Bitterpilört (Persicaria hydropiper) är en art i familjen slideväxter
Beskrivning
Bitterpilört är en mångformig ettårig ört, 20–30 cm hög. Stjälken är uppstigande eller upprätt, den är rotslående nertill. Bladen är lansettlika och bredast nedanför mitten. De har en stark pepparaktig smak. De nedre stipelslidorna har korta kanthår medan de övre vanligen är helt kala. Blommorna sitter i axlika, glesa samlingar. De är oansenliga med grönaktiga, rödspetsade hylleblad. Hyllebladen och blomskaften är klädda med gula, tätt sittande körtlar. Frukten är en matt mörkbrun nöt.
Bitterpilört blommar från juli till september
Medicinsk användning
Bitterpilört används inom folkmedicinen som blödningshämmande eller urindrivande medel. Använda delar är hela växten utom roten, färsk eller torkad. Aktiva ämnen, som finns i körtlar på blad och stjälk, är seskviterpenaldehyderna tadeonal och polygodiol, som också ger växten dess skarpa smak. Aktiva ämnen är också flavonglykosider som kaliumbisulfatester av rhamnazin. [1]
Bitterpilört finns i stora delar av Europa, Asien, Australien och Nordamerika. I Sverige förekommer den i södra och mellersta delarna, men sällsynt också längre norrut.
Bitterpilört växer i diken, dykärr och andra vattensamlingar. Den är sommarannuell, d.v.s. vårgroende och höstblommande.
Hydropiper betyder vattenpeppar.
Växten har fått sitt namn av bladens brännande smak och kallas därför ibland "vattenpeppar".
Förväxlingsarter
Dessa har dock varken stark smak eller körtlar på hyllebladen.
Namn Trakt Ref. Kommentar
Bitterblad Bitterknäa Jumfrutvål Uppland [2] Vattenpeppar Dessa växter har rykte som
huskur för att ta bort
fräknar Vattensåpa
-
Persicaria acris Gray nom. illeg.
-
Persicaria flaccida (Meisner) H.Gross
-
Persicaria hydropiper (L.) Spach
- (L.) Delarbre
- subsp. flaccida (Meisner) A.H.Munshi & G.N.Javeid
- subsp. hispida (J.D.Hooker) Soják
- subsp. laetivirens (Makino) Soják
- subsp. maximowiczii (Reg.) Soják
- subsp. microcarpa (Danser) Soják
- subsp. oryzetum (Blume) Soják
- var. angustifolia (A.Braun) M.Kitagawa
- var. diffusa Kitagawa
- var. eglandulosa (J.D.Hooker) G.H.Dar nom. inval.
- var. glandulosissima (Gage) H.B.Naithani & S.Biswas
- var. longistachya (Chang & Li) M.Kitagawa
- var. projecta (Stanford) Moldenke
- var. vulgaris (Meisner) Ohki
-
Persicaria maximowiczii (Regel) Nakai
-
Persicaria urens Friche-Joset & Montandon
-
Persicaria vernalis Nakai
-
Peutalis hydropiper (L.) Rafinesque
-
Polygonum acre Lam. nom. illeg.
-
Polygonum chloroleucon Gand.
-
Polygonum ciliare Kitt.
- 'Polygonum escluseanum Sennen
- 'Polygonum fallacinum Gandoger
-
Polygonum flaccidum Meisner
- flaccidum Roxb.
- var. hispidum J.D.Hooker
-
Polygonum flexuosum Gandoger
-
Polygonum glandulosum Poir.
-
Polygonum gracile Salisbury nom. illeg.
-
Polygonum hydropiper L.
- f. ciliare Domin
- subsp. megalocarpum Danser
- subsp. microcarpum Danser
- var. angustifolium A.Braun
- var. glandulosissima Gage
- var. laetivirens Makino
- var. longistachyum Y.L.Chang & S.X.Li
- var. projectum Stanford
- var. vulgare Meisner
- insolitum Gandoger
- maximowiczii Regel
- oryzetorum Blume
- pallidum Gandoger
- podophyllum Gandoger
- punctatum Sennen
- purpuratum Gandoger
- schinzii Schuster
- vasconicum Gandoger
- vernale (Nakai) Makino & Nemoto
Not: I litteraturen kan stavningen Polugonum ses, vilket är helt ekvivalent med Polygonum.
Referenser
-
^ Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983
-
^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 229 [1] Gleerups, Lund 1832–1837, faksimilutgåva Malmö 1962
Externa länkar