Kransborre (Marrubium vulgare) är en flerårig växt inom familjen kransblommiga växter.
Kransborren blir från 25 – 60 cm hög och blommar från juli till september med små gulvita blommor. Blomsamlingarna är klotrunda, täta men åtskilda och har ett foder som är 3 – 4 mm långt och stjärnhårigt. Stjälken är grov och vitullig. Bladen är 2 – 4 cm långa, rundade, naggade och rynkiga. De är skaftade, gleshåriga på ovansidan och filthåriga på undersidan.
Kransborren är mycket sällsynt i Norden (fridlyst i Sverige), men kan återfinnas naturaliserad på frisk, öppen mark, exempelvis gammal bebyggelse och trädgårdar. Dess utbredning i Norden är begränsad till huvudsakligen Öland och Gotland och en del områden i Danmark. Dess ursprung är medelhavsområdet.
Den finns allmänt i stora delar av Nordamerika, men är inte ursprunglig där.
Enligt folkmedicinen kan beredningar av kransborre användas mot
Ansågs också urindrivande.
Artepitetet vulgare härleds från latin vulgus = allmän. Detta kan synas märkligt för en nu sällsynt växt, men förklaringen är att kransborre var mycket vanlig i södra Sverige, då den namngavs av Linné på 1700-talet.
Kransborre (Marrubium vulgare) är en flerårig växt inom familjen kransblommiga växter.