dcsimg

Vialer (växter) ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Vialer (Lathyrus)[1] är ett släkte av ärtväxter. Vialer ingår i familjen ärtväxter.[1] Det finns omkring 160 arter av Lathyrus; de förekommer i de tempererade områdena på båda halvkloten och även i bergiga delar av Afrika.

Ett- till fleråriga örter, upprätta, krypande eller klättrande. Stjälkarna är ofta vingkantade. Bladen är vanligen parbladiga och uddbladet kan vara ombildad till ett klänge eller borst. Småbladen är två till många, i sällsynta fall saknas de helt, helbräddade och enkla. Stipler oftast stora. Blommorna ensamma, eller vanligen flera i en klase som kommer i bladvecken. Blommorna är ofta stora och färggranna, typiska för familjen. Frukten är en tillplattad balja med två till många frön.

Vialer liknar mycket vickrar men har en pistill som är tillplattad mot spetsen och bladparen är ofta få (0-4). Vickrar har en rundad pistill som smalar av mot spetsen och bladparen är många.

Fröna hos några vialarter innehåller en giftig aminosyra, som om de förtärs i stora mängder kan orsaka en allvarlig sjukdom, lathyrism.

Många arter är viktiga kulturväxter, både grödor och prydnadsväxter. Den mest kända arten torde vara luktärt.

Odling

Arter med upprätta stjälkar och med fler än ett bladpar är lundväxter, medan resten, inklusive standvial växer bäst i full sol, i väldränerad jord. Förökas med frön eller delning.

Hybrider

Trots att det ibland rapporteras om hybrider, har det bland europeiska och asiatiska arter visat sig omöjligt att få fram korsningar.

Synonymer

Arter som utan klänge har tidigare samlats i släktet Orobus. Dessa heter oftast "ärt" på svenska; Gökärt (Lathyrus linifolius), vippärt (Lathyrus niger) och vårärt (Lathyrus vernus).

  • Anurus Presl
  • Aphaca L.
  • Cicercula Medikus
  • Clymenum L.
  • Graphiosa Alef.
  • Lastila Alef.
  • Menkenia Bubani
  • Navidura ALef.
  • Nissolia Jacq.
  • Ochrus Miller
  • Orobus L.

Dottertaxa till Vialer, i alfabetisk ordning[1]

Bildgalleri

Källor

  • Davies A.J.S. (1958) A cytotaxonomic study in the genus Lathyrus.

Ph.D. thesis, Manchester University.

  • Kearney, J. P. and Smartt, J. (1995) The grasspea Lathyrus sativus (Leguminosae-Papilionoideae)

Noter

  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (27 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17068942. Läst 26 maj 2014.

Externa länkar

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV

Vialer (växter): Brief Summary ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Vialer (Lathyrus) är ett släkte av ärtväxter. Vialer ingår i familjen ärtväxter. Det finns omkring 160 arter av Lathyrus; de förekommer i de tempererade områdena på båda halvkloten och även i bergiga delar av Afrika.

Ett- till fleråriga örter, upprätta, krypande eller klättrande. Stjälkarna är ofta vingkantade. Bladen är vanligen parbladiga och uddbladet kan vara ombildad till ett klänge eller borst. Småbladen är två till många, i sällsynta fall saknas de helt, helbräddade och enkla. Stipler oftast stora. Blommorna ensamma, eller vanligen flera i en klase som kommer i bladvecken. Blommorna är ofta stora och färggranna, typiska för familjen. Frukten är en tillplattad balja med två till många frön.

Vialer liknar mycket vickrar men har en pistill som är tillplattad mot spetsen och bladparen är ofta få (0-4). Vickrar har en rundad pistill som smalar av mot spetsen och bladparen är många.

Fröna hos några vialarter innehåller en giftig aminosyra, som om de förtärs i stora mängder kan orsaka en allvarlig sjukdom, lathyrism.

Många arter är viktiga kulturväxter, både grödor och prydnadsväxter. Den mest kända arten torde vara luktärt.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV