Kejsargås[2] (Anser canagicus) är en gås som lever kring Berings hav.[3]
Kejsargåsen har en kompakt grå, subtilt svartstreckad kropp. Huvudet, bakre delen av halsen och stjärten är vit. På grund av det järnrika vattnet i dess habitat färgas ofta huvudet orangebrunt. Till skillnad från den blå morfen av snögås så sträcker sig aldrig det vita till framsidan av halsen. Könen är lika, men juvenilen har grått huvud.
Kejsargåsen häckar i östra Sibirien och västra Alaska kring Berings hav och Kamtjatka. Den är en flyttfågel som främst övervintrar på Aleuterna men även till sydvästra Alaska och östra Kamtjatka.
Tidigare placerades arten i släktet Chen tillsammans med de andra nordamerikanska gässen snögås och dvärgsnögås. Genetiska studier från 2016 visar dock att arterna i Chen är inbäddade i Anser.[4]
Arten är mindre flockbenägen än merparten av alla andra gäss, och uppträder ofta i familjegrupper. Den häckar vid kusten av tundran och lägger 3–7 ägg i ett bo som placerar på marken. Häckande fåglar ruggar nära sin häckningsplats medan icke-häckande individer flyttar till St. Lawrence Island för att rugga, före huvudflytten till de klippiga kuststräckorna vid vinterkvarteren. Den lever främst av gräs som växer vid stranden och andra kustnära växter.
Internationella naturvårdsunionen kategoriserar arten som nära hotad.[1] Den tros ha minskat relativt kraftigt och anses fortfarande vara utsatt på grund av jakt och oljeutsläpp. I framtiden tror man att klimatförändringar kommer påverka artens bestånd negativt.[1] Världspopulationen uppskattas till cirka 85 000 par.[5]
Dess vetenskapliga namn canagicus härstammar från Kanaga som är en ö inom Aleuterna.
Kejsargåsens läte.
Kejsargås (Anser canagicus) är en gås som lever kring Berings hav.