الأسماء في صفحات التنقل
Sylvioidea je rozsáhlá nadčeleď pěvců. Jde o jednu ze tří hlavních nadčeledí infrařádu Passerida (společně se Passeroidea a Muscicapoidea).
Nadčeleď byla dlouho jakýmsi odpadkovým košem pro řadu nepříbuzných hmyzožravých ptáků, řazených především do tehdy široce chápaných čeledí pěnicovití (Sylviidae) a timáliovití (Timaliidae). Absence odlišného juvenilního šatu je odlišuje od Muscicapoidea, ale v rámci nadčeledi je obtížné hledat jakékoliv výrazné morfologické znaky. Pokrok přinesly teprve molekulární analýzy DNA. Sibley a Monroe vyřadili z čeledi řadu skupin (cistovníkovití, králíčkovití, kruhoočkovití atd.), přesto v samotné čeledi pěnicovití zůstalo v jejich pojetí na 560 druhů. Přes značný pokrok bylo jasné, jak málo o skupině víme.
V novější době se další výzkumy odrážejí v restrukturalizace nadčeledi. V první řadě byla vydělena jako samostatná nadčeleď Certhioidea, která má možná blíže k Muscicapoidea. Další analýzy zahrnující velké množství taxonů umožnily lepší orientaci ve zbývající části nadčeledi a vedly především k jejímu rozdělení do čtrnácti čeledí. Přestože je nyní obraz této skupiny jasnější, stále je třeba mnoho dalších výzkumů k definitivnímu rozřešení její fylogeneze.[1]
Remizidae, moudivláčkovití
Paridae, sýkorovití
Panuridae, sýkořicovití
Alaudidae, skřivanovití
Macrosphenidae, pěnčákovití
Hirundininae, vlaštovkovití
Acrocephalidae, rákosníkovití
Locustellidae, cvrčilkovití
Pycnonotidae, bulbulovití
Cisticolidae, cistovníkovití
Aegithalidae, mlynaříkovití
Cetiidae, cetiovití
Phylloscopidae, budníčkovití
Sylviidae, pěnicovití
Zosteropidae, kruhoočkovití
Timaliidae, timáliovití
Obrázky, zvuky či videa k tématu Sylvioidea ve Wikimedia Commons
Galerie Sylvioidea ve Wikimedia Commons
Sylvioidea je rozsáhlá nadčeleď pěvců. Jde o jednu ze tří hlavních nadčeledí infrařádu Passerida (společně se Passeroidea a Muscicapoidea).
Die Sylvioidea sind eine Überfamilie von Singvögeln innerhalb der Passerida. Sie enthält ungefähr 1300 Arten in etwa 16 Familien. Zu den Sylvioidea gehören insbesondere die Grasmückenartigen und ihre Verwandten, die früher zusammen als „Zweigsänger“ bezeichnet wurden. Daneben finden sich aber auch Timalien, Schwalben, Lerchen und Bülbüls in der Überfamilie. Die Arten sind weltweit zu finden, jedoch gibt es auf dem amerikanischen Doppelkontinent weniger Arten. Die Überfamilie wurde erstmals 1990 durch die Sibley-Ahlquist-Taxonomie vorgeschlagen.
Die Vertreter der Familie sind typischerweise kleine bis mittelgroße Singvögel. Ihre Größe variiert von 9 bis 34 Zentimetern, ihr Gewicht von 5 Gramm beim Goldhähnchen-Laubsänger bis 170 Gramm beim Brustbandhäherling.[1]
Im Aussehen ist die Variation unter den verschiedenen Arten recht groß. So wurde die Gruppe auch nicht aufgrund morphologischer Ähnlichkeiten, sondern erst durch molekulargenetische Untersuchungen erkannt. Ein großer Teil der Arten, insbesondere der europäischen, ist jedoch vom „Zweigsänger“-Typ und gehört zu den Familien, die früher in der großen Familie Sylviidae (sensu lato) zusammengefasst waren. Diese Vögel sind eher klein mit oft dünnen Beinen. Das Gefieder ist bei diesen Arten meist relativ kontrastarm und wird von Braun- und Grüntönen dominiert. Der Schnabel ist im Allgemeinen spitz. Alle Arten der Überfamilie ernähren sich teilweise oder sogar ausschließlich insektivor und viele der nicht-tropischen Arten sind Zugvögel.[2] Insbesondere in Nord- und Mitteleuropa überwintern nur wenige Arten, wie die Bartmeise und die Schwanzmeise, in den Brutgebieten.
