Gåsgam[2] (Gyps fulvus) är en art i underfamiljen gamla världens gamar som ingår i familjen hökartade rovfåglar.[3][2]
Gåsgamen är en mycket stor fågel med en längd på 95–110 centimeter, ett vingspann på 235–270 centimeter och väger sex till 13 kilogram. Honan är i genomsnitt större än hanen. Den kläcks naken och är utseendemässigt en typisk representant för gamla världens gamar, med vitt huvud, ljus halsboa, mycket breda och långa vingar, med långa handpennor, och kort stjärt. Kroppen och vingtäckarna är sandfärgade och kontrasterar mot de mörka vingpennorna. När den kretsar håller den vingarna lyfta i ett grunt V.[4]
Liksom andra gamar är den en asätare som huvudsakligen lever av kadaver som den främst finner genom att glidflyga över öppna områden, ofta i flock. Den ger ifrån sig grymtningar när den tar nattkvist och när de samlas vid ett byte. Gåsgamen häckar på klipphyllor och den lägger ett ägg. Den kan häcka i kolonier som ibland omfattar flera hundra par.
Gåsgamen häckar från Medelhavsområdet österut genom Mellanöstern till Himalaya. Den delas ofta upp i två underarter:[3]
Vanligtvis är gåsgamen ganska stationär, men har observerats ett fåtal gånger i Sverige. Första observationen skedde 1986 i Skåne, andra år 2000 i Södermanland och tredje 2012 i Göteborg. I juli 2013 observerades först en individ i Västervik, senare en i Skåne och ytterligare en flygande över Öland. Hur många individer det rör sig om är oklart.[5]
Gåsgamen blir allt vanligare, i skarp kontrast mot i princip alla sina släktingar i Sydasien och Afrika söder om Sahara. IUCN placerar den därför i hotkategorin livskraftig (LC).[1] I Europa uppskattas beståndet till 32.400 till 34.400.[1]
I flykten är den massiv med kontrasterande vingteckning.
Gåsgamen häckar i bergsområden.
Gåsgamen har vitt huvud.
Den födosöker ofta i flock.
Wiktionary har ett uppslag om gåsgam.
Wikispecies har information om Gyps fulvus.
Gåsgam (Gyps fulvus) är en art i underfamiljen gamla världens gamar som ingår i familjen hökartade rovfåglar.
_3.jpg)
