Crossarchus a zo ur genad e rummatadur ar bronneged, ennañ spesadoù mibinelled.
Crossarchus a zo ur genad e rummatadur ar bronneged, ennañ spesadoù mibinelled.
Crossarchus és un gènere de la família de les mangostes, dins l'ordre dels carnívors.
Els membres d'aquest gèneres es troben als pantans i als boscos del centre i l'oest d'Àfrica, en països com Ghana, Costa d'Ivori, Libèria o Sierra Leone.
Viuen en grups de 10 a 24 individus, que se subdivideixen en entre una i tres famílies, formades per una parella i les seves cries. Són animals diürns que deambulen constantment pel seu territori, sense romandre massa temps en un mateix lloc. Durant aquests desplaçament creen nius per viure-hi temporalment.
Fan servir les urpes i el musell per excavar els llits de fulles dels boscos, sota les arrels dels arbres i les potes, per cercar insectes i larves. També s'endinsen en rierols poc profunds per cercar crancs.
S'alimenten d'insectes, larves, petits rèptils, crancs i baies.
Les femelles tenen més d'un cicle estral per any, i si no s'aparellen poden arribar a entrar en zel fins a nou vegades en un sol any. Les ventrades varien entre 2 i 3 cadells per any. Les cries neixen cegues i no obren els ulls fins al dotzè dia. A les tres setmanes ja poden menjar aliment sòlid, i a les cinc, ja tenen el pelatge d'un adult.
Die Kusimansen (Crossarchus) sind eine Raubtiergattung aus der Familie der Mangusten (Herpestidae). Die vier Arten dieser Gattung sind im westlichen und zentralen Afrika beheimatet.
Das Fell der Kusimansen ist verhältnismäßig rau und lang, es ist rötlichbraun bis schwarzbraun gefärbt und oft gesprenkelt. Der Kopf ist heller als der Körper, während die Gliedmaßen dunkler sind. Die Vorderpfoten sind mit langen Krallen versehen, die Krallen der Hinterpfoten sind kürzer. Der relativ kurze Schwanz ist zugespitzt. Kennzeichnend für die Gattung ist die lange Schnauze, die Ohren sind klein und rundlich. Diese Tiere erreichen Kopfrumpflängen von 30 bis 45 Zentimeter, der Schwanz wird 15 bis 32 Zentimeter lang. Das Gewicht erwachsener Tiere liegt zwischen 0,5 und 2 Kilogramm.
Lebensraum dieser Tiere sind Wälder oder Sumpfgebiete. Sie leben in Gruppen, die aus 10 bis 24 Tieren bestehen und sich aus einer bis drei Familien zusammensetzen. Sie wandern herum und halten sich selten länger als zwei Tage an einem Ort auf. Sie sind überwiegend tagaktiv, gehen manchmal jedoch auch nachts auf Nahrungssuche. Sie haben keine fixen Baue, sondern schlafen in Erdlöchern, in hohlen Baumstämmen oder in dichter Vegetation.
Kusimansen sind Allesfresser, die sich von Insekten und deren Larven, anderen Wirbellosen, kleinen Wirbeltieren, Eiern und Früchten ernähren.
Mehrmals im Jahr bringt das Weibchen nach rund 58-tägiger Tragzeit zwei bis vier Jungtiere zur Welt. Diese nehmen ab der dritten Lebenswoche feste Nahrung zu sich und werden mit neun Monaten geschlechtsreif. In menschlicher Obhut können sie ein Alter von neun Jahren erreichen.
Manchmal werden Kusimansen als Haustiere gehalten, sie gelten als intelligente und leicht zu zähmende Tiere.
In freier Natur sind die Kusimansen weitverbreitet. Abgesehen von der Angola-Kusimanse, deren Gefährdungsgrad in der Roten Liste gefährdeter Arten der Weltnaturschutzunion IUCN wegen ungenügender Daten („Data Deficient“) nicht bekannt ist, gelten alle Arten als nicht gefährdet („Least Concern“).
Es werden vier Arten unterschieden:
Manchmal werden auch andere Mangustenarten als Kusimansen bezeichnet, etwa die Liberia-Kusimanse. Diese sind jedoch keine Vertreter dieser Gattung.
