Myotis fortidens Miller & G. M. Allen 1928

El ratpenat canyella (Myotis fortidens) és una espècie de ratpenat de la família dels vespertiliònids pròpia de Guatemala i Mèxic.

Referències

• Fordham et al. (2006). Myotis fortidens. Llista Vermella de la UICN, Unió Internacional per a la Conservació de la Natura, 2006. Consultat el 8 desembre 2007 (en anglès).

Verbreitungsgebiet des Zimtbraunen Mausohrs, farbliche Unterscheidung der Unterarten.

Das Zimtbraune Mausohr (Myotis fortidens) ist eine Fledermaus in der Familie der Glattnasen, die in Mittelamerika vorkommt.^[1]

Merkmale

Die Art ist mit einer Kopfrumpflänge von 47 bis 63 mm, einer Schwanzlänge von 30 bis 43 mm und einem Gewicht von 5 bis 8 g ein kleiner Gattungsvertreter. Sie hat 35 bis 40 mm lange Unterarme, 7 bis 10 mm lange Hinterfüße und 13 bis 15 mm lange Ohren. Das leicht wollige Fell der Oberseite wird aus 5 bis 7 mm langen Haaren gebildet. Es ist zimtbraun bis orangegelb gefärbt. Auf der Unterseite sind die Haare nahe der Wurzel schwarz und im weiteren Verlauf weiß, was ein cremefarbenes Fell ergibt. Das Zimtbraune Mausohr besitzt schwarze Flughäute und einen dünnen Haarsaum an den Kanten der Schwanzflughaut. Im Oberkiefer kommt vor dem normalgroßen „dritten“ Prämolar nur ein kleiner Prämolar vor, was die Art von anderen Mausohren unterscheidet. Zusätzlich sind andere gelbliche Gattungsmitglieder in Amerika auf Gebirge beschränkt.^[2]

Verbreitung und Lebensweise

Das Verbreitungsgebiet reicht vom Westen Mexikos entlang des Golfs von Kalifornien nach Guatemala. Das Zimtbraune Mausohr hält sich im Flachland in trockenen Wäldern oder in teilweise laubabwerfenden Wäldern auf und besucht angrenzende Gebiete.^[3]

Die Art nutzt verschiedene Ruheplätze wie Höhlen, Tunnel, Reetdächer oder andere Bauwerke sowie Baumhöhlen, eingerollte Blätter (z. B. von Helikonien) oder ausgehöhlte Stängel von Disteln. Oft teilen sich wenige Exemplare ein Versteck, wobei sie etwas Abstand voneinander halten. Die Tiere fliegen meist langsam und unstet in 2 bis 4 Meter Höhe. Obwohl keine Studie zur Beute des Zimtbraunen Mausohrs vorliegt, wird angenommen, dass die Nahrung aus Insekten besteht. Laut vereinzelten Beobachtungen erfolgt die Geburt der Nachkommen im Mai.^[3][2]

Status

Für den Bestand liegen keine Bedrohungen vor. Die IUCN listet die Art als nicht gefährdet (least concern).^[3]

Belege

1. ↑ Myotis fortidens. In: Don E. Wilson, DeeAnn M. Reeder (Hrsg.): Mammal Species of the World. A taxonomic and geographic Reference. 2 Bände. 3. Auflage. Johns Hopkins University Press, Baltimore MD 2005, ISBN 0-8018-8221-4.
2. ↑ ^{a b} Reid, Fiona: A Field Guide to the Mammals of Central America and Southeast Mexico. Oxford University Press, 2009, S. 149–150 (Myotis fortidens).
3. ↑ ^{a b c} Myotis fortidens in der Roten Liste gefährdeter Arten der IUCN 2017. Eingestellt von: Perez, S., de Grammont, P.C. & Cuarón, A.D., 2017. Abgerufen am 16. Februar 2018.

The cinnamon myotis (Myotis fortidens) is a species of vesper bat. It is found in Guatemala and Mexico.

References

Myotis fortidens es una especie de murciélago de la familia Vespertilionidae.

Distribución geográfica

Se encuentra en Guatemala y México.

Referencias

Bibliografía

• SIMMONS, N. B. Order Chiroptera. In: WILSON, D. E.; REEDER, D. M. (Eds.). Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference. 3. ed. Baltimore: Johns Hopkins University Press, 2005. v. 1, p. 312-529.

Myotis fortidens Myotis generoko animalia da. Chiropteraren barruko Myotinae azpifamilia eta Vespertilionidae familian sailkatuta dago

Erreferentziak

• 'Myotis fortidens'ri buruzko informazioa Mammals of The World datubasean

Ikus, gainera

• Vespertilionidae

Myotis fortidens (Miller & G. M. Allen, 1928) è un pipistrello della famiglia dei Vespertilionidi diffuso nell'America centrale.^[1][2]

Descrizione

Dimensioni

Pipistrello di piccole dimensioni, con la lunghezza della testa e del corpo tra 46 e 53,6 mm, la lunghezza dell'avambraccio tra 37,4 e 38,6 mm, la lunghezza della coda tra 34,2 e 39 mm, la lunghezza del piede tra 7,2 e 8 mm, la lunghezza delle orecchie di 13,6 mm.^[3]

Aspetto

La pelliccia è lunga e leggermente lanosa. Le parti dorsali sono giallo-arancioni o cannella, mentre le parti ventrali sono giallo-brunastre. La base dei peli è ovunque nerastra. Le orecchie sono strette ed appuntite. Il trago è lungo, sottile ed appuntito. Le membrane alari sono nerastre e attaccate posteriormente alla base delle dita dei piedi, i quali sono relativamente grandi. La coda è lunga ed inclusa completamente nell'ampio uropatagio.