Die von Per Alström et al. ab 2005 durchgeführten molekulargenetischen Untersuchungen führten zu einer völligen Neuordnung der Vögel vom „Zweigsänger“-Typ, von denen viele vormals in der sehr umfangreichen Familie (etwa 440 Arten) der Zweigsänger (Sylviidae im damaligen Sinne) eingeordnet waren.[3] Die Untersuchungen haben gezeigt, dass diese Gruppe allerdings kein monophyletisches Taxon darstellt, sondern nur eine Zusammenstellung äußerlich ähnlicher Arten ist. Die alte Familie wurde daher in zahlreiche neue Familien aufgeteilt, darunter u. a. die Grasmückenartigen (Sylviidae im heutigen Sinne), die Rohrsängerartigen und die Laubsängerartigen. In einen größeren Zusammenhang gestellt finden sich die meisten Arten der alten Familie der Zweigsänger nun in der Überfamilie der Sylvioidea, die aber noch weitere Familien beinhaltet, die nicht in der alten Familie der Zweigsänger enthalten waren (u. a. Lerchen, Schwalben und Bülbüls).[4] Ziel der Neuordnung war es, dass sowohl die Überfamilie, als auch die darin enthaltenen Familien monophyletische Taxa bilden. Die innere Systematik der Überfamilie kann dabei als noch nicht abschließend erforscht angesehen werden; Änderungen vor allem innerhalb der einzelnen Familien sind zu erwarten.[3][5]
Folgendes Kladogramm stellt die Systematik gemäß den angegebenen Quellen dar:[3][4][6] SylvioideaLerchen (Alaudidae)
Bartmeisen (Panuridae)[6]
Schwalben (Hirundinidae)
Schwanzmeisen (Aegithalidae)
Seidensängerverwandte (Cettiidae)[4]
Wüstenprinie (Scotocercidae)[4]
Laubsängerartige (Phylloscopidae)
Rohrsängerartige (Acrocephalidae)
Madagaskarsänger (Bernieridae)[4]
Rohrspotter (Donacobiidae)[4]
Grassänger (Locustellidae)
Bülbüls (Pycnonotidae)
Grasmückenartige (Sylviidae)
Brillenvögel (Zosteropidae)
Halmsängerartige (Cisticolidae)
Die Sylvioidea sind eine Überfamilie von Singvögeln innerhalb der Passerida. Sie enthält ungefähr 1300 Arten in etwa 16 Familien. Zu den Sylvioidea gehören insbesondere die Grasmückenartigen und ihre Verwandten, die früher zusammen als „Zweigsänger“ bezeichnet wurden. Daneben finden sich aber auch Timalien, Schwalben, Lerchen und Bülbüls in der Überfamilie. Die Arten sind weltweit zu finden, jedoch gibt es auf dem amerikanischen Doppelkontinent weniger Arten. Die Überfamilie wurde erstmals 1990 durch die Sibley-Ahlquist-Taxonomie vorgeschlagen.
Sylvioidea is a superfamily of passerine birds, one of at least three major clades within the Passerida along with the Muscicapoidea and Passeroidea. It contains about 1300 species including the Old World warblers, Old World babblers, swallows, larks and bulbuls. Members of the clade are found worldwide, but fewer species are present in the Americas.
The superfamily Sylvioidea was first proposed in 1990 in the Sibley–Ahlquist taxonomy of birds based on DNA–DNA hybridization experiments.[1] More recent studies based on comparison of DNA sequences have failed to support the inclusion of some families such as Certhiidae (treecreepers), Sittidae (nuthatches), Paridae (tits and chickadees) and Regulidae (goldcrests and kinglets) but instead support the addition of Alaudidae (larks).[2]
Some of the families within the Sylvioidea have been greatly redefined. In particular, the Old World warbler family Sylviidae and Old World babbler family Timaliidae were used as wastebin taxa and included many species which have turned out not to be closely related. Several new families have been created and some species have been moved from one family to another.[3]
This list of 25 families is based on the molecular phylogenetic study published by Silke Fregin and colleagues in 2012.[4][5] and the revisions of the babbler group by Cai et al (2019)[6] The family sequence and number of species is from the online list of world birds maintained by Frank Gill and David Donsker on behalf of the International Ornithological Committee (IOC).[7]
Sylvioidea is a superfamily of passerine birds, one of at least three major clades within the Passerida along with the Muscicapoidea and Passeroidea. It contains about 1300 species including the Old World warblers, Old World babblers, swallows, larks and bulbuls. Members of the clade are found worldwide, but fewer species are present in the Americas.