Die Kusimansen (Crossarchus) sind eine Raubtiergattung aus der Familie der Mangusten (Herpestidae). Die vier Arten dieser Gattung sind im westlichen und zentralen Afrika beheimatet.
Crossarchus (Кузіманза)— род клясы сысуноў атрада драпежных сямейства мангуставых.
Даўжыня галавы і цела 30.5-45 см, даўжыня хваста 15—22.5 см; маса дарослых 0,45-1,45 кг. Пыса доўгая, завостраная. Ногі кароткія. Вочы і вушы малыя.
Crossarchus es un genere de Herpestidae.
Crossarchus (Кузіманза)— род клясы сысуноў атрада драпежных сямейства мангуставых.
Ο Κρόσσαρχος είναι ένα γένος μαγκούστας. Από τις τρεις υποοικογένειες των Ερπηστιδών (Ερπηστίνες, Μουνγκοτίνες και Γαλιδιίνες), ο κρόσσαρχος ανήκει στις Ερπηστίνες ή τις Μουνγκοτίνες,[1] οι οποίες είναι μικρές, πολύ κοινωνικές μαγκούστες.[2]
Είναι γνωστή στα γαλλικά ως Mangouste Brune και στα γερμανικά ως Dunkelkusimanse.
Τα μέλη αυτού του γένους απαντώνται στα έλη και τα δάση της κεντρικής και δυτικής Αφρικής, στις χώρες Γκάνα,[2] Ακτή Ελεφαντοστού, Λιβερία και Σιέρα Λεόνε.[3]
Τρέφεται με έντομα, προνύμφες, μικρά ερπετά, καβούρια και μούρα. Χρησιμοποιεί τα νύχια και το ρύγχος του για να σκάβει σε πεσμένα φύλλα, κάτω από σαπισμένα δέντρα και πέτρες για να βρουν έντομα και προνύμφες. Επίσης υδροβατεί σε ρηχά ρέματα ψάχνοντας για κάβουρες του γλυκού νερού.
Στις περισσότερες περιοχές όπου ζουν, είναι τα αριθμητικά κυρίαρχα μέλη της κοινότητας των σαρκοφάγων των δασών.[4]
Γεννά περίπου από 2-3 φορές το χρόνο. Τα μικρά μπορούν να ανοίξουν τα μάτια τους σε περίπου δώδεκα μέρες, να φάνε στερεά τροφή σε τρεις εβδομάδες και αποκτούν το τρίχωμα ενήλικα σε διάστημα πέντε εβδομάδων.
Ο Κρόσσαρχος ζει σε ομάδες των 10 με 24. Μία έως τρεις οικογένειες ζουν σε μια ομάδα. Οι οικογένειες αποτελούνται από το ζευγάρι που ζευγάρωσε και τα μικρά. Δραστηριοποιούνται την ημέρα, και περιπλανιούνται σε όλη την περιοχή του συνεχώς, ποτέ δεν μένουν σε ένα μέρος για πολύ καιρό. Στις περιπλανήσεις τους δημιουργούν προσωρινά καταφύγια για τον εαυτό τους. Καθώς δεν καταλαμβάνουν μόνιμες φωλιές, τα μικρά δεν μπορούν να συμβαδίσουν με την ομάδα για αρκετές εβδομάδες και πρέπει να μεταφέρονται σε διαφορετικά σημεία τροφοληψίας. Τα άτομα της ομάδας αναλαμβάνουν εκ περιτροπής να μεταφέρουν τα μικρά από τόπο σε τόπο και επίσης να τα βοηθούν να φάνε.[2]
Εφόσον οι κοινωνικοί κρόσσαρχοι δεν ζουν σε ανοικτό βιότοπο, που διατηρούν επαφή με τα πυκνά τροπικά δάση υποβλάστησης σφυρίζοντας ενώ ταξιδεύουν.[2]
Ο Κρόσσαρχος είναι ένα γένος μαγκούστας. Από τις τρεις υποοικογένειες των Ερπηστιδών (Ερπηστίνες, Μουνγκοτίνες και Γαλιδιίνες), ο κρόσσαρχος ανήκει στις Ερπηστίνες ή τις Μουνγκοτίνες, οι οποίες είναι μικρές, πολύ κοινωνικές μαγκούστες.
