Potatis (Solanum tuberosum) är en art som tillhör familjen potatisväxter. Potatis är också den allmänna benämningen på växtens rotfrukt vilken är stapelföda i en stor del av världen. Växten förekommer vilt i Sydamerika, där även flera snarlika arter odlas. Flera arter i familjen potatisväxter odlas som föda. Däribland potatis, tomat och paprika.
De tre största potatisproducerande länderna 2007 var Kina (72 miljoner ton), Ryssland (36,7 miljoner ton) och Indien (26 miljoner ton).[1] De tre toppkonsumerande länderna per capita år 2005 var Vitryssland (181 kg per capita), Kirgizistan (143 kg per capita) och Ukraina (136 kg per capita).[1]
Potatisen är en flerårig ört med parflikiga blad. I Sverige fryser den emellertid bort på vintern (om den nu till äventyrs skulle råka bli oskördad) och blir därför inte mer än ettårig. Plantan blir mellan 30 och 80 cm hög och dess ovanjordiska delar är giftiga. I synnerhet gäller det frukten – ett tomatliknande (tomat är en nära släkting till potatis) bär med många små, njurlika frön – som utvecklas ur de vita, rosaröda, gula eller blå blommorna. Som ett skydd mot angrepp av svampar och bakterier innehåller hela potatisväxten utom stamknölarna ämnet solanin som är giftigt för både människor och andra djur.
De ätbara stamknölarna växer under mark och är oftast vita, gula, eller rosa. Skalet kan variera mer i färg. Skalet går att äta om man rengör potatisen ordentligt, och det är omtvistat huruvida det är nyttigt eller inte att skala potatis. Å ena sidan innehåller potatisskalet många nyttiga näringsämnen, men å andra sidan samlas lätt miljögifter i det. Om knölarna utsätts för solljus börjar skalet producera klorofyll och får då en grön färg. Samtidigt produceras solanin, varför gröna potatisar inte bör konsumeras.
Namnet potatis kommer via engelska potatoes (pl.) från spanskans "patata", som kommer av en sammanblandning av namnet på sötpotatis "batata",[2] (Ipomoea batatas), och "papa", som är den vanligaste benämningen i spansktalande länder och är lika med quechuans "papa".
I norra och sydligaste Sverige (Jämtland, Medelpad, Skåne och västra Blekinge) kallas de (jord-)päror[3] eller bara pärer.[källa behövs] I Värmland säger man pärer, i Östergötland pära. Detta kan tolkas så att denna sort eller varietet av potatis liknade päron, det vill säga de var ej runda utan päronformade. På tyska kom potatis nämligen att heta "Grundbirnen" eller "Erdbirnen"[3] vilket möjligen är ursprunget till dess svenska motsvarigheter. Tron på att man hade att göra med en sötpotatis gav den detta namn på de flesta platser. Andra liknade i stället potatisen vid ett äpple, vilket förklarar det franska uttrycket pomme de terre, som ordagrant betyder "jordäpple". Ibland säger man till och med bara pomme (äpple), som i maträtten pommes frites ("friterade äpplen"). Potatis kallas också för "jordäpple" i vissa delar av Värmland och i Tyskland kan man höra "Erdapfel", med samma betydelse. I Italien var man däremot på 1600-talet i tron att det rörde sig om ett slags tryffel - växtknölen fick heta "tartifola" på italienska.
I Tyskland kom samma knöl att få namnet "kartoffel(n)" och den tyska påverkan på svenskan var mycket stor vid denna tid. I Sydsverige kan de ibland även kallas pantofflor (från lågtyska "Pantüffel"[4]) eller knudor (jämför "knuta" i betydelsen "knöl"[5]).
Potatisens groddar kallas ibland för (potatis-)ålar[2] (ej att förväxla med nematoden potatisål Heterodera rostochiensis som är en skadegörare på potatis[6]).
Potatis, som är en av världens viktigaste stapelfödor, har sitt ursprung i Sydamerika,[7] där den har odlats sedan år 8000 f.Kr. Den "upptäcktes" i Peru år 1530 av spanjoren Gonzalo Jiménez de Quesada som år 1539 förde den till Spanien.[8] Hur potatisen kom till Sverige är höljt i dunkel, men många växthistoriker håller för troligt att potatisen infördes i landet av hemvändande soldater från trettioåriga kriget.
Jonas Alströmer är den som blivit mest känd för sina insatser för att få potatisen populär i Sverige. Den spridda uppfattningen att det var Alströmer som införde potatisen till Sverige är dock fel. Redan 1658 hade Olof Rudbeck planterat potatis i Uppsala botaniska trädgård (då belägen i den nuvarande Linnéträdgården).[9]
Den stora populariteten kom först på 1800-talet då kunskapen om dess användning vid beredning av brännvin blev allmänt känd.[10] Redan 1748 hade Eva De la Gardie redogjort för hur detta går till. Brännvinsbränningen förbrukade stora mängder spannmål, som så väl behövdes för brödbakning. Hon visade också att potatis var en användbar bas till stärkelse och puder (potatismjöl). Bland annat därför invaldes hon som första kvinna i Kungliga Vetenskapsakademien.
Angrepp på potatisen av potatisbladmögel (svampen Phytophthora infestans) var en av orsakerna till de svältkatastrofer (på sina håll benämnda Svagåren) som inträffade i norra Europa i slutet av 1860-talet. Redan på 1840-talet drabbades Irland hårt, vilket föranledde en kraftig utvandring till Nordamerika.
Det är på grund av bladmöglet som potatisen är en av de mest besprutade grödorna som odlas i Sverige. Om potatisens blast växer utan att regelbundet bli besprutad med gifter angrips den av möglet som dödar blasten för tidigt under växtsäsongen och resulterar i små, eller inga potatisknölar alls. Olika potatissorter är olika känsliga, och vissa är till och med resistenta.
När potatisens blast infekterats av bladmöglet riskerar smittan även att spridas till knölarna, vilket resulterar i den så kallade brunrötan- knölen ruttnar inifrån. Om den huvudsakliga smittan sker genom blastens anslutning till knölarna eller om det till största delen är regnvattnet som transporterar ner mögelsporerna råder osämja.
Det finns många odlade sorters potatis, exempelvis Bintje (från 1910[11]), King Edward, Asterix, Early Puritan (registrerad i USA 1887,[12] lanserad i Sverige på 1940-talet[13]), Inova, mandelpotatis, Blå Kongo, amandine och Magnum Bonum; Magnum Bonum är numera borttagen ur den svenska sortlistan på grund av höga halter av glykoalkaloider). För produktion av stärkelse (potatismjöl) finns särskilda sorter framtagna.
Utöver de olika sortegenskaperna som storlek, form, tålighet mot sjukdomar, blaststorlek och fast/mjölighet mognar även knölarna olika snabbt. Exempelvis mognar den ovanligt tidiga potatissorten Swift på cirka sex veckor, Rocket på ungefär åtta, och den traditionella Asterix på mellan tio och tolv. Sorter som Asterix och King Edward är exempel på sena sorter, som är populära att spara och äta under vintern och den kommande våren.
Ett populärt sätt att förkorta mognadstiden är att låta knölen ligga ljust innan utplantering så att den bildat groddar redan innan den hamnar i marken och får därför ett försprång.
Numera anses King Edward vara en av de sämsta potatissorterna ur miljösynpunkt. Detta eftersom den lätt blir angripen av potatisbladmögel och kräver stora mängder bekämpningsmedel för att kunna odlas. Samtidigt har den en mycket lång utvecklingstid och mognar långsamt.
Branschorganisationen Svensk Matpotatiskontroll, SMAK, har följande definitioner på potatis, beroende på tiden för skörd:[14]
Potatis av årets skörd som säljs före 30 september får kallas färskpotatis eller nypotatis. Det är numera vanligt med färskpotatis till den svenska midsommarsillen. Färskpotatis anses vara en delikatess och de första skördarna säljs ofta för hundratals kronor per kilogram.[15]
Man ska spara lite av förra årets skörd, som mitt i sommaren året efter, normalt börjat grodda sig (om den inte är behandlad med antigroddmedel). Om man sätter den sparade potatisen sent (traditionsenligt midsommaraftonen), blir den inte färdig förrän mycket sent på hösten. Man ska då hindra frysning genom att, sedan all blast vissnat, täcka med flera lager gamla tidningar, vissna löv, ris och dylikt. När potatis fryser spjälkas en del av dess stärkelse till sockerarter, vilket ger tinad potatis söt smak. Sedan kan man (traditionsenligt på julaftonens morgon) ta upp (omogen) färskpotatis till jullunchen.[källa behövs]
Potatisen är ett näringsrikt livsmedel. Ungefärligt näringsvärde per 100 gram:
Alla de ovanjordiska delarna av en potatisplanta är giftiga,[16] men inte normalfärgade knölar. Vid exponering för ljus blir potatisknölen grön av samma ämne som i växterna, det vill säga klorofyll. Detta ämne är inte farligt i sig, men ljus ökar också produktionen av två glykoalkoloider, solanin och chakonin.[17] De förekommer naturligt i potatis som inte utsatts för ljus, i halterna 20-100 mg per kilogram potatis. Ämnena är potatisens skydd mot bakterier, svamp, och insekter. Halterna varierar till viss del mellan potatissorter. Förhöjda halter kan uppstå som ett resultat av extrema väderförhållanden, att potatisen utsatts för ljus eller mekaniska skador.[18]
Glykoalkaloider kan i höga doser orsaka illamående, diarré och magsmärtor. I mycket allvarliga fall kan även nervsystemet påverkas. Inget sådant fall har rapporterats i Norden.[18] Vissa länder, däribland Sverige, har satt ett gränsvärde för 200 mg/kg potatis (färskvikt).[18] Potatis med dessa halter har starkt stickande smak som kvarstår som halsbränna efteråt. Ingendera alkaloiden har dock konstaterats vara mutagen. Glykoalkaloiderna är termostabila och lakas inte i nämnvärd grad ut i kokvattnet. Största delen av dem sitter närmast under skalet och försvinner vid råskalning, det vill säga skalning av potatisen innan den är kokt. I potatisens groddar, liksom i skott och blommor, kan halterna vara hundra gånger högre än i knölarna.
Svenska livsmedelsverket rekommenderar att potatisens gröna fläckar skärs bort med god marginal för att minska riskerna. För skadefri potatis med groddar räcker det med att avlägsna groddarna. Är det gröna spritt i hela potatisen, ska den slängas.[18][17]
En del matbutiker slarvar med förvaringen av potatis, vilket kan ge förhöjd gifthalt.[17]
Potatis kan ätas i många former, till exempel:
Potatisflingor fungerar som utfyllnad i billigare produkter. Potatismjöl består av potatisstärkelse och används främst som bindemedel och förtjockningsmedel i köttfärsrätter, fruktkräm, saftsås och vaniljsås.
Totalskörden av matpotatis i Sverige har sedan 1970-talet varierat mellan 930 970 ton år 1984 och 525 300 ton år 2006. Hektarskörden har under samma period varierat mellan 18 450 kg/ha år 1975 och 36 870 kg/ha år 1993.[19] Beroende på växtplats (län) varierar normskörden för matpotatis i Sverige mellan 15 och 34 ton/ha (2011). Stärkelsepotatis ger rikare normskördar, upp till 37 ton/ha. 2012 gav Skåne län den högsta hektarskörden på 43 210 kilo stärkelsepotatis per hektar.[20]
På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om hektar- och totalskördar av potatis i det Statistiska meddelandet JO 16 SM Skörd av spannmål, trindsäd (ärter, bönor och vicker), oljeväxter, potatis och slåttervall.
Den areal som odlats med potatis i Sverige har halverats sedan 1970-talets början.[19] På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om arealen som odlas med potatis i det Statistiska meddelandet JO 10 SM Jordbruksmarkens användning. I Eurostats databas publiceras statistik om potatisskörd och potatisareal i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Regional Agriculture Statistics. I FAO:s databas publiceras statistik om potatisskörd och potatisareal i världen under kategorin Production och underkategorin Crops.
Världens 15 största potatisproducenter Nr Område Produktion
Kina[21] &&&&&&&095515000.&&&&&095 515 000 25,02 % 2 
Indien &&&&&&&046395000.&&&&&046 395 000 12,16 % 3 
Ryssland &&&&&&&031501354.&&&&&031 501 354 8,25 % 4 
Ukraina &&&&&&&023693350.&&&&&023 693 350 6,21 % 5 
USA &&&&&&&020056500.&&&&&020 056 500 5,25 % 6 
Tyskland &&&&&&&011607300.&&&&&011 607 300 3,04 % 7 
Bangladesh &&&&&&&&08950000.&&&&&08 950 000 2,34 % 8 
Frankrike &&&&&&&&08085184.&&&&&08 085 184 2,12 % 9 
Polen &&&&&&&&07689180.&&&&&07 689 180 2,01 % 10 
Nederländerna &&&&&&&&07100258.&&&&&07 100 258 1,86 % 11 
Vitryssland &&&&&&&&06279715.&&&&&06 279 715 1,65 % 12 
Storbritannien &&&&&&&&05911000.&&&&&05 911 000 1,55 % 13 
Iran &&&&&&&&04717266.&&&&&04 717 266 1,24 % 14 
Peru &&&&&&&&04704987.&&&&&04 704 987 1,23 % 15 
Algeriet &&&&&&&&04673516.&&&&&04 673 516 1,22 % Total världsproduktion &&&&&&0381682143.&&&&&0381 682 143 100,00 % Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[22] Potatisakademien som har sitt säte i Alingsås bildades 2008 för att värna om potatisen. Varje år delas det Stora Potatispriset ut i samband med akademiens årsmöte på Jonas-dagen den 29 mars. Akademiens motto är "För potatisen i tiden". 2009 proklamerade man den 26 oktober som Potatisens Dag.
Potatisakademien verkar bland annat för att:
Potatisens dag infaller den 26 oktober. Då är potatisen skördad och tillgången är god. Tanken är att potatisen ska firas i hela landet. Potatisakademien hoppas att alla vill fira med att äta potatis denna dag.
Hongkong, 
Macao och 
Taiwan Potatis (Solanum tuberosum) är en art som tillhör familjen potatisväxter. Potatis är också den allmänna benämningen på växtens rotfrukt vilken är stapelföda i en stor del av världen. Växten förekommer vilt i Sydamerika, där även flera snarlika arter odlas. Flera arter i familjen potatisväxter odlas som föda. Däribland potatis, tomat och paprika.
De tre största potatisproducerande länderna 2007 var Kina (72 miljoner ton), Ryssland (36,7 miljoner ton) och Indien (26 miljoner ton). De tre toppkonsumerande länderna per capita år 2005 var Vitryssland (181 kg per capita), Kirgizistan (143 kg per capita) och Ukraina (136 kg per capita).
.jpg)
Wikimedia Commons har media som rör 