Större kiskadi[2] tidigare kallad bentevi[3] (Pitangus sulphuratus) är en fågel i familjen tyranner inom ordningen tättingar.[4] IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]
Större kiskadin har genom sin talrikhet och oräddhet blivit mycket känd. Den påminner i kroppsform och levnadssätt om törnskatan, är på översidan grön, på undersidan gul och har en gul tofs på huvudet. Den lever av insekter och har fått sitt namn efter varningsskriket "bien te vi" (spanska = jag såg dig väl).[3]
Större kiskadi delas in i tio underarter med följande utbredning:[4]
Större kiskadi tidigare kallad bentevi (Pitangus sulphuratus) är en fågel i familjen tyranner inom ordningen tättingar. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.
Större kiskadin har genom sin talrikhet och oräddhet blivit mycket känd. Den påminner i kroppsform och levnadssätt om törnskatan, är på översidan grön, på undersidan gul och har en gul tofs på huvudet. Den lever av insekter och har fått sitt namn efter varningsskriket "bien te vi" (spanska = jag såg dig väl).
Större kiskadi delas in i tio underarter med följande utbredning:
P. s. sulphuratus – tropiska sydöstra Colombia till sydöstra Peru, Guyanaregionen och norra Brasilien P. s. texanus – södra Texas (Rio Grande Valley) till sydöstra Mexiko (Veracruz) P. s. derbianus – torra områden i västra Mexiko (från södra Sonora-öknen till Tehuantepec-näset) P. s. guatimalensis – sydöstra Mexiko (Nuevo León) till centrala Panama P. s. trinitatis – östligaste Colombia till östra Venezuela, nordvästra Brasilien och Trinidad P. s. caucensis – västra och södra Colombia (sydvästra Bolívar, Cauca och Magdalena-dalarna) P. s. rufipennis – kustnära delarna av norra Colombia och norra Venezuela P. s. maximiliani – Amazonområdet i Brasilien till östra Bolivia och Chaco i Paraguay P. s. bolivianus – höglandet i östra Bolivia (från Cochabamba till Tarija) P. s. argentinus – sydostligaste Brasilien, östra Paraguay, Uruguay och centrala Argentina