Кузиманза (лат. Crossarchus ) – Африккыште (Гана, Кот-д’Ивуар, Либерий да Сьерра-Леоне) мангуст-влак (Herpestidae) йамагат гыч изи шӧр пукшышо. Капше 30-45 см, почше 15-32 см, нелытше 0,5-2 кг. Чылаже 4 еш куэ уло.
Кузиманза (лат. Crossarchus ) – Африккыште (Гана, Кот-д’Ивуар, Либерий да Сьерра-Леоне) мангуст-влак (Herpestidae) йамагат гыч изи шӧр пукшышо. Капше 30-45 см, почше 15-32 см, нелытше 0,5-2 кг. Чылаже 4 еш куэ уло.
Crossarchus is a mongoose genus, commonly referred to as kusimanse, often cusimanse,[1][2] mangue, or dwarf mongoose. They are placed in the subfamily Mungotinae,[3] which are small, highly social mongooses.[1]
Members of this genus are found in the swamplands and forests of central and western Africa, in the countries of Ghana,[1] Ivory Coast, Liberia, and Sierra Leone.[4]
They feed on insects, larvae, small reptiles, crabs and berries. They use their claws and snouts for digging in leaf litter, under rotted trees and stones for the insects and larvae. They will also wade into shallow streams looking for freshwater crabs.
In most areas where members of Crossarchus live, they are the numerically dominant members of the forest carnivore community.[2]
Females are polyestrous and if not mated will come into heat nine times in a year. Litters range from 2-3 per year. The young can open their eyes in about twelve days, eating solid food in three weeks and have adult hair in five weeks.
Crossarchus live in groups of 10 to 24. One to three families live in a group. The families are made up of the mating pair and the young. They are diurnal, and will wander throughout their territories constantly, never staying in one place too long. In their wanderings they will create temporary shelters for themselves. As they do not occupy permanent den sites, the young are not able to keep up with the group for several weeks and must be carried to different foraging spots. Individuals in the group take turns carrying the young from place to place and also help feed them.[1]
Since the sociable kusimanses do not live in open habitat, they maintain contact in the dense rainforest understory by giving constant whistling calls while traveling.[1]
They are known in French as Mangouste brune and in German as Dunkelkusimanse.
Crossarchus is a mongoose genus, commonly referred to as kusimanse, often cusimanse, mangue, or dwarf mongoose. They are placed in the subfamily Mungotinae, which are small, highly social mongooses.
Crossarchus es un género de mamíferos carnívoros de la familia Herpestidae.[1] Incluye cuatro especies propias del centro y el occidente de África conocidas como cusimanses.
Se reconocen las siguientes:[1]
Crossarchus es un género de mamíferos carnívoros de la familia Herpestidae. Incluye cuatro especies propias del centro y el occidente de África conocidas como cusimanses.
Crossarchus est un genre de mangoustes de la famille des Herpestidae.
Le genre comprend les espèces suivantes :
Crossarchus est un genre de mangoustes de la famille des Herpestidae.
Crossarchus adalah genus dari bangsa garangan, yang biasa disebut kusimanse. Kusimanse hidup di daerah rawa-rawa dan hutan di Afrika bagian tengah dan barat, yakni Ghana, Pantai Gading, Liberia, dan Sierra Leone.[1]
Crossarchus hidup berkelompok dan tidak pernah menetap di suatu tempat terlalu lama.[2][3] Makanan mereka adalah insect, larva, reptile kecil, crab and buah-buahan berries. Mereka menggunakan cakar dan moncong untuk menggali tumpukan daun kering di bawah pohon untuk mencari serangga dan larva. Mereka juga berenang di sungai dangkal untuk mencari kepiting.
Crossarchus adalah genus dari bangsa garangan, yang biasa disebut kusimanse. Kusimanse hidup di daerah rawa-rawa dan hutan di Afrika bagian tengah dan barat, yakni Ghana, Pantai Gading, Liberia, dan Sierra Leone.
Crossarchus è un genere comprendente le manguste note comunemente come cusimanse o manguste nane
Abitano nelle aree paludose e nelle foreste dell'Africa centrale e occidentale, negli stati di Ghana, Costa d'Avorio, Liberia e Sierra Leone.
