Hämpling (Linaria cannabina) är en fågel inom familjen finkar.[2]
Hämplingen är en liten och slank, ganska långstjärtad fink med kort grå näbb.[3] Den mäter 12,5–14 centimeter,[3] har ett vingspann på 21–26 centimeter och väger upp till 18 gram. Den har kluven stjärt som är brunsvart med vita kanter, beigevit strupe med gråmelerad teckning och framryggen är brun.[3] Vingpennorna är mörkt brunsvarta, och de vita ytterkanterna på handpennorna bildar en ljus fläck på den sammanslagna vingen, som även syns när fågeln flyger.
Adult hane i sommardräkt har kanelbrun rygg och övre vingtäckare, rött övre bröst och panna, gråvit, streckad övergump, grått huvud och nacke, och ljusare strupe.[3] Det röda är svagare på hösten och delvis dolt av gråa bräm.[3] Honan och juvenil saknar det röda i sin fjäderdräkt, har streckad brun rygg, brungrå övre vingtäckare och mörkare streckad övergump.[3] Juvenil fågel har en mer streckad och mer gråbrun framrygg och saknar även streckning på strupen.
Adult hona
Adult hane
Hämplingen har ett kort upprepat lockläte "tett" med inslag av visslingar och drillar. Sången är varierad, kvittrande och melodisk.
Hämplingen häckar i stora delar av Europa, västra Asien och Nordafrika. Den norra och östliga populationerna är flyttfåglar som i september till november flyttar till västra och sydvästra Europa, och så långt söderut som norra Afrika, Irak, Pakistan och Indien, och återkommer i mars till maj.[4]
Tidigare placerades hämplingen i släktet Carduelis, men genetiska studier har visat att det släktet är parafyletiskt, varför hämplingarna nu oftast förs till det släktet Linaria, tillsammans med jemenhämpling, vinterhämpling och somaliahämpling.[5][6]
Olika auktoriteter delar upp arten i olika många underarter. Clements et al. 2016 delar upp den i följande sju underarter:[7]
Hämplingen förekommer i södra och mellersta Sverige samt vid kusten i Norrland. I mindre omfattning förekommer det att hämplingar övervintrar i södra Sverige.
Hämplingen föredrar öppna landskap, med buskar och träddungar omväxlande med ogräsrika fält, och har minskat i antal när odlingslandskapet växer igen. Hämplingen uppträder nästan alltid i par.[3] Den kan bli upp till nio år gammal.[källa behövs]
Hämplingen blir könsmogen efter ett år. Det skålformade boet byggs av honan, medan hanen övervakar, och placeras oftast lågt i en buske eller ett mindre träd. Den får två eller ibland tre kullar per år. Honan lägger i snitt 4-6 ljusblå ägg med mörkare fläckar. Äggen ruvas i 10–14 dagar, främst av honan. Hanen matar henne med uppstötta frön. Ungarna tas om hand av båda föräldrarna och de blir flygga efter 11–17 dagar.[4]
Födan utgörs till större delen av små frön men på sommaren äter den också insekter.
Det svenska trivialnamnet "hämpling", liksom det vetenskapliga artnamnet cannabina, kommer av att den äter frön av hampa.
Wikimedia Commons har media som rör hämpling.
