Els limacòdids (Limacodidae) són una família de lepidòpters glossats de la superfamília Zygaenoidea o Cossoidea; la seva situació taxonòmica és controvertida. Sovint són anomenats arnes bavoses perquè les seves erugues tenen una llunyana semblança amb els llimacs. També se'ls anomena arnes tassa per la forma dels seus capolls.
Són de distribució mundial, però la majoria són tropicals. Hi ha al voltant de 1.000 espècies descrites i probablement moltes més encara per assignar.
Slimákovcovití (Limacodidae či Euclidae) je čeleď nočních motýlů v nadčeledi Zygaenoidea nebo Cossoidea[1]; prozatím je umístění v diskusi. České jméno této čeledi je odvozeno od vzhledu housenek, které jsou velmi podobné slimákům. Po celém světě je popsáno asi 1000 druhů z této čeledi a mnoho jich ještě nebylo objeveno.
Housenka motýla Lithacodes fasciola
Jeden z tropických druhů Parasa lepida
Kukla jednoho z druhů
Obrázky, zvuky či videa k tématu slimákovcovití ve Wikimedia Commons
Divize Ditrysia: Acrolophidae • Aididae • Anomoeotidae • Anthelidae • Arrhenophanidae • babočkovití • Bedelliidae • bekyňovití • borovníčkovití • bourcovití • bourovcovití • Brahmaeidae • bronzovníčkovití • běláskovití • běloskvrnkovití • Callidulidae • Carposinidae • Carthaeidae • Cimeliidae • Copromorphidae • člunkovcovití • Dalceridae • Doidae • drobnuškovití • drsnohřbetkovití • drvopleňovití • Dudgeoneidae • Epicopeiidae • Epipyropidae • Eriocottidae • Eupterotidae • Galacticidae • Hedylidae • Heliodinidae • Himantopteridae • Holcopogonidae • hřbetozubcovití • Hyblaeidae • Chimabachidae • chobotníčkovití • Choreutidae • chvějivkovití • Immidae • kastniovití • klínovníčkovití • kometovití • krásněnkovití • Lacturidae • Lecithoceridae • lišajovití • Lypusidae • makadlovkovití • malinovníčkovití • martináčovití • Megalopygidae • Metachandidae • Mimallonidae • Mirinidae • modráskovití • molíkovití • molovití • moluškovití • mosazníčkovití • můrovití • nesytkovití • obalečovití • Oenosandridae • okenáčovití • otakárkovití • pabourovcovití • pernatuškovití • pernatěnkovití • pestrobarvcovití • píďalkovití • podkopníčkovití • pouzdrovníčkovití • přástevníkovití • předivkovití • Pterolonchidae • pupenovkovití • Sematuridae • Simaethistidae • skvrnuškovití • slimákovcovití • smutníčkovití • Somabrachyidae • srpokřídlecovití • stepníčkovití • strakáčovití • Symmocidae • Tineodidae • travaříkovití • trávníčkovití • Urodidae • vakonošovití • vrbkovníčkovití • vřetenuškovití • vzpřímenkovití • Whalleyanidae • zavíječovití • zápředníčkovití • zdobníčkovití • zoubkovníčkovití
Slimákovcovití (Limacodidae či Euclidae) je čeleď nočních motýlů v nadčeledi Zygaenoidea nebo Cossoidea; prozatím je umístění v diskusi. České jméno této čeledi je odvozeno od vzhledu housenek, které jsou velmi podobné slimákům. Po celém světě je popsáno asi 1000 druhů z této čeledi a mnoho jich ještě nebylo objeveno.
Die Schneckenspinner, Asselspinner oder Schildmotten (Limacodidae) sind eine Familie der Schmetterlinge (Lepidoptera). Sie kommen weltweit mit ca. 1.000 Arten vor. Ihr Hauptverbreitungsgebiet sind die Tropen.
Die Falter erreichen eine Flügelspannweite von 16 bis 32 Millimetern. Sie haben mittelmäßig bis robust gebaute Körper, deren Form stark untersetzt und gedrungen ist. Ihre Vorderflügel sind kurz und breit und sind nur 1,6- bis 2,1-mal länger als breit. Sie sind in Ruhestellung dachartig an den Körper angelegt und meist einfarbig braun, grünlich oder metallisch glänzend. Ihre Hinterflügel sind in ihrer Form ähnlich den Vorderflügeln, allerdings stark abgerundet. Die Fühler sind kurz und erreichen in etwa nur die Hälfte der Länge der Vorderflügel. Bei den Männchen gibt es sowohl Arten mit fadenförmigen, als auch Arten mit gekämmten Fühlern. Die Maxillarpalpen sind je nach Art gut entwickelt oder sind reduziert oder fehlend. Bei allen Arten fehlen die Saugrüssel.
Die Vorderflügel haben 13 Flügeladern mit zwei Analadern (1b und 1c). Die Hinterflügel haben 10 Adern mit drei Analadern (1a, 1b und 1c).
Die Falter sind nachtaktiv. Da sie keine Nahrung zu sich nehmen können, haben sie eine nur sehr kurze Lebenserwartung von etwa einer Woche. In dieser Zeit leben sie einzig und allein, um sich fortzupflanzen.
Die dämmerungs- und nachtaktiven Raupen haben anstelle der Bauchbeinpaare eine Kriechsohle, ähnlich wie Schnecken. Damit können sie sich fortbewegen, aber auch auf Blättern festsaugen. Die Brustbeinpaare sind nur schwach entwickelt. Junge Raupen haben manchmal zapfenartige Erhebungen am Körper, ältere Entwicklungsstadien sind schwach behaart. Ihre Färbung variiert von leuchtend gelb über rot und grün nach blau. Manche Arten haben Brennhaare, die auch beim Menschen Hautreizungen hervorrufen können. Man findet die Tiere auf ihren Futterpflanzen sitzend. Die Verpuppung findet in einem Kokon entweder auf den Blättern der Pflanzen oder am Boden zwischen Laub statt.
In ganz Europa sind nur fünf Arten bekannt,[1] von denen in Mitteleuropa nur der Große und der Kleine Schneckenspinner vorkommen.[2]
In Nordamerika vorkommende Arten:
Die Schneckenspinner, Asselspinner oder Schildmotten (Limacodidae) sind eine Familie der Schmetterlinge (Lepidoptera). Sie kommen weltweit mit ca. 1.000 Arten vor. Ihr Hauptverbreitungsgebiet sind die Tropen.
The Limacodidae or Eucleidae are a family of moths in the superfamily Zygaenoidea or the Cossoidea;[2] the placement is in dispute. They are often called slug moths because their caterpillars bear a distinct resemblance to slugs.[3] They are also called cup moths because of the shape of their cocoons.[3]
The larvae are often liberally covered in protective stinging hairs, and are mostly tropical, but occur worldwide, with about 1800 described species and probably many more as yet undescribed species.
They are small, hairy moths, with reduced or absent mouthparts and fringed wings. They often perch with their abdomens sticking out at 90° from their thoraces and wings. North American moths are mostly cryptic browns, sometimes marked with white or green, but the hag moth mimics bees.[4]
The final instar constructs a silk cocoon and hardens it with calcium oxalate excreted from its Malpighian tubules. Cocoons have a circular escape hatch, formed from a line of weakness in the silk matrix. It is forced open just prior to emergence of the adult.[5]
The larvae are typically very flattened, and instead of prolegs, they have suckers.[4] The thoracic legs are reduced, but always present, and they move by rolling waves rather than walking with individual prolegs. They even use a lubricant, a kind of liquefied silk, to move.[5]
Larvae might be confused with the similarly flattened larvae of lycaenid butterflies, but those caterpillars have prolegs, are always longer than they are wide, and are always densely covered in short or long setae (hair-like bristles). The head is extended during feeding in the lycaenids, but remains covered in the Limacodidae.
Many limacodid larvae are green and fairly smooth (e.g. yellow-shouldered slug), but others have tubercles with urticating hairs and may have bright warning colours. The sting can be quite potent,[6] causing severe pain.