Si nutrono di insetti, larve, piccoli rettili, granchi e bacche. Usano i loro artigli e il muso per scavare nella lettiera di foglie, sotto gli alberi caduti e le pietre alla ricerca di insetti e larve. Non esitano neanche a gettarsi tra i flutti alla ricerca di granchi d'acqua dolce.
Le femmine vanno in estro frequentemente e se non si accoppiano possono andarci nove volte all'anno. Ogni anno possono avere 2-3 cucciolate. I piccoli aprono gli occhi dopo dodici giorni, si nutrono di cibi solidi dopo tre settimane e mettono il manto adulto dopo cinque.
I Crossarchus vivono in gruppi composti da 10 a 24 esemplari. Ogni gruppo è composto da una a tre famiglie. Le famiglie sono formate da coppie riproduttive e da giovani. Sono animali diurni e vagabondano costantemente per il loro territorio, non fermandosi mai troppo a lungo in un posto. Nei loro vagabondaggi si creano dei rifugi temporanei.
Crossarchus is een geslacht van zoogdieren uit de familie van de mangoesten (Herpestidae).
Crossarchus is een geslacht van zoogdieren uit de familie van de mangoesten (Herpestidae).
Mangustka[3] (Crossarchus) – rodzaj ssaka z rodziny mangustowatych (Herpestidae).
Rodzaj obejmuje gatunki występujące w środkowej i zachodniej Afryce[4].
Greckie κροσσοι krossoi – frędzle; αρχος arkhos – odbytnica[5].
Do rodzaju należą następujące gatunki[3][4]:
Mangustka (Crossarchus) – rodzaj ssaka z rodziny mangustowatych (Herpestidae).
Kusimanser[1] (Crossarchus) är ett släkte i rovdjursfamiljen manguster. Det finns fyra arter som förekommer i västra och centrala Afrika. Det vetenskapliga namnet är sammansatt av de grekiska orden crossotos (med fransar) och archos (anus). Det syftar på små hudveck kring körtlar vid arternas anus.[2]
Arternas päls är jämförelsevis grov och lång. Den har en guldbrun till gråbrun färg. Huvudet är ljusare än den övriga kroppen och extremiteterna är mörkare. Dessa djur har ett spetsigt huvud med små öron. Kroppslängden ligger mellan 31 och 45 centimeter och svansen är 15 till 25 centimeter lång. Vuxna individer har en vikt mellan 450 och 1500 gram.
Habitatet utgörs av skogar och sumpmarker. De lever i grupper av 10 till 24 individer som består av en till tre familjer. De vandrar mycket och stannar sällan mer än två dagar på samma ställe. Arterna i släktet är aktiva både på dagen och på natten. De gömmer sig i bon under jorden eller i högt gräs.
Kusimanser är allätare som livnär sig av insekter och deras larver samt av mindre ryggradsdjur, krabbor och frukter.
Dessa djur kan para sig flera gånger per år. Efter dräktigheten som varar i 58 dagar föder honan 2 till 4 ungar. Ungarna börjar efter tre veckor med fast föda och är könsmogna efter nio månader. Djur i fångenskap har blivit upp till nio år gamla.
Ibland har dessa djur hållits som husdjur på grund av att de går lätt att domesticera. I naturen är de inte sällsynta och ingen art räknas som hotad.
Kusimanser (Crossarchus) är ett släkte i rovdjursfamiljen manguster. Det finns fyra arter som förekommer i västra och centrala Afrika. Det vetenskapliga namnet är sammansatt av de grekiska orden crossotos (med fransar) och archos (anus). Det syftar på små hudveck kring körtlar vid arternas anus.
Arternas päls är jämförelsevis grov och lång. Den har en guldbrun till gråbrun färg. Huvudet är ljusare än den övriga kroppen och extremiteterna är mörkare. Dessa djur har ett spetsigt huvud med små öron. Kroppslängden ligger mellan 31 och 45 centimeter och svansen är 15 till 25 centimeter lång. Vuxna individer har en vikt mellan 450 och 1500 gram.
Habitatet utgörs av skogar och sumpmarker. De lever i grupper av 10 till 24 individer som består av en till tre familjer. De vandrar mycket och stannar sällan mer än två dagar på samma ställe. Arterna i släktet är aktiva både på dagen och på natten. De gömmer sig i bon under jorden eller i högt gräs.
Kusimanser är allätare som livnär sig av insekter och deras larver samt av mindre ryggradsdjur, krabbor och frukter.
Dessa djur kan para sig flera gånger per år. Efter dräktigheten som varar i 58 dagar föder honan 2 till 4 ungar. Ungarna börjar efter tre veckor med fast föda och är könsmogna efter nio månader. Djur i fångenskap har blivit upp till nio år gamla.
Ibland har dessa djur hållits som husdjur på grund av att de går lätt att domesticera. I naturen är de inte sällsynta och ingen art räknas som hotad.
Морфометрія. Довжина голови й тіла: 305—450 мм, довжина хвоста: 150—255 мм, вага: 450—1450 гр.
Опис. Тіло вкрите відносно довгим, грубим волоссям, що являє собою суміш коричневого, сірого і жовтого. Голова зазвичай світліша, ніж інша частина тіла, а ноги і ступні, як правило, темні. Ноги короткі, хвіст звужений, вуха маленькі, обличчя загострене.[1]
Живуть в лісах і болотистих місцях. Різні факти свідчать про активність і вдень і вночі. Вони подорожують групами, рідко залишаючись у будь-якому місці довше ніж на два дні, займаючи тимчасовий притулок в будь-якому зручному місці. Під час пошуку їжі вони перекопують мертву рослинність та ґрунт. Поживою їм є комахи, личинки, невеликі рептилії, краби, м'які фрукти і ягоди. Вони розбивають оболонки равликів і яйця, кидаючи їх передніми лапами назад, між задніми ногами на якийсь твердий предмет. Групи утворюються з 10-24 осіб. Вони, ймовірно, представляють 1-3 сімейні блоки, які складаються з пари і 2-3 виводків. Приручаються легко, стаючи гарними домашніми тваринами. Вони ласкаві, грайливі, чисті і легко привчаються ходити в туалет у встановленому місці, але інколи позначають об'єкти їх анальними запаховими залозами.[1]
Сезонності розмноження не спостерігалось. Спостереження в неволі показують, що може бути кілька виводків на рік. Вагітність триває в середньому 58 днів і приплід становить від двох до чотирьох, як правило, чотири малюка, які відкривають очі на 12 день, приймати тверду їжу за 3 тижні і досягають статевої зрілості на у, близько, 9 місяців. В неволі живуть протягом 9 років.[1]
Crossarchus là một chi động vật có vú trong họ Cầy mangut, bộ Ăn thịt. Chi này được F. G. Cuvier miêu tả năm 1825.[1] Loài điển hình của chi này là Crossarchus obscurus F. G. Cuvier, 1825, by original designation (Melville and Smith, 1987).
Chi này gồm các loài:
Crossarchus là một chi động vật có vú trong họ Cầy mangut, bộ Ăn thịt. Chi này được F. G. Cuvier miêu tả năm 1825. Loài điển hình của chi này là Crossarchus obscurus F. G. Cuvier, 1825, by original designation (Melville and Smith, 1987).
Кузима́нзы[источник не указан 477 дней] (лат. Crossarchus) — род хищных млекопитающих из семейства мангустовых.
Длина тела 30,5-45 см, длина хвоста 15-25,5 см, масса 450-1450 г. Тело покрыто относительно длинными, грубыми волосами, представляющими собой смесь коричневого, серого и жёлтого. Голова обычно светлее, чем остальная часть тела, а ноги и ступни, как правило, тёмные. Ноги короткие, хвост сужен, уши маленькие, морда заострённая[1].
Живут в лесах и болотистых местах. Различные факты свидетельствуют об активности и днём и ночью. Они путешествуют группами, редко оставаясь в любом месте дольше чем на два дня, занимая временное убежище в любом удобном месте. При поиске пищи они перекапывают мёртвую растительность и почву. Пищей им являются насекомые, личинки, небольшие пресмыкающиеся, крабы, мягкие фрукты и ягоды. Они разбивают раковины моллюсков и яйца, бросая их передними лапами назад, между задними ногами на какой-нибудь твёрдый предмет. Образуют группы из 10-24 особей. Вероятно, он представляют собой 1-3 семейных блока, состоящих из пары и 2-3 выводков. Приручаются легко, становясь хорошими домашними животными. Они ласковые, игривые, чистые и легко приучаются ходить в туалет в установленном месте, но иногда метят объекты своими анальными запаховыми железами[1].
Сезонности размножения не наблюдалось. Наблюдения в неволе показывают, что может быть несколько выводков в год. Беременность длится в среднем 58 дней и приплод составляет от двух до четырёх, как правило, четыре детёныша, которые открывают глаза на 12-й день, принимают твёрдую пищу через 3 недели и достигают половой зрелости в возрасте около 9 месяцев. В неволе живут до 9 лет[1].
Виды:
Кузима́нзы[источник не указан 477 дней] (лат. Crossarchus) — род хищных млекопитающих из семейства мангустовых.
Длина тела 30,5-45 см, длина хвоста 15-25,5 см, масса 450-1450 г. Тело покрыто относительно длинными, грубыми волосами, представляющими собой смесь коричневого, серого и жёлтого. Голова обычно светлее, чем остальная часть тела, а ноги и ступни, как правило, тёмные. Ноги короткие, хвост сужен, уши маленькие, морда заострённая.
Живут в лесах и болотистых местах. Различные факты свидетельствуют об активности и днём и ночью. Они путешествуют группами, редко оставаясь в любом месте дольше чем на два дня, занимая временное убежище в любом удобном месте. При поиске пищи они перекапывают мёртвую растительность и почву. Пищей им являются насекомые, личинки, небольшие пресмыкающиеся, крабы, мягкие фрукты и ягоды. Они разбивают раковины моллюсков и яйца, бросая их передними лапами назад, между задними ногами на какой-нибудь твёрдый предмет. Образуют группы из 10-24 особей. Вероятно, он представляют собой 1-3 семейных блока, состоящих из пары и 2-3 выводков. Приручаются легко, становясь хорошими домашними животными. Они ласковые, игривые, чистые и легко приучаются ходить в туалет в установленном месте, но иногда метят объекты своими анальными запаховыми железами.
Сезонности размножения не наблюдалось. Наблюдения в неволе показывают, что может быть несколько выводков в год. Беременность длится в среднем 58 дней и приплод составляет от двух до четырёх, как правило, четыре детёныша, которые открывают глаза на 12-й день, принимают твёрдую пищу через 3 недели и достигают половой зрелости в возрасте около 9 месяцев. В неволе живут до 9 лет.
Виды:
длинноносый кузиманзе[источник не указан 477 дней] (Crossarchus obscurus) распространён от Гвинеи до Ганы. Crossarchus platycephalus — от Бенина до Республики Конго. ангольский кузиманзе[источник не указан 477 дней] (Crossarchus ansorgei) — Демократическая Республика Конго и север Анголы. заирский кузиманзе[источник не указан 477 дней] (Crossarchus alexandri) — Демократическая Республика Конго и Уганда.長毛獴(学名 Crossarchus)是獴科动物的一个属,主要分布在中西非的加纳、科特迪瓦、利比亚和塞拉利昂。它们以昆虫、小爬行类、小蟹和浆果为食。
長毛獴一年可产2-3胎。幼獴出生12天后可睁眼,三周后开始吃坚硬的食物,五周后就长出成年的毛发。
長毛獴是群居动物,一个种群一般有10到24头獴组成,包括一到三个家庭。每个家庭由一对成年獴和一些幼獴组成。長毛獴在白天活动,不会久居在一个地方,而是来回游荡,会时常建一些临时栖息场所。
쿠시만스속(Crossarchus)은 식육목 몽구스과에 속하는 포유류 속 분류군의 하나이다. 통칭하여 쿠시만스(kusimanse 또는 cusimanse)[1][2] 또는 망고(mangue)로 불리기도 한다. 몽고스과의 3개 아과(몽구스아과, 뭉고스아과, 마다가스카르몽구스아과) 중에서 쿠시만스속은 몽구스아과 또는 뭉고스아과로 분류되며,[3] 사회적 행동을 많이 하는 작은 몽구스로 이루어져 있다.[1] 가나와 코트디부아르, 라이베리아 그리고 시에라리온과 같은 아프리카 서부에 위치한 나라의 늪지대와 숲에서 발견된다.[1][4]
작은인도몽구스