Klorocka (Amblyraja radiata, tidigare Raja radiata) är en fiskart, som tillhör gruppen broskfiskar (liksom t.ex. hajar). Den lever i saltvatten, men tål även brackvatten.[1]
Klorockan har taggar längs med ryggraden liksom knaggrockan. Även fenorna har taggar, speciellt hos honan; dessa är dock mindre.[2] På undersidan finns ett mindre antal kraftiga taggar.[3]
Kroppen är brunaktig, ofta med mörka fläckar, och ibland även ljusare sådana. Undersidan är vit, men kan ha mörkare fläckar.[3]
Största angivna längd är 105 cm, och största vikt 11,4 kg,[1] men normalt mindre; i Nordsjön vanligtvis upp till 60 cm.[4] I Nordamerika tenderar arten dock vara större, upp till 72 cm vid Labradorkusten, och nära maxlängden utanför Maine.[3]
Klorockan finns i Nordatlanten från Hudson Bay i Kanada till South Carolina i USA i väster, vidare via södra delen av Grönland över Island till västra Östersjön och Nordsjön; i norr upp till Svalbard, i söder Engelska Kanalen. En isolerad förekomst finns även utanför södra Sydafrika.[1] I Skandinavien finns den längs norska kusten, runt Danmark och vid svenska västkusten.[4]
Arten är en bottenfisk som lever på djup mellan 20 och 1 000 m, även om den är vanligast mellan 50 och 100 m.[4] Den finns på många olika slags bottnar, även om den förefaller att föredra mjuka sådana (gyttja eller sand).[1]
Födan utgörs av benfiskar (i synnerhet tobis[4]), kräftdjur samt maskar och andra bottendjur.[1]
Klorockan blir omkring 20 år gammal.[2]
Relativt litet är känt om klorockans fortplantning. Fisken blir könsmogen vid omkring 11 års ålder. Den är äggläggande, men med inre befruktning; hane och hona omfamnar varandra vid parningen. Honan lägger mellan 2 och 88 ägg i form av brunaktiga äggkapslar, en per ägg, med utskott i hörnen.[3]
Ett visst fiske pågår, men det är inte av större ekonomisk betydelse.[1]
Klorocka (Amblyraja radiata, tidigare Raja radiata) är en fiskart, som tillhör gruppen broskfiskar (liksom t.ex. hajar). Den lever i saltvatten, men tål även brackvatten.