Sylvioidea Passeriren barruan sailkatzen den hegazti klado bat da. Passeridaren barruan, Muscicapoidea eta Passeroidearekin batera hiru kladorik handienetako bat da. 1.300 espezie inguru ezagitzen dira gaur egun. Mundu osoan bizi dira, baina Amerikan gutxiago dira.
Sylvioidea Passeriren barruan sailkatzen den hegazti klado bat da. Passeridaren barruan, Muscicapoidea eta Passeroidearekin batera hiru kladorik handienetako bat da. 1.300 espezie inguru ezagitzen dira gaur egun. Mundu osoan bizi dira, baina Amerikan gutxiago dira.
(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.log.warn("Gadget "ErrefAurrebista" was not loaded. Please migrate it to use ResourceLoader. See u003Chttps://eu.wikipedia.org/wiki/Berezi:Gadgetaku003E.");});Les Sylvioidea forment une super-famille d'oiseaux à l'histoire complexe, parfois toujours placée parmi les Muscicapoidea. Après avoir longtemps servi de catégorie « fourre-tout », elle a été refondée en profondeur notamment grâce aux travaux de Cracraft et al. en 2004 en extrayant notamment les Certhioidea. Ici, elle est traitée comme regroupant 22 familles et totalisant près de 1 300 espèces.
La taxonomie des Sylvioidea a connu une histoire complexe. Le groupe est proposé en 1990 dans la classification de Sibley-Ahlquist[2], mais s'est vu depuis retiré de nombreux groupes. Cracraft et al. proposent en 2004 la création des Certhioidea, qui contient les grimpereaux, sittelles, troglodytes et autres[3]. Les « mésanges vraies » (Paridae) sont parfois placées, avec les Stenostiridae et les rémiz (Remizidae), dans une sous-famille à part entière, les Paroidea, mais restent parfois intégrées dans les Sylvioidea[1]. L'arbre donné ici est celui proposé par John Boyd[1] et fondé sur les travaux de Cracraft et al. (2004)[3], d'Alström et al. (2006)[4], de Cibois (2003)[5] et de Fregin et al. (2012)[6]. Les Sylviidae et les Timaliidae ont connu d'importantes révisions après avoir servi de « dépotoir », et de nombreuses familles nouvelles ont été créées ou revalidées, comme les Panuridae, les Stenostiridae (déplacée ensuite vers les Paroidea), les Nicatoridae, les Macrosphenidae, les Acrocephalidae, les Donacobiidae, les Bernieridae, les Locustellidae, les Pnoepygidae, les Hyliidae (pour la Hylia verte, considérée incertae sedis par le congrès ornithologique international), les Cettiidae, les Phylloscopidae, les Pellorneidae et les Leiothrichidae[1].
Les Sylvioidea forment une super-famille d'oiseaux à l'histoire complexe, parfois toujours placée parmi les Muscicapoidea. Après avoir longtemps servi de catégorie « fourre-tout », elle a été refondée en profondeur notamment grâce aux travaux de Cracraft et al. en 2004 en extrayant notamment les Certhioidea. Ici, elle est traitée comme regroupant 22 familles et totalisant près de 1 300 espèces.
A dos silvioideos (Sylvioidea) é unha superfamilia de paseriformes da suborde dos páseros e infraorde dos paséridos, cuxa subdivisión en familias estivo moi controvertida durante moitos anos, familias que aínda hoxe están situadas por moitos autores dentro da superfamilia dos muscicapoideos.[1]
Despois de servir durante moito tempo de categoría caixón de xastre, foi revisada en profunfidade e refundada grazas ao labor de Cracraft et al. no ano 2004,[2] incluíndo a súa separación da superfamilia dos certioideos.
Aquí, considérase que comprende 22 familias con case 1 300 especies.
A superfamilia foi descrita en 1990 polos biólogos moleculares e ornitólogos estadounidenses Charles Sibley e Jon Edward Ahlquist.[3]
O nome científico Sylvioidea está formado sobre a base da raíz do nome do seu xénero tipo, Sylvia, cuxa especie Sylvia atricapilla é, á súa vez, a especie tipo da familia dos silvíidos, coa adición da desinencia do latín científico -oidea, plural neutro de -oideus, tirado da foma do grego antigo -ειδής, -eidḗs, da raíz de εἶδος, eĩdos "forma", "aspecto", "aparencia", precedida da vogal epentética de unión -o-, para facilitar a pronuncia.
