ببغاء الأمازون

Amazonpapegojor(Amazona) är ett släkte med ett 30-tal papegojfåglar som förekommer i Central- och Sydamerika.

Utseende

Amazonpapegojornas fjäderdräkt är oftast grön i olika nyanser, med fläckar i annan färg. Stjärten är kort. Störst är kejsaramazonen (Amazona imperialis) och minst är vitpannad amazon (Amazona albifrons).

Ekologi

Föda i naturen är bland annat nötter och frukter. De är mycket fingerfärdiga med sina fötter.

Systematik

Artlistan nedan följer International Ornithological Congress från 2016,^[1] medan de svenska namnen följer Birdlife Sveriges officiella lista, även den från 2016.^[2]

• Rödryggig amazon (A. festiva)
  • "Nordlig rödryggig amazon" (A. [f.] bodini) – urskiljs som egen art av Birdlife International
• Lilabröstad amazon (A. vinacea)
• Tucumánamazon (A. tucumana)
• Rödmaskad amazon (A. pretrei)
• Svartnäbbad amazon (A. agilis)
• Vitpannad amazon (A. albifrons)
• Gulnäbbad amazon (A. collaria)
• Kubaamazon (A. leucocephala)
• Hispaniolaamazon (A. ventralis)
• Puertoricoamazon (A. vittata)
• Violettkronad amazon (A. finschi)
• Gulkindad amazon (A. autumnalis)
• Diademamazon (A. diadema) – behandlas ofta som underart till autumnalis^[3]
  • "Ecuadoramazon" (A. [a.] lilacina) – urskiljs som egen art av Birdlife International
• Rödkronad amazon (A. viridigenalis)
• Yucatánamazon (A. xantholora)
• Blåkindad amazon (A. dufresniana)
• Rödbrynad amazon (A. rhodocorytha)
• Rödhalsad amazon (A. arausiaca)
• Saintluciaamazon (A. versicolor)
• Gulhuvad amazon (A. oratrix)
• Maríasamazon (A. tresmariae)
• Gulnackad amazon (A. auropalliata)
• Gulkronad amazon (A. ochrocephala)
• Gulskuldrad amazon (A. barbadensis)
• Blåpannad amazon (A. aestiva)
• Soldatamazon (A. mercenarius)
• Nordlig mjölamazon (A. guatemalae)
• Sydlig mjölamazon (A. farinosa)
• Kawallamazon (A. kawalli)
• Kejsaramazon (A. imperialis)
• Rödstjärtad amazon (A. brasiliensis)
• Orangevingad amazon (A. amazonica)
• Saintvincentamazon (A. guildingii)

Birdlife International erkänner även de båda utdöda arterna "martiniqueamazon" och "guadeloupeamazon", medan de flesta auktoriteter betraktar det som osäkert om de någonsin existerat.

Tidigare fördes även gulmaskad papegoja till släktet, men den är mer avlägset släkt och placeras numera som ensam art i Alipiopsitta.

Amazonpapegojor och människan

Status och hot

En stor andel av arterna i släktet är numera hotade, vissa akut.

Som burfåglar

Amazonpapegojor är oftast rätt lugna, men kan vara väldigt skrikiga. De skriker högt, helst morgon till kväll, men det varierar mellan arter och individer. De kan vara mycket trevliga som sällskapsfåglar. Vissa arter är duktiga på att lära sig härma, men det skiljer sig kraftigt mellan individer. De kan under goda förutsättningar bli 60 - 70 år gamla även i fångenskap.

Handeln med vilda papegojor för burfågelindustrin utgör ett stort hot mot flera arter.^[4]

Referenser

Noter

1. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-11-10
3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
4. ^ Guzman, Juan Carlos Cantu; Sanchez, Saldana Maria Elena; Grosselet, Manuel; Gamez, Jesus Siliva (2007) The Illegal Parrot Trade in Mexico (PDF) (Report). Mexico: Defenders of Wildlife.

Källor

• Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom