Hökuggla (Surnia ulula) är en fågel som tillhör fågelfamiljen ugglor. Den placeras ensam i sitt släkte Surnia och förekommer i norra Nordamerika, Europa och Asien.
Hökuggla är 35–43 centimeter lång och har ett vingspann på 69–82 centimeter.[3] Hannar väger i genomsnitt ungefär 270 gram och honor 320 gram. I flykten har den med sin långa stjärt och vingform en höklik silhuett vilket gett den dess trivialnamn. Dock har den ett proportionellt större huvud än hökarna men i jämförelse med många ugglor ett ganska litet och runt huvud. Den har gul iris och ljusgul näbb. Ögonkransarna är vita, med svarta borst. Huvudet och halsen är svartaktiga på ovansidan, med vita fläckar. För övrigt är den brun på ovansidan, med vita fläckar och vit på undersidan, med mörka tvärlinjer. Vingpennorna är bruna, med vita fläckar. Stjärten är brun med vita tvärband. Juvenilen är något mer gråbrun och har inga tydliga linjer på undersidan.
Liksom andra ugglor har hökugglan en rad ganska olika läten. Fågeln sjunger under parningsleken med öppen näbb och reser fjäderdräkten under näbben. Den vippar upp och ned med stjärten och rör sig ryckigt i träden. Sången som hannen utstöter för att markera revir är distinkt och liknar ett rullande ”ho ho hoho y y yyyyyy”. Detta rop börjar jämförelsevis lågmält och stiger i ljudstyrka. Om ett par träffas är sången kortare och utförs ibland i duett. Under parningsleken har honan ett tiggläte vilket påminner om ett hest ”chät”. Ungarnas rop när de tigger om mat är däremot ett ”tschschui-epp”. Läten för att skrämma bort fiender och vid strider mellan artfränder är fräsanden eller klappranden med näbben.
Hökugglan förekommer i de norra delarna av Nordamerika, Asien och Europa.
Hökugglan delas vanligtvis in i tre underarter:[4]
I Sverige är den en häckfågel i Norrland men uppträder längre söderut som strykfågel under höst och vinter.
Hökugglan uppträder normalt i barrskog och gärna i kanten mot öppnare vegetation. Den är delvis dagaktiv och placerar sitt bo i ihåliga träd eller använder bon som andra fåglar övergivit. Huvudfödan utgörs av små gnagare och mindre fåglar. Den sitter och spanar efter byte. När den upptäckt något flyger den mycket snabbt fram och fångar det. Hökugglan har god hörsel och det händer att den fångar gnagare som rör sig inne i snö.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 100.000 och en halv miljon vuxna individer, varav det i Europa tros häcka 10.400-53.900 par.[1].
Hökugglan är Jämtlands landskapsfågel.
Hökuggla (Surnia ulula) är en fågel som tillhör fågelfamiljen ugglor. Den placeras ensam i sitt släkte Surnia och förekommer i norra Nordamerika, Europa och Asien.