Procellaria är ett släkte inom familjen liror med långvingade havsfåglar som främst förekommer i haven på södra halvklotet.
Alla artera bär trivialnamnet "petrell". Tillsammans med släktet Bulweria placeras de idag ibland i en grupp som kallas "procellarinepetreller" som i sin tur placeras nära valfåglarna.
Länge behandlades glasögonpetrell (Procellaria conspicillata) som en underart till vithakad petrell (Procellaria aequinoctialis) men studier visade att de inte reagerar på varandras läten vilket är en tydlig indikation på att de inte bildar par.[1]
De återfinns i de tempererade och kalla vattnen i haven på södra halvklotet. När de inte häckar lever de ett pelagiskt liv. Mindre sotpetrell är den art som regelbundet befinner sig längst norrut då den övervintrar så långt norrut som utanför Mexicos kuster.
De är stora liror med tydlig rörformigt utskott på näbbryggen. De flyger på stela vingar och använder sig av en "bågande" flygteknik vilket gör att de kan förflytta sig med ett minimum av aktivt flykt. Vithakad petrell och grå petrell ses ofta följa efter fartyg i Indiska oceanen och Sydatlanten. Arterna är mycket lika och i farvatten där flera av arterna förekommer, exempelvis utanför Nya Zeeland kan det vara omöjligt att i fält med säkerhet artbestämma många individer.
De besöker bara land för att häcka vilket de gör i kolonier på öar och vid klippiga kuster. De bygger sitt bo i jordhålor och de lägger bara ett vitt ägg per häckningssäsong.
De lever av fisk, bläckfisk, annan havslevande föda och även fiskavfall som de fångar då de följer fiskefartyg.
Alla fem arter är mer eller mindre hotade men värst är situationen för glasögonpetrell och grå petrell.
Det finns även en obeskriven förhistorisk art som är känd från fossil.
Procellaria är ett släkte inom familjen liror med långvingade havsfåglar som främst förekommer i haven på södra halvklotet.