A taxonomía dos silvioideos tivo unha historia complexa. O taxon foi proposto en 1990, na taxonomía de Sibley-Ahlquist,[3] pero se separaron del desde entón moitos grupos. Cracraft et al. propuxeron en 2004 a creación da superamilia dos certioideos, que coprendía os gabeadores, sítidos, troglodítidos e outros.[2] Os páridos foron ás veces situados, coss estenostíridos e os remícidos), nunha subfamilia á parte, a dos Paroidea, pero quedaban á veces intagrados nos silvioideos[4] Os sílvíidos e os timalíidos foron sometidos a importantes revisións despois de serviren de vertedoiro, e numerosas familias novss foron creadas ou restauradas, como as dos panúridos, os estenostíridos (desprazada de contado para os Paroidea), os nicatóridos, os macrosfénidos, os acrocefálidos, os donacobíidos, os berniéridos, os locustélidos, os pnepíxidos, os hilíidos (creada para albergar á única especie Hylia prasina, considerada incertae sedis polo Congreso Ornitolóxico Internacional), os cetíidos, os filloscópidos, os pelorneidos e os leiotríquidos.[4]
A dos silvioideos (Sylvioidea) é unha superfamilia de paseriformes da suborde dos páseros e infraorde dos paséridos, cuxa subdivisión en familias estivo moi controvertida durante moitos anos, familias que aínda hoxe están situadas por moitos autores dentro da superfamilia dos muscicapoideos.
Despois de servir durante moito tempo de categoría caixón de xastre, foi revisada en profunfidade e refundada grazas ao labor de Cracraft et al. no ano 2004, incluíndo a súa separación da superfamilia dos certioideos.
Aquí, considérase que comprende 22 familias con case 1 300 especies.
I Silvioidei (Sylvioidea Sibley & Ahlquist, 1990) sono una superfamiglia di uccelli passeriformi dell'infraordine Passerida.
La superfamiglia Sylvioidea è concentrata principalmente nel Vecchio Mondo, con l'eccezione della famiglia Hirundinidae, che è ben rappresentata anche nel Nuovo Mondo, e della famiglia Aegithalidae, esclusiva del Nord America. Tra le specie presenti nel Nuovo mondo vi sono inoltre l'allodola golagialla (Eremophila alpestris, Alaudidae), lo scricciolo mimo (Donacobius atricapilla, Donacobiidae), la cincia-scricciolo del Nordamerica (Chamaea fasciata, Sylviidae) ed il luì boreale (Phylloscopus borealis, Phylloscopidae), il cui areale, prevalentemente eurasiatico, si estende sino all'Alaska.
La superfamiglia Sylvioidea è stata proposta per la prima volta nel 1990 nella classificazione degli uccelli di Sibley e Ahlquist.[1] Una serie di studi filogenetici effettuati negli anni successivi, ha dimostrato che il raggruppamento circoscritto da Sibley e Ahlquist era largamente polifiletico.[2][3][4][5][6] In base a tali evidenze alcune famiglie incluse in Sylvioidea "sensu Sibley e Ahlquist", come per esempio Paridae e Remizidae, sono state segregate nella superfamiglia Paroidea; un altro gruppo, comprendente Sittidae, Tichodromidae, Certhiidae, Troglodytidae e Polioptilidae è oggi inquadrato nella superfamiglia Certhioidea.
In aggiunta, alcune delle famiglie definite da Sibley e Ahlquist sono state significativamente ridimensionate. In particolare, le famiglie Sylviidae e Timaliidae "sensu Sibley e Ahlquist" sono risultati dei "contenitori" che includevano molte specie tra di loro non correlate. Ciò ha portato alla creazione di molte nuove famiglie e alcune specie hanno subito spostamenti da una famiglia all'altra.[7]
Alström et al. (2006) hanno proposto una nuova classificazione dei Silvioidei sensu stricto, dividendo la famiglia Sylviidae "sensu Sibley e Ahlquist" in 6 differenti famiglie: Cettiidae, Phylloscopidae, Acrocephalidae, Megaluridae, Cisticolidae e Timaliidae, che vanno ad aggiungersi a Aegithalidae, Hirundinidae, Pycnonotidae e Alaudidae.[5]
Beresford et al. (2005) hanno identificato un clade, denominato informalmente "Sphenoeacus-group”, che comprende, tra gli altri, Sphenoeacus afer, Sylvietta spp. e Achaetops pycnopygius, che si caratterizza come un clade basale della superfamiglia[4]. Solo nel 2012 Fregin et al. hanno formalmente proposto per questo raggruppamento il nome di Macrosphenidae.[8]
Un altro clade recentemente identificato come appartenente alla radiazione silvioidea è quello dei silvioidei malgasci, un raggruppamento di una decina di specie endemiche del Madagascar, che in passato erano attribuite a diverse famiglie, tra cui Timaliidae, Sylviidae e Pycnonotidae, e che oggi vengono inquadrate nella famiglia Bernieridae[9].
In aggiunta:
Alla luce di tutte queste evidenze alla superfamiglia Sylvioidea vengono in atto ascritte (2014) le seguenti famiglie:[2][4][5][6][8][10][11][14][15][16][17][18][19][20][21][22]
I Silvioidei (Sylvioidea Sibley & Ahlquist, 1990) sono una superfamiglia di uccelli passeriformi dell'infraordine Passerida.
De superfamilie Sylvioidea bestaat grotendeels uit kleine zangvogels die voorkomen in een groot deel van de wereld.
Deze superfamilie bevat vele in Europa bekende families en geslachten zoals de grasmussen en tuinfluiters, boszangers zoals fitis en tjiftjaf, zwaluwen, leeuweriken en mezensoorten (buidelmezen, staartmezen en echte mezen).
Deze onderling verschillende families worden binnen deze superfamilie in diverse subclades ondergebracht. Het ligt nog lang niet vast wat de ideale indeling van deze groep zangvogels zal worden. De hier gepresenteerde indeling is gebaseerd op het Tree of life-project en de familieindeling volgt die van de IOC.[1][2][3]
De superfamilie Sylvioidea bestaat grotendeels uit kleine zangvogels die voorkomen in een groot deel van de wereld.
Deze superfamilie bevat vele in Europa bekende families en geslachten zoals de grasmussen en tuinfluiters, boszangers zoals fitis en tjiftjaf, zwaluwen, leeuweriken en mezensoorten (buidelmezen, staartmezen en echte mezen).
Deze onderling verschillende families worden binnen deze superfamilie in diverse subclades ondergebracht. Het ligt nog lang niet vast wat de ideale indeling van deze groep zangvogels zal worden. De hier gepresenteerde indeling is gebaseerd op het Tree of life-project en de familieindeling volgt die van de IOC.
Sylvioidea er ein superfamilie innanfor ordenen sporvefuglar, ein av minst tre store kladar av sporvefuglar, saman med Muscicapoidea og Passeroidea. Han inneheld omtrent 1300 artar inkludert songarfamilien, timalfamilien, svaler, lerker og bylbylar. Medlemmer av kladen finst over heile verda, men færre artar er til stades i Amerika enn i andre verdsdelar.
Superfamilien Sylvioidea vart først foreslått i 1990 i Sibley – Ahlquist taksonomien for fuglar basert på DNA–DNA-hybridiseringsforsøk.[1] Nyare studiar basert på samanlikning av DNA-sekvensar har ikkje funne stønad for å inkludere familiar som Certhiidae (trekryparar), Sittidae (spettmeiser), Paridae (meiser) og Regulidae (fuglekongar), men stør i staden inklusjon av Alaudidae (lerker).[2] Fleire av familiane i Sylvioidea har blitt omdefinerte kraftig. Spesielt songarfamilien Sylviidae og timalfamilien Timaliidae vart brukt som oppsamlingstakson og omfatta mange artar som har vist seg ikkje å vere nært nærskyldte. Fleire nye familiar har blitt oppretta og nokre artar har rørt seg mellom familiane.
Norske namn og vitskapleg namn for fuglefamiliar som reknast å vere medlemmar av superfamilien Sylvioidea etter David W. Winkler et al, 2015:[3]
Ved byrjinga av 1900-talet hadde omtrent kvar kjende insektetande «songar» i «den gamle verda» på eit eller anna tidspunkt blitt plassert i familien Muscicapidae, flugesnapparar, og dei fleste heldt fram i den plasseringa. Muscicapidae var den gongen rekna som eit stort oppsamlingstakson og Sylviidae vart på eit tidspunkt skilt ut frå Muscicapidae.
Først etter midten av 1900-talet byrja oppdelinga av tidlegare «stor-Muscicapidae» for alvor. Likevel heldt Sylvidae fram som ein stor familie, med få klåre kjennelege slektskapsmønstre. Men slett ikkje så uklårt som i Timaliidae, timalar, eit anna oppsamlingstakson med meir trastliknande artar, og grensene mellom grupper frå tidlegare «stor-Muscicapidae» var mykje uklåre. Dei hovudsakleg sørlege songfuglane i familien Cisticolidae, grassongarar, vart tradisjonelt inkludert i Sylviidae. Fuglekongar, ei lita slekt i ein monotypisk familie Regulidae, vart òg ofte plassert i Sylviidae. American Ornithologists' Union (AOU) har dessutan hatt inne myggetarar som ein underfamilie innanfor Sylviidae.
På slutten av 1900-talet vart Sylviidae tenkt å samle nesten 300 små insektetande fuglar i nær 50 slekter.
Sibley & Ahlquist (1990) sameinte Sylviidae, timalar og andre grupper i ein superfamilen Sylvioidea som følgje av studiar i DNA-DNA hybridisering. Dette viste at det opphavlege Muscicapidae-taksonet i utgangspunktet var definert som eit formtakson som samla heilt urelaterte songfuglar. Følgjeleg var det sett spørsmålsteikn omkring monofyli i dei einskilde «songfugllinjene».
Seinare har det blitt samla informasjon for studiar av Sylvioidea. I 2003 viste ein studie av Timaliidae relasjonar (Cibois 2003a) ved hjelp av data frå DNA at Sylviidae og Timaliidae ikkje var gjensidig monofyliske til kvarandre. Dessutan viste det seg at slekta Sylvia, typegenus i Sylvidae, viste seg vere nærare takson som gulaugetimal, Chrysomma sinense, tradisjonelt halden for å vere ein atypisk timaliid, og chaparralfugl, Chamaea fasciata, ein gåtefull art generelt halden for å vere einaste timal i Amerika. Buttnebb, tidlegare rekna som ein familie Paradoxornithidae («rare fuglar») med uklårt slektskap var òg ein del av det som tilsynelatande var ein karakteristisk klade.
Cibois foreslo at Sylviidae offisielt skulle fjernast som takson og slekta Sylvia fusjonerast inn i Timaliidae (Cibois 2003b), men det stod att tvil om dette, og det var naudsynt å studere eit breitt spekter av takson. Dette vart starta opp av Beresford et al. (2005) og Alström et al. (2006). Dei synte at Sylviidae, slik taksonet var på slutten av 1900-talet, samla minst fire, kanskje så mykje som sju store distinkte linjer. Forfattarane la derfor framlegg om skiping av fleire nye familiar for betre å reflektere den evolusjonære historia til sylvioid-gruppa.
Nokre av dei nye familiane er:
Familien Sylviidae, på si side, får fleire takson inn frå andre familiar. Likevel har den no monofyliske familien krympa mykje, ned til ca. 32 artar i 2 slekter, før han auka igjen i 2019.
Songarfamilien og timalfamilien er under stor endring, i 2009 for eksempel, blei følgjande endringar gjort til versjon 6.4 av Clementslista:[4]
Vidare etter oppdateringar i 2011.[5]
Sylvioidea er ein superfamilie innanfor ordenen sporvefuglar, ein av minst tre store kladar av sporvefuglar, saman med Muscicapoidea og Passeroidea. Han inneheld omtrent 1300 artar inkludert songarfamilien, timalfamilien, svaler, lerker og bylbylar. Medlemmer av kladen finst over heile verda, men færre artar er til stades i Amerika enn i andre verdsdelar.
Superfamilien Sylvioidea vart først foreslått i 1990 i Sibley – Ahlquist taksonomien for fuglar basert på DNA–DNA-hybridiseringsforsøk. Nyare studiar basert på samanlikning av DNA-sekvensar har ikkje funne stønad for å inkludere familiar som Certhiidae (trekryparar), Sittidae (spettmeiser), Paridae (meiser) og Regulidae (fuglekongar), men stør i staden inklusjon av Alaudidae (lerker). Fleire av familiane i Sylvioidea har blitt omdefinerte kraftig. Spesielt songarfamilien Sylviidae og timalfamilien Timaliidae vart brukt som oppsamlingstakson og omfatta mange artar som har vist seg ikkje å vere nært nærskyldte. Fleire nye familiar har blitt oppretta og nokre artar har rørt seg mellom familiane.
Sylvioidea är en överfamilj med tättingar vars systematik varit mycket svår att fastställa och därför varit, och är, mycket omdiskuterad. Överfamiljen Sylvioidea föreslogs första gången 1990 av Sibley & Ahlquist.[1]
Sylvioidea omfattar bland annat "sångarna" och timaliorna som båda fungerat som slaskhinkstaxon, det vill säga att de har omfattat en mängd olika ekologiskt eller morfologisk liknande arter och släkten som inte nödvändigtvis har ett närmre släktskap. Överfamiljen omfattar även svalor, lärkor och kanske även mesarna.[2] Arterna inom gruppen återfinns över hela världen men det finns färre representanter i Amerika.
Överfamiljen Sylviodidea är närbesläktad med överfamiljerna Muscicapoidea, Passeroidea och den nyligen föreslagna överfamiljen Certhioidea. Den senare omfattar ett antal familjer som tidigare fördes till Sylvioidea som exempelvis nötväckor (Sittidae), trädkrypare (Certhiidae) och gärdsmygar (Troglodytidae).
Det är fortfarande oklart om de tre familjerna ovan tillhör Sylvioidea, och ibland placeras de i den egna överfamiljen Paroidea.[3]
Följande grupp utgör en utvecklingslinje men det är oklart hur många familjer som bör erkännas. Gelang et al. (2009) föreslog en uppdelning i de två familjerna Sylviidae och Timaliidae, där Timaliidae i sin tur delas upp i fyra underfamiljer.[6] International Ornithological Congress lista över världens fåglar erkänner fem familjer preliminärt.[9]
Sylvioidea är en överfamilj med tättingar vars systematik varit mycket svår att fastställa och därför varit, och är, mycket omdiskuterad. Överfamiljen Sylvioidea föreslogs första gången 1990 av Sibley & Ahlquist.
Sylvioidea omfattar bland annat "sångarna" och timaliorna som båda fungerat som slaskhinkstaxon, det vill säga att de har omfattat en mängd olika ekologiskt eller morfologisk liknande arter och släkten som inte nödvändigtvis har ett närmre släktskap. Överfamiljen omfattar även svalor, lärkor och kanske även mesarna. Arterna inom gruppen återfinns över hela världen men det finns färre representanter i Amerika.
Överfamiljen Sylviodidea är närbesläktad med överfamiljerna Muscicapoidea, Passeroidea och den nyligen föreslagna överfamiljen Certhioidea. Den senare omfattar ett antal familjer som tidigare fördes till Sylvioidea som exempelvis nötväckor (Sittidae), trädkrypare (Certhiidae) och gärdsmygar (Troglodytidae).
Siêu họ Lâm oanh, liên họ Lâm oanh hay siêu họ Chích, liên họ Chích (danh pháp khoa học: Sylvioidea) là một nhánh chứa các loài chim dạng sẻ. Nó là một trong ít nhất là ba nhánh chính được biết đến nhiều nhất trong phạm vi phân thứ bộ Sẻ (Passerida), cùng với siêu họ Đớp ruồi (Muscicapoidea) và siêu họ Sẻ (Passeroidea).
Siêu họ này chứa khoảng 1.300 loài, bao gồm các loài chích Cựu thế giới, khướu và họa mi Cựu thế giới, nhạn, sơn ca, chào mào, chiền chiện v.v. Các thành viên của nhánh này được tìm thấy trên toàn thế giới nhưng có ít loài ở khu vực châu Mỹ.
Siêu họ Sylvioidea được đề xuất lần đầu tiên vào năm 1990 trong Phân loại chim Sibley-Ahlquist[1]. Các nghiên cứu gần đây đã thất bại trong việc hỗ trợ sự đưa vào trong siêu họ này một số họ như đuôi cứng, hồng tước và đồng minh, nhưng hỗ trợ việc đưa vào của sơn ca[2]
Một số họ trong phạm vi Sylvioidea đã được định nghĩa lại và có những sửa đổi lớn. Cụ thể, họ Sylviidae chứa các loài chích Cựu thế giới và họ Timaliidae chứa các loài khướu Cựu thế giới trước đây từng là các đơn vị phân loại thùng rác và bao gồm nhiều loài mà sau này người ta phát hiện ra là không có quan hệ họ hàng gần. Vì thế một số họ mới đã được tạo ra và một số loài đã được di chuyển qua lại giữa các họ[3].
Các nhóm sau đây tạo thành một phân tỏa khướu duy nhất và người ta vẫn chưa chắc chắn về việc chia chúng ra thành bao nhiêu họ. Gelang và ctv đề xuất phân chia thành 2 họ, là Sylviidae và Timaliidae, với Timaliidae được chia ra thành 4 phân họ[7]. Danh sách của Đại hội Điểu học Quốc tế (International Ornithological Congress) tạm thời công nhận 5 họ[10]
Người ta vẫn chưa chắc chắn là 4 họ dưới đây có thuộc về Sylvioidea hay không và vì thế đôi khi chúng được tách ra thành một siêu họ riêng là Paroidea[3].