Biologia

Comportamento

Si rifugia nelle cavità degli alberi, in buchi prodotti su steli di cardo, nei tetti di paglia delle case e in foglie arrotolate di Heliconia. Forma piccoli gruppi, con gli individui ben distanziati tra loro. Viene frequentemente osservata mentre vola intorno ad edifici che può utilizzare come siti notturni. Il volo è lento ed erratico.

Alimentazione

Si nutre di insetti catturati in volo a circa 2-4 metri dal suolo.

Riproduzione

Le nascite avvengono nel mese di maggio.

Distribuzione e habitat

Questa specie è diffusa nel Messico dagli stati di Sonora e Veracruz fino al Chiapas e in Guatemala.

Vive nelle foreste secche e semi-decidue di pianura.

Tassonomia

Sono state riconosciute 2 sottospecie:

• M.f.fortidens: Coste occidentali del Messico dalla parte meridionale dello stato di Sinaloa fino al Guatemala meridionale e dal Tamaulipas fino al Chiapas ad est;
• M.f.sonoriensis (Findley & Jones, 1967): Stati messicani nord-occidentali di Sonora e Sinaloa settentrionale.

Stato di conservazione

La IUCN Red List, considerato il vasto areale, la popolazione presumibilmente numerosa, la presenza in diverse aree protette e la tolleranza alle modifiche ambientali, classifica M.fortidens come specie a rischio minimo (LC).^[1]

Note

Bibliografia

• Fiona A. Reid, A field guide to the Mammals of Central America and Southeast Mexico, Oxford University Press, 2009. ISBN 9780195343236

Myotis fortidens is een zoogdier uit de familie van de gladneuzen (Vespertilionidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Miller & Allen in 1928.

Myotis fortidens é uma espécie de morcego da família Vespertilionidae.

Pode ser encontrada nos seguintes países: Guatemala e México.

Referências

• (em inglês) Chiroptera Specialist Group 1996. Myotis fortidens. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Dados de 9 de Julho de 2007.

Myotis fortidens^[2][3][4][5] är en fladdermusart som beskrevs av Miller och Allen 1928. Myotis fortidens ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar.^[6][7] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.^[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.^[6] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter.^[3]

Arten blir 47 till 63 mm lång (huvud och bål), har en 30 till 43 mm lång svans och väger 5 till 8 g. Underarmarna är 35 till 40 mm långa, bakfötterna är 7 till 10 mm långa och öronen är 13 till 15 mm stora. Den lite ulliga pälsen på ovansidan bildas av 5 till 7 mm långa hår. De är gul-orange till kanelfärgad. På undersidan är håren svarta nära roten och vita vid spetsen vad som ger en krämfärgad päls. Myotis fortidens har en svart flygmembran och några hår vid kanten av svansflyghuden. Arten har i motsats till andra släktmedlemmar bara en mindre premolar per sida i käkarna. Andra gulaktiga arter av släktet Myotis lever i bergstrakter.^[8]

Denna fladdermus förekommer i västra och södra Mexiko samt i Guatemala. Arten lever i torra eller i delvis lövfällande skogar, ofta nära havet.^[1]

Myotis fortidens vilar i trädens håligheter, under halmtak och under stora sammanrullade blad. I sällsynta fall sover arten i grottor, i tunnlar eller i vägtrummor. Individerna bildar mindre flockar och håller lite avstånd från varandra vid sovplatsen. Fladdermusen flyger vanligen 2 till 4 meter över marken och jagar troligen insekter.^[1] Enligt ett fåtal iakttagelser föds ungarna under våren (maj).^[8]

Källor

1. ^ [a b c d] 2008 Myotis fortidens Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
2. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
3. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Myotis fortidens
4. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
5. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (27 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/myotis+fortidens/match/1. Läst 24 september 2012.
7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
8. ^ [a b] Reid, Fiona (2009). ”Myotis fortidens”. A Field Guide to the Mammals of Central America. Oxford University Press. sid. 149-150

Externa länkar

• Wikispecies har information om Myotis fortidens.
  Artförteckning

Myotis fortidens — вид рукокрилих роду Нічниця (Myotis).

Поширення, поведінка

Країни проживання: Гватемала, Мексика. Зустрічається тільки в низинах. Цей вид можна знайти в сухих і напівлистопадних лісах і узліссях. Лаштує сідала в дуплах дерев. Політ повільний і нестійкий, на висоті від 2 до 4 метрів. Ймовірно, харчується комахами, зловленими в польоті. Ймовірно, молодь народжуються в травні.

Джерела

• Perez, S., de Grammont, P.C. & Cuarón, A.D. 2008. Myotis fortidens. In: IUCN 2012

Myotis fortidens là một loài động vật có vú trong họ Dơi muỗi, bộ Dơi. Loài này được Miller & Allen mô tả năm 1928.^[1]

Chú thích

Tham khảo

Liên kết ngoài

Phương tiện liên quan tới Myotis fortidens tại Wikimedia Commons

Bài viết họ Dơi muỗi này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.

• x
• t
• s