The larval head is concealed under folds.[2] First-instars skeletonise the leaf (avoiding small veins and eating mostly one surface), but later instars eat the whole leaf, usually from the underside.[4] Many species seem to feed on several genera of host plants.[2]
Limacodidae larvae in temperate forests of eastern North America prefer glabrous leaves, presumably because the trichomes of pubescent leaves interfere with their movement.[7]
Underside of a monkey slug, showing the slimy pad in place of prolegs
Larva of the yellow-shouldered slug, showing typical body shape
Limacodid larva, showing bright colours and presumably stinging setae
.jpg)
Sibine stimulea (saddleback caterpillar) larva
Larva of Parasa pastoralis
Stinging rose caterpillars (Parasa indetermina)
Limacodid larva
_caterpillar_W_IMG_2795.jpg)
Limacodid (slug moth) caterpillar
.jpg)
Slug moth caterpillar, Sabah, Borneo
Eggs are flattened and thin. They are highly transparent and the larva can be seen developing inside.[4] They may be laid singly or in clusters on leaves.
Limacodidae (e.g. Latoia viridissima, Parasa lepida, Penthocrates meyrick, Aarodia nana) have caused serious defoliation of palms.[2]
The Limacodidae or Eucleidae are a family of moths in the superfamily Zygaenoidea or the Cossoidea; the placement is in dispute. They are often called slug moths because their caterpillars bear a distinct resemblance to slugs. They are also called cup moths because of the shape of their cocoons.
The larvae are often liberally covered in protective stinging hairs, and are mostly tropical, but occur worldwide, with about 1800 described species and probably many more as yet undescribed species.
Los limacódidos (Limacodidae) son una familia de lepidópteros glosados de la superfamilia Zygaenoidea o Cossoidea; su situación taxonómica es controvertida.[1] A menudo son llamados polillas babosas porque sus orugas tienen un lejano parecido con las babosas. Los capullos de algunas especies tienen forma de taza.
Son de distribución mundial, pero la mayoría son tropicales. Hay alrededor de 1000 especies descritas y probablemente muchas más aún por asignar.
Son polillas pequeñas y velludas, con piezas bucales escasas o inexistentes (el adulto no se alimenta) y alas con flecos. A menudo reposa con el abdomen a un ángulo de 90 grados con respecto al tórax y las alas.
En su último estadio larval construye un capullo de seda que endurece con oxalato de calcio segregado por los tubos de Malpighi. Los capullos tienen una trampilla circular de evacuación, formada a partir de una línea de debilidad en la matriz de seda. La pupa la abre por fuerza justo antes de emerger como adulto.[2]
Las larvas son muy variadas en su apariencia. En lugar de patas falsas tienen chupones. Suelen ser aplanadas, a menudo de colores brillantes.[3] Las patas torácicas están muy reducidas pero siempre presentes. Se desplaza por contracciones que crean olas de movimiento en vez de usar las patas. Usan como lubricante una especie de seda licuada para facilitar la locomoción.[2]
Las larvas pueden confundirse con las larvas aplanadas de las orugas de mariposas Lycaenidae, pero estas tienen patas más largas, son más gruesas, y siempre están cubiertas de densos pelos cortos o cerdas.
Algunos Limacodidae (ejemplos: Latoia viridissima, Parasa lepida, Penthocrates meyrick, Aarodia nana) causan seria defoliación de palmas, familia Arecaceae.[1]
Los limacódidos (Limacodidae) son una familia de lepidópteros glosados de la superfamilia Zygaenoidea o Cossoidea; su situación taxonómica es controvertida. A menudo son llamados polillas babosas porque sus orugas tienen un lejano parecido con las babosas. Los capullos de algunas especies tienen forma de taza.
Son de distribución mundial, pero la mayoría son tropicales. Hay alrededor de 1000 especies descritas y probablemente muchas más aún por asignar.
Etanaperhoset (Limacodidae) on punatäplämäisiin perhosiin luettu pikkuperhosten heimo. Nimensä heimo on saanut toukista, jotka muistuttavat ulkonäöltään etanoita. Lajeja tunnetaan maailmanlaajuisesti noin 1000 ja enemmistö niistä esiintyy tropiikissa. Suomessa heimoa edustaa etanaperho (Heterogenea asella).
Aikuiset etanaperhoset ovat lähes poikkeuksetta pieniä, karvaisia perhosia ja niiden suuosat ovat surkastuneet. Pää on pieni ja jää usein keskiruumiin alle piiloon. Siivet ovat pituuteensa nähden varsin leveät ja perhonen on väritykseltään tavallisesti vaihtelevan ruskansävyinen. Takaruumis kaartuu usein jyrkästi ylöspäin.[2][3]
Etanaperhosten toukat ovat erikoisen muotoisia. Niiden käsnäjalat ovat muuttuneet imukuppimaisiksi ja rintajalatkin ovat surkastuneet. Jalkojen puutteen vuoksi toukka liikkuu aaltomaisesti ruumistaan liikutellen ja erittää alleen liukastetta helpottaakseen liikkumistaan. Monilla lajeilla on poltinkarvoja ja niihin liittyen toukan väritys on usein räikeä. Kotelo on muodoltaan kuppimainen.
Etanaperhoset (Limacodidae) on punatäplämäisiin perhosiin luettu pikkuperhosten heimo. Nimensä heimo on saanut toukista, jotka muistuttavat ulkonäöltään etanoita. Lajeja tunnetaan maailmanlaajuisesti noin 1000 ja enemmistö niistä esiintyy tropiikissa. Suomessa heimoa edustaa etanaperho (Heterogenea asella).
Aikuiset etanaperhoset ovat lähes poikkeuksetta pieniä, karvaisia perhosia ja niiden suuosat ovat surkastuneet. Pää on pieni ja jää usein keskiruumiin alle piiloon. Siivet ovat pituuteensa nähden varsin leveät ja perhonen on väritykseltään tavallisesti vaihtelevan ruskansävyinen. Takaruumis kaartuu usein jyrkästi ylöspäin.
Etanaperhosten toukat ovat erikoisen muotoisia. Niiden käsnäjalat ovat muuttuneet imukuppimaisiksi ja rintajalatkin ovat surkastuneet. Jalkojen puutteen vuoksi toukka liikkuu aaltomaisesti ruumistaan liikutellen ja erittää alleen liukastetta helpottaakseen liikkumistaan. Monilla lajeilla on poltinkarvoja ja niihin liittyen toukan väritys on usein räikeä. Kotelo on muodoltaan kuppimainen.
Les Limacodidae forment une famille d'insectes de l'ordre des lépidoptères (papillons).
Cette famille est constituée de près de 1000 espèces, présentent sur toute la planète mais surtout sous les tropiques. Les papillons sont de taille petite à moyenne[1].
Les chenilles aplaties, de forme ovale, aux pattes courtes, évoquent l'aspect de limaces d'où le nom de famille les limacodidés. Elles ont souvent des poils urticants provoquant des brûlures douloureuses. Certaines chenilles comme Parasa lepida attaquent les cultures, en particulier les palmiers à huile et les cocotiers.
Cocon d'Acharia stimulea
Acharia stimulea
Acharia stimulea
Euclea delphini sur une feuille d'orme de Samarie
Euclea delphini
Isa textula
Lithacodes fasciola
Parasa lepida
Phobetron pithecium sur une branche d'oranger
Phobetron pithecium
Prolimacodes badia
Les Limacodidae forment une famille d'insectes de l'ordre des lépidoptères (papillons).
Cette famille est constituée de près de 1000 espèces, présentent sur toute la planète mais surtout sous les tropiques. Les papillons sont de taille petite à moyenne.
Les chenilles aplaties, de forme ovale, aux pattes courtes, évoquent l'aspect de limaces d'où le nom de famille les limacodidés. Elles ont souvent des poils urticants provoquant des brûlures douloureuses. Certaines chenilles comme Parasa lepida attaquent les cultures, en particulier les palmiers à huile et les cocotiers.
De slakrupsvlinders (Limacodidae) zijn een familie van vlinders uit de superfamilie Zygaenoidea. De familie telt een 500-tal beschreven soorten, de meeste hiervan komen in de tropen voor.
De kleine tot middelgrote vlinders in deze familie zijn vaak behaard en felgekleurd. Hun Nederlandstalige naam danken ze aan de vorm van de rupsen, die vaak sterke gelijkenis met een slak vertonen.
In Europa voorkomende geslachten in deze familie zijn:
De slakrupsvlinders (Limacodidae) zijn een familie van vlinders uit de superfamilie Zygaenoidea. De familie telt een 500-tal beschreven soorten, de meeste hiervan komen in de tropen voor.
De kleine tot middelgrote vlinders in deze familie zijn vaak behaard en felgekleurd. Hun Nederlandstalige naam danken ze aan de vorm van de rupsen, die vaak sterke gelijkenis met een slak vertonen.
Sneglespinnere (Limacodidae) er en familie av små til middelsstore sommerfugler som hører til gruppen Zygaenoidea. Det er en nokså artsrik gruppe, med rundt 1000 beskrevne arter og trolig ganske mange hittil ubeskrevne, men det finnes bare fire arter i Europa og to i Norge. De voksne sneglespinnerne er stort sett små til middelsstore, brune møll som gjør lite av seg, men larvene er oppsiktsvekkende. De er mer eller mindre flate og brede, ofte sterkt fargede. De mangler vorteføtter og brystføttene er også sterkt redusert, slik at de virker helt beinløse. De beveger seg ikke ulikt snegler, glidende over et sekret (en slags flytende silke) som de skiller ut. Larvene har ofte (men ikke hos de norske artene) neslehår som kan påføre eventuelle angripere stor smerte, og de får derfor stort sett gå i fred.
Små til middelsstore (forvingelengde 6 – 35 mm), kraftig bygde, hårete sommerfugler. På farge er de fleste brunlige men noen er grønne eller hvite. Hodet er ganske lite med hårløse fasettøyne og mer eller mindre redusert sugesnabel. Antennene er middels lange, kamtakkede eller trådformede. Vingene er brede, forvingene trekantede, bakvingene avrundede. Enkelte arter etterligner bier. Beina er kraftige og tett hårkledte. De voksne møllene hviler gjerne med bakkroppen bøyd oppover i en vinkel til brystet og vingene. Larvene er mer eller mindre flate, uten vorteføtter og med svært korte brystføtter. Istedenfor vorteføtter kan de ha sugekopper på undersiden av bakkroppen som de bruker til å holde seg fast i underlaget. De er livlig fargede, gjerne i grønt og rødt, og kan ha et ganske bisart utseende. De norske artenes larver er glatte, omtrent mandelformede i omriss, med et par lengdekjøler på ryggen. Andre larver kan være sadelformede, med et glatt midtparti og opphøyede for- og bakender son er tett besatt med neslehår. Mange har et eller flere par med utover- eller oppoverrettede, fingeraktige utvekster, som også er besatt med lange, stive neslehår – hos noen arter kan de minne om TV-antenner.
De voksne sommerfuglene flyr om natten. Siden de har reduserte munndeler, kan de ikke ta næring til seg, og de lever bare ganske kort tid. Larvene lever på mange forskjellige slags planter. De livlige fargene signaliserer at de er godt beskyttet av neslehårene, og de trenger ikke forsøke å gjemme seg, men kryper åpenlyst omkring. Når larvene er ferdigutviklet, spinner de inn i en koppformet, papiraktig kokong der de forvandler seg til en puppe.
To arter forekommer i Norge, men begge er sjeldne og blir antatt å være utrydningstruede. Stor sneglespinner (Apoda limacodes) lever på eik og er funnet spredt på Sør-Østlandet vestover til Kristiansand, mens dvergsneglespinner (Heterogenea asella) lever på eik og bøk og er bare funnet i Aust-Agder og Akershus. For begge artene er det bare kjent noen få norske funn, og selv om de kan være oversett tror man de er ganske sjeldne. De kan være truet av hogst av eike- og edelløvskog.
Aarvik, L., Berggren, K. og Hansen, L.O. (2000) Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Lepidopterologisk Arbeidsgruppe, Zoologisk Museum, Universitetet i Oslo, og Norsk institutt for skogforskning, Ås.
Om sneglespinnere på nettsiden Norges sommerfugler: [1]
Med bilder av voksne og larver av mange australske arter. [2]
Sneglespinnere (Limacodidae) er en familie av små til middelsstore sommerfugler som hører til gruppen Zygaenoidea. Det er en nokså artsrik gruppe, med rundt 1000 beskrevne arter og trolig ganske mange hittil ubeskrevne, men det finnes bare fire arter i Europa og to i Norge. De voksne sneglespinnerne er stort sett små til middelsstore, brune møll som gjør lite av seg, men larvene er oppsiktsvekkende. De er mer eller mindre flate og brede, ofte sterkt fargede. De mangler vorteføtter og brystføttene er også sterkt redusert, slik at de virker helt beinløse. De beveger seg ikke ulikt snegler, glidende over et sekret (en slags flytende silke) som de skiller ut. Larvene har ofte (men ikke hos de norske artene) neslehår som kan påføre eventuelle angripere stor smerte, og de får derfor stort sett gå i fred.
Multimedia w Wikimedia Commons Pomrowicowate (Limacodidae) – rodzina motyli obejmująca około 1000 gatunków. Przykładowym gatunkiem z tej rodziny jest Sibine stimulea.
Wyróżniane są podrodziny:
Pomrowicowate (Limacodidae) – rodzina motyli obejmująca około 1000 gatunków. Przykładowym gatunkiem z tej rodziny jest Sibine stimulea.
W Polsce występują dwa:
Apoda avellana – pomrowica leszczynówka Heterogenea asellaWyróżniane są podrodziny:
Chrysopolominae LimacodinaeLimacodidae é uma família de insectos da ordem Lepidoptera.[1]
Contém 274 géneros:[1]
Limacodidae é uma família de insectos da ordem Lepidoptera.
Limacodidae sau Euclidae este o familie de molii din superfamilia Zygaenoidea sau Cossoidea;[1] plasarea exactă este disputată. Speciile sunt câteodată denumite molii melc datorită asemănării omizilor cu melcii. [2]
Larvă de Lithacodes fasciola, un exemplu tipic pentru forma corpului
Larvă de Limacodid, arătând culorile vii
Larvă de Sibine stimulea
Omizi de Parasa indetermina
Omidă de Limacodid
Limacodidae sau Euclidae este o familie de molii din superfamilia Zygaenoidea sau Cossoidea; plasarea exactă este disputată. Speciile sunt câteodată denumite molii melc datorită asemănării omizilor cu melcii.
Snigelspinnare (Limacodidae) är en familj i insektsordningen fjärilar. Snigelspinnare är små till medelstora fjärilar som flyger i skymningen eller på natten. De fullbildade fjärilarna har ofta ganska oansenliga bruna färger men larverna kan vara desto mer uppseendeväckande med livliga färger. Larverna har den egenheten att de förflyttar sig på ett sätt som påminner mer om hur sniglar tar sig fram än om andra fjärilslarver, deras fötter är reducerade och fungerar ungefär som sugvårtor och med hjälp av dessa glider de fram på ett slemliknande sekret som de utsöndrar.
Familjen är utbredd över nästan hela världen, men den största artrikedomen finns i tropiska delar av världen. I Sverige förekommer två arter av snigelspinnare, det är större snigelspinnare (Apoda limacodes) och mindre snigelspinnare (Heterogenea asella).
Snigelspinnare är små till medelstora fjärilar, robust byggda med fin behåring och ganska breda vingar. Framvingen är trekantig, bakvingen har en rundad vingform. Huvudet är ganska litet och sugsnabeln är reducerad. Antennerna är medellånga, kammade eller trådformade. Vingarna är ofta bruna, från ljusbrun till mörkare svartbrun och de kan vara mer eller mindre spräckliga eller fläckiga, men det finns även arter med andra färger på vingarna som grön, vitt eller gult. Snigelspinnare håller sina vingar taklagda vid vila. Ett beteende hos snigelspinnare är att de ganska ofta sitter i en sådan position att bakkroppens spets sticker upp mellan vingarna.
Larverna är ofta ganska korta, ovansidan är välvd eller sadelformad och buksidan är platt. Bukfötterna är starkt reducerade och larverna ser benlösa ut. Fötter är ombildade så att de fungerar ungefär som sugvårtor med vilka de kan hålla sig fast vid underlaget. För att lättare förflytta sig producerar larverna ett slemliknande sekret som de glider fram på. Hos många arter är larverna gröna. Vissa arter har helt gröna larver medan larverna hos andra arter är mycket livligt färgade, ofta i grönt och någon annan färg som rött, men även gult och blått. En del arter, särskilt i tropiska delar av världen, har larver som är försedda med irriterande hår till försvar mot predatorer. Vissa arter har larver som har vårtliknande eller greniga utskott på kroppen och ibland ganska bisarrt utseende.
De fullbildade fjärilarna är främst aktiva i skymningen eller på natten. Mundelarna är reducerade och de intar ingen föda och lever en ganska kort tid. Under denna tid parar de sig och honorna lägger ägg på undersidan av bladen på de växter larverna livnär sig på. Larverna spinner på hösten en kokong för övervintring (de arter som förekommer i tempererat klimat) och i kokongen sker också förpuppningen.
Wikimedia Commons har media som rör snigelspinnare.
Snigelspinnare (Limacodidae) är en familj i insektsordningen fjärilar. Snigelspinnare är små till medelstora fjärilar som flyger i skymningen eller på natten. De fullbildade fjärilarna har ofta ganska oansenliga bruna färger men larverna kan vara desto mer uppseendeväckande med livliga färger. Larverna har den egenheten att de förflyttar sig på ett sätt som påminner mer om hur sniglar tar sig fram än om andra fjärilslarver, deras fötter är reducerade och fungerar ungefär som sugvårtor och med hjälp av dessa glider de fram på ett slemliknande sekret som de utsöndrar.
Limacodidae hay Euclidae là một họ bướm đêm thuộc liên họ Zygaenoidea hay Cossoidea[1]; việc xếp đặt còn tranh cãi.
Chúng sống chủ yếu ở vùng nhiệt đới, nhưng có thể tìm thấy trên toàn cầu, với khoảng 1000 loài đã được miêu tả và có thể còn nhiều loài chưa được miêu tả.
Limacodidae (như Latoia viridissima, Parasa lepida, Penthocrates meyrick, Aarodia nana) gây hại nghiêm trọng, làm rụng lá cây họ cau dừa[1].
Bài viết về Bộ Cánh vẩy này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Limacodidae hay Euclidae là một họ bướm đêm thuộc liên họ Zygaenoidea hay Cossoidea; việc xếp đặt còn tranh cãi.
Chúng sống chủ yếu ở vùng nhiệt đới, nhưng có thể tìm thấy trên toàn cầu, với khoảng 1000 loài đã được miêu tả và có thể còn nhiều loài chưa được miêu tả.
Слизневидки или бабочки-мокрицы (лат. Limacodidae= Euclidae) — небольшое семейство разноусых чешуекрылых.
Название дано из-за того, что гусеницы представителей этого семейства больше похожи на слизней, чем на гусениц.
Мелкие бабочки с широкими крыльями. Хоботок имаго редуцирован. Бабочки активны в сумерках и ночью. Тело гусениц широкое, уплощенное. Гусеницы напоминают слизней. Вместо брюшных ног у них имеется восемь пар присосок. Гусеницы многоядны, ряд видов могут повреждать плодовые садовые культуры. Периодически дают вспышки массового размножения. Окукливаются в бочковидном коконе. Зимуют куколки.
Включает в себя около 400 родов и 1000 видов. Наиболее многочисленно семейство представленное в тропиках. На территории России обнаружены 17 видов слизневидок из 13 родов[1].
Фотографии гусениц различных видов из семейства
.jpg)
Parasa indetermina
_caterpillar_W_IMG_2795.jpg)
Слизневидки или бабочки-мокрицы (лат. Limacodidae= Euclidae) — небольшое семейство разноусых чешуекрылых.
刺蛾科（学名：Limacodidae），昆虫纲鳞翅目下的一个科。已记录的种数达1000种。
刺蛾成虫身体和前翅密生绒毛和厚鳞。幼虫体扁，大部分种类体表生有枝刺和毒毛。幼虫多以阔叶树叶为食。
イラガ科 (Limacodidae) は、昆虫綱チョウ目の科のひとつ。400属1,000種がいる。
幼虫はカキノキやバラ科に多く発生し、多くの棘を持ち、その毒棘に触れるとハチに刺されたような痛みを生じるため、別名「蜂熊」などと言われる。
冬にはウズラの卵のような殻（大きさは半分以下）の中で蛹になり、春を待つ。殻の中の蛹は魚釣りの餌として用いられることもある。
日本では約20種が生息している。
この項目は、動物に関連した書きかけの項目です。この項目を加筆・訂正などしてくださる協力者を求めています（Portal:生き物と自然／プロジェクト:生物）。 
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
_caterpillar_W_IMG_2795.jpg)
