الأسماء في صفحات التنقل
Svartsmalbi (Lasioglossum fratellum)[2][3] är en biart som först beskrevs av Pérez 1903. Svartsmalbi ingår i släktet smalbin, och familjen vägbin.[4][5][6] Inga underarter finns listade.[4]
Ett smalt, svart bi med en kroppslängd på 8 till 10 mm.[7]
Svartsmalbiet föredrar fuktiga och inte för varma habitat som vägrenar, skogsbryn och -gläntor, kärr[7] och sandhedar, gäna med högre vegetation. I Sydeuropa är biet huvudsakligen en bergsart;[8] i Alperna kan det gå så högt som 2 200 m[7].
Flygtiden varar från april till september för honorna, medan hanarna flyger från slutet av juni till september. Arten är generalist vad gäller näringssöket; det har bland annat iakttagits på ljungväxter som blåbär, klockväxter, korgblommiga växter som tusensköna och dunörtsväxter som mjölke.[8]
Honan gräver ut en underjordisk kammare med upp till 9 larvceller, var och en med ett ägg och näring i form av pollen och nektar. Svartsmalbiet är primitivt eusocial; en dotter ur den första kullen stannar ofta kvar och fungerar som arbetare, medan honan vaktar boet vid ingången. Det förekommer också att mer än en hona kan samsas om samma bo, som då kan ha upp till 17 larvceller. Det händer att blodbiet glasblodbi snyltar på boet.[8]
Svartsmalbiet finns från Sydeuropa till norra Finland, och österut till Karpaterna.[7] Arten är reproducerande i Sverige.[6]
Wikimedia Commons har media som rör Svartsmalbi.
Wikispecies har information om Lasioglossum fratellum.
Svartsmalbi (Lasioglossum fratellum) är en biart som först beskrevs av Pérez 1903. Svartsmalbi ingår i släktet smalbin, och familjen vägbin. Inga underarter finns listade.
