggrunda frön.

Odling

Löken planteras så att lite av löken syns ovan jord. Lägg gärna lite grus på ytan som förhindrar fukt närmast löken. Placeras i ett ljust fönster, men skyddas mot allt för stark sol. Blomningen blir kortvarig om det är för soligt och varmt. Under sommaren kan den gärna stå ute och vattnas med näringslösning som en vanlig krukväxt. Till hösten får den komma in och börja sin viloperiod.

Externa länkar

  • Walters, S.M. (1986). The European Garden Flora, Vol. 1. Pteridophyta; Gymnospermae; Angiospermae — Alismataceae to Iridaceae. ISBN 0-521-24859-0.
Rödklöver.png Denna växtartikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV

Tofsliljesläktet: Brief Summary ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Tofsliljesläktet (Eucomis) är ett släkte i familjen hyacintväxter med 10 arter från tropiska och södra Afrika. Några arter odlas som kruk- eller utplanteringsväxter i Sverige.

Fleråriga örter med lök. Lökskalen är glänsande. Bladen är alla basala, remlika till omvänt äggrunda, glänsande och kommer fram med blommorna. Blomstjälken är rundad, med en enkel klase av tätt sittande blommor, det hela kröns av en tofs med högblad. Hyllebladen är sammanväxta vid basen. De sex ståndarna är sammanväxta vid basen och bildar en liten skål. Frukten är en trerummig kapsel med många svarta eller bruna, runda till äggrunda frön.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV

Eucomis ( Vietnamita )

fornecido por wikipedia VI

Eucomis là một chi thực vật có hoa trong họ Asparagaceae.[2]

Danh sách loài

Hình ảnh

Chú thích

  1. ^ Search for "Eucomis", World Checklist of Selected Plant Families, Royal Botanic Gardens, Kew, truy cập ngày 20 tháng 4 năm 2013
  2. ^ The Plant List (2010). Eucomis. Truy cập ngày 19 tháng 7 năm 2013.

Tham khảo

Liên kết ngoài


Hình tượng sơ khai Bài viết liên quan phân họ thực vật Scilloideae này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia VI

Eucomis: Brief Summary ( Vietnamita )

fornecido por wikipedia VI

Eucomis là một chi thực vật có hoa trong họ Asparagaceae.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia VI

Эвкомис ( Russo )

fornecido por wikipedia русскую Википедию
Царство: Растения
Подцарство: Зелёные растения
Отдел: Цветковые
Надпорядок: Lilianae
Порядок: Спаржецветные
Семейство: Спаржевые
Подсемейство: Пролесковые
Подтриба: Massoniinae
Род: Эвкомис
Международное научное название

Eucomis L'Hér., 1789, nom. cons.

Типовой вид
Eucomis regia (L.) L'Hér., 1789, typ. cons.
Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
NCBI 81748EOL 33637GRIN g:4492IPNI 24249-1

Эвко́мис, также эукомис (лат. Eucomis) — род однодольных цветковых растений, включённый в семейство Спаржевые (Asparagaceae).

Название

Научное название рода, данное ему Шарлем Луи Леритье де Брютелем в 1788 году, образовано от др.-греч. εῦκόμης — «красивоволосый», что относится к строению соцветий растений.

Ботаническое описание

Представители рода — многолетние луковичные травянистые растения с крупными блестящими яйцевидными луковицами. Листья многочисленные, прикорневые, лентовидные или яйцевидные, блестящие.

Стрелка цилиндрическая, несущая густую кисть цветков, на верхушке с несколькими зелёными прицветниками. Околоцветник разделён на шесть бледно окрашенных, сросшихся в основании, не опадающих после цветения долей. Тычинки в количестве 6, нитевидные, к основанию расширяющиеся. Завязь трёхгнёздная, обратнояйцевидная или округлая.

Плод — трёхрёберная коробочка, раскрывающаяся по трём швам. Семена округлые или яйцевидные, тёмно-коричневые или чёрные.

Ареал

В дикой природе эвкомисы распространены в Южной Африке. В цветоводстве наиболее часто выращиваются 4 вида — Eucomis autumnalis, Eucomis bicolor, Eucomis comosa и Eucomis pallidiflora.

Таксономия

ещё 13 семейств
(согласно Системе APG III) 10 видов порядок Спаржецветные род Эвкомис отдел Цветковые, или Покрытосеменные семейство Спаржевые ещё 58 порядков цветковых растений
(по Системе APG III) ещё более 140 родов

Синонимы

Виды

Примечания

  1. Об условности указания класса однодольных в качестве вышестоящего таксона для описываемой в данной статье группы растений см. раздел «Системы APG» статьи «Однодольные».
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Авторы и редакторы Википедии

Эвкомис: Brief Summary ( Russo )

fornecido por wikipedia русскую Википедию

Эвко́мис, также эукомис (лат. Eucomis) — род однодольных цветковых растений, включённый в семейство Спаржевые (Asparagaceae).

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Авторы и редакторы Википедии