Sylvioidea
_by_Wolfram_Riech.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
_by_Wolfram_Riech.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
|coauthors= bị phản đối (trợ giúp) Siêu họ Lâm oanh, liên họ Lâm oanh hay siêu họ Chích, liên họ Chích (danh pháp khoa học: Sylvioidea) là một nhánh chứa các loài chim dạng sẻ. Nó là một trong ít nhất là ba nhánh chính được biết đến nhiều nhất trong phạm vi phân thứ bộ Sẻ (Passerida), cùng với siêu họ Đớp ruồi (Muscicapoidea) và siêu họ Sẻ (Passeroidea).
Siêu họ này chứa khoảng 1.300 loài, bao gồm các loài chích Cựu thế giới, khướu và họa mi Cựu thế giới, nhạn, sơn ca, chào mào, chiền chiện v.v. Các thành viên của nhánh này được tìm thấy trên toàn thế giới nhưng có ít loài ở khu vực châu Mỹ.
Sylvioidea
Sylvioidea (лат.) — это надсемейство воробьинообразных птиц, входящее в состав инфраотряда Passerida из подотряда певчих воробьиных (Passeri). Включает в себя большое количество видов из 23 семейств.
Благодаря многим генетическим исследованиям, проведённым в последнее время, классификация внутри надсемейства несколько изменилась. Семейство тимелиевых (Timaliidae) фактически включает 5 групп, которые учёные возводят в ранг самостоятельных семейств [1]: Leiothrichidae, Pellorneidae, Timaliidae, Sylviidae и Zosteropidae. Некоторые роды, такие как никаторы[2], показали отдалённое родство с другими родами, по этой причине теперь они выделены в собственные семейства.
В итоге получилось 23 семейства:
Sylvioidea (лат.) — это надсемейство воробьинообразных птиц, входящее в состав инфраотряда Passerida из подотряда певчих воробьиных (Passeri). Включает в себя большое количество видов из 23 семейств.
分類 界 : 動物界 Animalia 門 : 脊索動物門 Chordata 亜門 : 脊椎動物亜門 Vertebrata 綱 : 鳥綱 Aves 目 : スズメ目 Passeriformes 亜目 : スズメ亜目 Passeri 小目 : スズメ小目 Passerida 上科 : ウグイス上科 Sylvioidea 学名 Sylvioidea 和名 ウグイス上科 科 20科
ウグイス上科（ウグイスじょうか、学名：Sylvioidea）は、鳥類スズメ目の上科である。
古くは Beecher (1953) が、当時のヒタキ科 Muscicapidae から旧世界ムシクイ類（ほぼ当時のウグイス亜科、のちのウグイス科に当たる）を分離し、ウグイス上科とした[1]。
Sibley & Ahlquist (1990) は、スズメ小目をウグイス上科・ヒタキ上科・スズメ上科の3上科に分けた。これが現在のウグイス上科の原型である。
ただし彼らのウグイス上科は単系統性が疑わしく、キノボリ上科 Certhioidea・シジュウカラ上科 Paroidea が分離され、そのほか科・属 レベルでもいくつかが除外された。逆に、スズメ上科からヒバリ科 Alaudidae が、カラス上科からヒメヒタキ属 Erythrocercus が移された[2]。
この記事では、修正されたウグイス上科について解説する。
系統樹は Johansson et al. (2008)[2]; Gelang et al. (2009)[3]による。A–I は Johansson et al. による仮の系統名である。
シジュウカラ上科 Paroidea
テトラカヒヨドリ科 Bernieridae
アカガシラチメドリ科 Timaliidae
チメドリ科 Pellorneidae
ガビチョウ科 Leiothrichidae
科は国際鳥類学会議 (IOC)[4]による。clade は Johansson et al. (2008)[2]による。clade と科の順序はおよそIOCによる。
흰턱딱새상과(Sylvioidea)는 참새하목에 속하는 조류 분류군이다.
다음은 2019년 올리버로스(Oliveros) 등의 연구에 의한 흰턱딱새소목의 계통 분류이다.[1]
흰턱딱새소목 섬개개비상과 흰턱딱새상과 오목눈이상과Scotocercidae
