Echinopsis densispina ist eine Pflanzenart aus der Gattung Echinopsis in der Familie der Kakteengewächse (Cactaceae). Das Artepitheton densispina leitet sich von den lateinischen Worten densus für ‚dicht‘ sowie -spinus für ‚bedornt‘ ab.[1]
Echinopsis densispina wächst einzeln. Die eiförmigen, graugrünen bis dunkelgrünen Triebe erreichen bei Durchmessern von 5,5 Zentimetern Wuchshöhen von bis zu 8 Zentimetern. Es sind etwa 17 gekerbte Rippen vorhanden, die in Höcker gegliedert sind. Die auf ihnen befindlichen gelblich weißen Areolen sind manchmal eingesenkt und stehen bis zu 0,5 Zentimeter voneinander entfernt. Die vier bis sieben hell- bis dunkelbraunen Mitteldornen sind dunkler gespitzt. Sie sind gerade bis wenig gebogen und an ihrer Basis verdickt. Die Mitteldornen sind entweder 1,5 bis 2 Zentimeter lang oder viel kürzer und unauffällig. Die 16 bis 22 weißlichen, borstenartigen, biegbaren Randdornen sind ausgebreitet und weisen eine Länge von 0,6 bis 0,8 Zentimeter auf.
Die kurz und breit trichterförmigen, gelben bis orangefarbenen Blüten sind bis zu 8,5 Zentimeter lang.
Echinopsis densispina ist in der argentinischen Provinz Jujuy in Höhenlagen von 1500 bis 3000 Metern verbreitet.
Die Erstbeschreibung durch Erich Werdermann wurde 1934 veröffentlicht.[2] Nomenklatorische Synonyme sind Lobivia densispina Werderm. ex Backeb. & F.M.Knuth (1936), Hymenorebutia densispina (Werderm.) Buining (1939), Salpingolobivia densispina (Werderm.) Y.Itô (1957), Lobivia famatimensis var. densispina (Werderm.) Backeb. (1960), Lobivia haematantha subsp. densispina (Backeb. & F.M.Knuth) Rausch (1975), Lobivia haematantha var. densispina (Backeb. & F.M.Knuth) Rausch (1975) und Lobivia haematantha subsp. densispina (Backeb. & F.M.Knuth) Rausch ex G.D.Rowley (1982).
In der Roten Liste gefährdeter Arten der IUCN wird die Art als „Least Concern (LC)“, d. h. als nicht gefährdet geführt.[3]
Echinopsis densispina ist eine Pflanzenart aus der Gattung Echinopsis in der Familie der Kakteengewächse (Cactaceae). Das Artepitheton densispina leitet sich von den lateinischen Worten densus für ‚dicht‘ sowie -spinus für ‚bedornt‘ ab.
Echinopsis densispina, is a species of Echinopsis found in Argentina.[1]
Echinopsis densispina, is a species of Echinopsis found in Argentina.
Echinopsis densispina es una especie de plantas en la familia Cactaceae. Es endémica de Jujuy y Salta en Argentina y Chuquisaca, Cochabamba, Potosí y Tarija en Bolivia. Es una especie inusual en las colecciones.
Echinopsis densispina crece individualmente. El tallo con forma de huevo, de color gris-verde a verde oscuro alcanzan alturas de hasta 8 centímetros de un diámetro de 5,5 centímetros. Tiene alrededor de 17 costillas que se dividen en las cúspides. En ellas se encuentran las areolas de color blanco amarillento, a veces hundidas y miden hasta 0,5 cm. Las entre seis y cincuenta y seis espinas centrales son de color marrón oscuro e inclinadas, enderezadas un poco y engrosadas en su base. Las espinas centrales son de 1,5 a 2 cm de largo o más cortas. Las 16 a 22 espinas radiales en forma de pelos flexibles, blanquecinas están dispuestas y tienen una longitud de 0,6 a 0,8 centímetros. Las floras en forma de embudo, de color amarillo a naranja son de hasta 8,5 centímetros de largo.
Echinopsis densispina fue descrita por Erich Werdermann y publicado en Kakteenkunde 1934: 142, fig.[1]
Ver: Echinopsis
densispina epíteto latino que significa "con densas espinas".[2]
Echinopsis densispina es una especie de plantas en la familia Cactaceae. Es endémica de Jujuy y Salta en Argentina y Chuquisaca, Cochabamba, Potosí y Tarija en Bolivia. Es una especie inusual en las colecciones.
Falsk kamsjöborrekaktus (Echinopsis densispina) är en mångformig art av kaktus från södra Bolivia och norra Argentina. Stammarna är solitära, kort cylindriska med ca 17 knöliga ribbor. Areolerna är gulvita, insjunkna. Centraltaggarna är 4–7 till antalet, ljust till mörkt bruna med mörkare spetsar. De är raka eller något böjda samt förtjockade mot basen, och upp och med till 1,5–2 cm långa. Kaktusen har 16–22 borstlika radiärtaggar som är 6–8 mm långa. Blommorna är korta och trattlika, gula till orange i färgen, eller purpur. Blommorna är upp till och med till 8,5 cm långa.
Möjligen kan underarter utskiljas, men någon konsensus kring systematiken finns inte. Arten är närstående guldsjöborrekaktusen (E. haematantha).
Falsk sjöborrekaktus är en lättodlad krukväxt om den placeras i full sol under hela året. Den bör vattnas ca en gång per vecka från april–maj till oktober. Vid mycket varm väderlek kan mera vatten ges. Den behöver kvävefattig gödning i små doser. Perioden november–mars bör den övervintras svalt och torrt, vid en temperaturen på omkring 10&nubisk;°C. Utan sval vintervila blommar inte kaktusen.
Artnamnet densispina är latin och betyder 'tät-taggig'.
Arten är variationsrik och många synonymer förekommer i handeln och i kaktuslitteraturen.
Falsk kamsjöborrekaktus (Echinopsis densispina) är en mångformig art av kaktus från södra Bolivia och norra Argentina. Stammarna är solitära, kort cylindriska med ca 17 knöliga ribbor. Areolerna är gulvita, insjunkna. Centraltaggarna är 4–7 till antalet, ljust till mörkt bruna med mörkare spetsar. De är raka eller något böjda samt förtjockade mot basen, och upp och med till 1,5–2 cm långa. Kaktusen har 16–22 borstlika radiärtaggar som är 6–8 mm långa. Blommorna är korta och trattlika, gula till orange i färgen, eller purpur. Blommorna är upp till och med till 8,5 cm långa.
Möjligen kan underarter utskiljas, men någon konsensus kring systematiken finns inte. Arten är närstående guldsjöborrekaktusen (E. haematantha).
Echinopsis densispina là một loài thực vật có hoa trong họ Cactaceae. Loài này được Werderm. mô tả khoa học đầu tiên năm 1934.[1]
Echinopsis densispina là một loài thực vật có hoa trong họ Cactaceae. Loài này được Werderm. mô tả khoa học đầu tiên năm 1934.
Echinopsis densispina Werderm.
Охранный статусEchinopsis densispina — вид кактусов из рода Эхинопсис.
Стебель голубовато-зелёный, цилиндрический, до 2 см в диаметре, имеет 12 коротко-бугорчатых рёбер.
Радиальных колючек — 8-9, они короткие, щетинковидные, беловатые; центральных колючек — 1-2, они немного длиннее и темнее радиальных.
Цветки — до 4 см в длину и в диаметре, оранжевые или жёлтые.
Эндемик аргентинских провинций Жужуй и Сальта и боливийских департаментов Чукисака, Кочабамба, Потоси и Тариха.