dcsimg
Imagem de Gyromitra infula (Schaeff.) Quél. 1886
Life » » Fungi » » Ascomycota » » Discinaceae »

Gyromitra infula (Schaeff.) Quél. 1886

Biskopsmössa (svamp) ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Den mykologiska karaktären hos biskopsmössa:

Smooth icon.png
hymenium:
slät

Convex cap icon.svg
hatt:
välvd

NA cap icon.svg
skivtyp:
inte tillämpbart

Poisonous toxicity icon.png
ätlighet:
giftig



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
gul

Saprotrophic ecology icon.png
ekologi:
saprofyt

Biskopsmössa (Gyromitra infula) är en svampart[3] som först beskrevs av Jakob Christan Schaeffer, och fick sitt nu gällande namn av Lucien Quélet 1886. Biskopsmössa ingår i släktet stenmurklor, och familjen Discinaceae.[4][5][6] Artens status i Sverige är "reproducerande".[6] Inga underarter finns listade.[4]

Biskopsmössa kallas också brun hattmurkla.

Biskopsmössan som är vanlig i hela Sverige betraktades fram till slutet av 1970-talet som en god matsvamp utan avkokning, numera avråds dock från förtäring av den, då alla arter i släktet Gyromitra antas innehålla större eller mindre mängder gyromitrin. Därtill förväxlas den lätt med lömsk biskopsmössa (se nedan). Biskopsmössorna anses därtill av många som smaklösa.[7]

Förväxlingsrisk

Biskopsmössan förväxlas lätt med den giftigare svampen lömsk biskopsmössa (Gyromitra ambigua, även kallad giftig hattmurkla, storsporig biskopsmössa).[8] Lömsk biskopsmössa innehåller giftet gyromitrin, som man nu vet även vid låga doser kan ha cancerogena egenskaper på lång sikt, och inte heller förtäring efter avkok är därför att rekommendera.[källa behövs] Gyromitrin är ett mycket starkt gift, och att andas in ångor från svampen då den förvaras i bilen eller under torkning, räcker för förgiftningssymptom.

Lömsk biskopsmössa har dock en något skrynkligare och mörkare hatt och dess fot är något mera lilafärgad än biskopsmössans fot. Dessutom växer lömsk biskopsmössa ofta direkt på marken, medan biskopsmössan ofta växer på nedbrutna stubbar och stockar.

Mushroom.svg Denna svampartikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.

Källor

  1. ^ Boud. (1907) , In: Hist. Class. Discom. Eur. (Paris):35
  2. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:105
  3. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):272
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (27 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
  5. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  6. ^ [a b] Dyntaxa biskopsmössa
  7. ^ Nya Svampboken, Pelle Holmberg och Hans Marklund s. 205-206.
  8. ^ Svampguiden, läst den 19 november 2014

Externa länkar

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV

Biskopsmössa (svamp): Brief Summary ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Biskopsmössa (Gyromitra infula) är en svampart som först beskrevs av Jakob Christan Schaeffer, och fick sitt nu gällande namn av Lucien Quélet 1886. Biskopsmössa ingår i släktet stenmurklor, och familjen Discinaceae. Artens status i Sverige är "reproducerande". Inga underarter finns listade.

Biskopsmössa kallas också brun hattmurkla.

Biskopsmössan som är vanlig i hela Sverige betraktades fram till slutet av 1970-talet som en god matsvamp utan avkokning, numera avråds dock från förtäring av den, då alla arter i släktet Gyromitra antas innehålla större eller mindre mängder gyromitrin. Därtill förväxlas den lätt med lömsk biskopsmössa (se nedan). Biskopsmössorna anses därtill av många som smaklösa.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV