Tajgaflugsnappare[2] (Ficedula albicilla) är en liten tätting i familjen flugsnappare (Muscicapidae)[3] som tidigare behandlades som underart till mindre flugsnappare.
Den adulta tajgaflugsnapparen mäter 11-12,5 cm på längden och är till största delen olivbrun på ovansidan vit på undersidan. Den uppträder rastlöst och rör sig kvickt i lövverket, vilket skiljer den från flera av de andra arterna i samma släkte. Den har en liten helmörk näbb och en tydlig vit orbitalring. Sittande knycker den ofta på stjärten. I flykten kan man se vita sidor basalt på den i övrigt svarta stjärten, ungefär som hos en stenskvätta.
Den adulta hanen har en tegelröd strupe som distinkt avgränsas av det grå övre bröstet som i sin tur diffust avgränsas mot det vita bröstet. Hjässan och örontäckarna är olivbruna medan "ansiktssidan" är grå. Icke-häckande hanar, honor och juveniler har olivbrunt huvud, grått bröst i kontrast till vit strupfläck och saknar det tegelröda bröstet. Hanarna anlägger en i det närmaste adult sommardräkt, med röd strupfläck, redan under andra levnadsåret.[4]
Den påminner mycket om mindre flugsnappare men skiljer sig ifrån denna då den tegelröda strupen hos den adulta hanen av tajgaflugsnappare helt är omgärdat av blygrått och på att hjässan i denna dräkt har samma olivbruna ton som ryggen. I alla dräkter skiljer den sig ifrån mindre flugsnappare på den helmörka näbben, på att de övre stjärttäckarna är mörkare än stjärtpennorna och att den har vita spetsar på tertialerna. I övrigt skiljs arterna främst på sången.[4]
Tajgaflugsnapparens vanligaste lockläte, som är en rullande, hård och snabb drill trrrt eller trrrr, är snabbare än hos mindre flugsnapparen och liknas ibland vid lätet av en gren som knarrar i vinden eller locklätet av en tystlåten dubbeltrast. Den yttrar även mjukare korta enstaviga tickande läten och hårda tzit. Sången skiljer sig helt ifrån mindre flugsnappare och består av snabba serier med torra drillar och högfrekventa visslingar, som växlar i olika tonhöjd och har karaktäristiska drillande r.[4][5] Perioden då den sjunger är ganska kort.
Länge behandlades tajgaflugsnappare som underart till mindre flugsnappare men taxonet delades upp i två arter på grund av skillnader i morfologi, läte, genetisk data och delvis sympatrisk utbredning.
Tajgaflugsnappare är en flyttfågel som häckar på tajga i centrala och östra Sibirien, från Ural i väster till Kamtjatka i öster, och så långt söderut som norra Mongoliet. Den övervintrar i södra Asien, från östra Indien till södra Kina och Sydostasien, så långt söderut som till Borneo.[6][3]
Den är en mycket sällsynt gäst i Europa och den första säkra observationen skedde i slutet av oktober 1998 vid fyrträdgården vid Segerstad på sydöstra Öland i Sverige.[7] Den kan dock tidigare ha varit förbisedd då den behandlats som underart till mindre flugsnappare. I oktober 2000 observerades arten i Finistrère i Frankrike, i september 2002 på Amager i Danmark och i april 2003 i Flamborough, England.
Tajgaflugsnapparen förekommer under häckningsperioden, precis som namnet antyder, på tajga med blandad löv- och barrskog. Under flytten och i vinterkvarteren återfinns den i olika typer av skogsmark, fruktträdgårdar och parker, där den föredrar gläntor, hyggen och skogskanter.[5]
Arten har ett stort utbredningsområde med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Det saknas dock information om dess populationsstorlek.
Tajgaflugsnappare (Ficedula albicilla) är en liten tätting i familjen flugsnappare (Muscicapidae) som tidigare behandlades som underart till mindre flugsnappare.