褐鷽

El pinsà borroner bru (Pyrrhula nipalensis) és un ocell de la família dels fringíl·lids (Fringillidae) que habita boscos de muntanya dels Himàlaies, al nord de Pakistan, i de l'Índia, sud-est del Tibet, nord de Birmània, sud de la Xina, Taiwan, nord de Vietnam i Malacca.

Referències

Aderyn a rhywogaeth o adar yw Coch y berllan brown (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: cochion perllan brown) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Pyrrhula nipalensis; yr enw Saesneg arno yw Brown bullfinch. Mae'n perthyn i deulu'r Pincod (Lladin: Fringillidae) sydd yn urdd y Passeriformes.^[1]

Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn P. nipalensis, sef enw'r rhywogaeth.^[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia.

Teulu

Mae'r coch y berllan brown yn perthyn i deulu'r Pincod (Lladin: Fringillidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:

Rhestr Wicidata:

Gweler hefyd

• Rhestr Goch yr IUCN

Cyfeiriadau

Der Schuppenkopfgimpel (Pyrrhula nipalensis), auch Nepalgimpel genannt, ist eine Art aus der Unterfamilie der Stieglitzartigen. Die Art kommt ausschließlich in Asien vor. Sie wird von der IUCN als eine Art eingestuft, deren Bestand nicht gefährdet (least concern) ist.^[1]

Erscheinungsbild

Der Schuppenkopfgimpel erreicht eine Körperlänge von sechzehn bis siebzehn Zentimetern.^[2] Es besteht ein geringfügiger Geschlechtsdimorphismus. Die Weibchen sind insgesamt etwas blasser gefärbt und bei ihnen ist die namensgebende Schuppenzeichnung auf dem Kopf kaum sichtbar.

Das Männchen hat einen bläulich grauen Rücken, Kehle und Brust. Durch feine schwarze Säume entsteht auf dem Kopf eine schwarze Schuppenzeichnung. Unterhalb des Auges verläuft ein feiner weißer Streif. Die Bauchmitte und das Unterschwanzgefieder sind weiß. Die Flügeldecken sind bräunlich grau. Die Schwingen und Schwanzfedern sind bläulich schwarz, wobei die mittleren Schwanzfedern entlang der Federmitte weiße Streifen aufweisen. Die Augen sind schwarz. Der sehr kräftige Schnabel ist bleigrau. Die Füße sind braun.

Lebensweise

Das Verbreitungsgebiet des Schuppenkopfgimpels ist sehr groß. Es reicht von Kaschmir über den Südosten Tibets bis in den Süden Chinas. Die Art kommt außerdem in den Gebirgen Malaysias und Taiwans vor. Der Lebensraum des Schuppenkopfgimpels sind Kiefern-, Tannen- und Eichenwälder. Er ist außerdem in Rhododendronbeständen anzutreffen. Das Nest wird nur vom Weibchen errichtet. Das Gelege umfasst zwei bis vier Eier. Es brütet nur das Weibchen. Die Brutdauer beträgt 13 Tage.

Unterarten

Bisher sind fünf Unterarten bekannt:^[3]

• Pyrrhula nipalensis nipalensis Hodgson, 1836 kommt im Himalaya bis in den Nordosten Indiens vor.
• Pyrrhula nipalensis ricketti La Touche, 1905 ist von Nordosten Indiens und frm Norden Myanmars bis in den Südosten Chinas und den Nornwesten Vietnams verbreitet.
• Pyrrhula nipalensis victoriae Rippon, 1906ist im Westen Myanmars verbreitet.
• Pyrrhula nipalensis waterstradti Hartert, E, 1902 kommt auf der Malaiischen Halbinsel vor.
• Pyrrhula nipalensis uchidai Kuroda, 1916 ist auf Taiwan verbreitet.

Belege

Einzelnachweise

1. ↑ BirdLife Factsheet, aufgerufen am 15. Juli 2009
2. ↑ Bielfeld, S. 74
3. ↑ IOC World Bird List Finches, euphonias, longspurs, Thrush-tanager

Literatur

• Horst Bielfeld: Zeisige, Girlitze, Gimpel und Kernbeißer. Verlag Eugen Ulmer, Stuttgart 2003, ISBN 3-8001-3675-9.

Weblink

• Pyrrhula nipalensis in der Roten Liste gefährdeter Arten der IUCN 2013.1. Eingestellt von: BirdLife International, 2012. Abgerufen am 10. Oktober 2013.

The brown bullfinch (Pyrrhula nipalensis) is a species of bird in the true finch family, Fringillidae. It is found in Bhutan, China, India, Malaysia, Myanmar, Nepal, Pakistan, Taiwan, and Vietnam. Its natural habitats are temperate forest and subtropical or tropical moist montane forest.^[1]

The brown bullfinch is a relatively small 16.5 cm (6.5 in) bird with a grayish head, nape, and breast. Its diet consists of nuts and native conifers. In Bhutan or Vietnam, it may be seen in a pair or a group. Little is known about this species.

Taxonomy

The taxonomy was described in 2001 by Arnaiz-Villena et al. All birds of genus Pyrrhula have a common ancestor: Pinicola enucleator.^[2][3]

References

La Bruna pirolo (Pyrrhula nipalensis) estas specio de birdo de la familio de Fringedoj kaj genro de piroloj kiuj estas fortikaj paserinaj birdoj kun diketaj bekoj kaj maskloj kun oranĝaj aŭ ruĝaj brustoj, sed ne ĉiam.

Ĝi troviĝas en Butano, Ĉinio, Barato, Malajzio, Birmo, Nepalo, Pakistano, Tajvano kaj Vjetnamio. Ties natura habitato estas moderklimataj arbaroj kaj humidaj tropikaj montararbaroj.

Aspekto

Malantaŭa vidaĵo de Bruna pirolo, kiu montras brunajn suprajn partojn, nigrajn flugilojn kaj voston kaj eĉ hela subokula makulo

La Bruna pirolo estas relative malgranda (16.5 cm) birdo kun grizecbrunaj kapo, nuko kaj brusto. La centro de la ventro, subvosto kaj ĉefe pugo estas blankaj. La flugiloj estas nigraj kun grizecbruna flugilstrio, en ŝultro estas duobla marko nigrablanka, kaj la vosto estas nigra kaj tre noĉomarkata. Frunto, bridoj kaj mentono bordantaj la bekobazon estas nigrecaj al malhelbrunaj, kiu koloro etendiĝas nuance ĉirkaŭ la okuloj, kaj kontraste kun tre rimarkinda blanka subokula makulo. La mallonga, dika beko estas malhelgriza, pli hela en supra makzelo, kiu estas iom hokeca pinte.

Ĉe la tajvana subspecio uchidai, la centroj de la centraj vostoplumoj estas blankaj, kvankam tio kutime ne videblas en naturo.

Kutimaro

Ties dieto konsistas el nuksoj, semoj kaj indiĝenaj koniferoj. Ili estas vidataj laŭ paroj aŭ laŭ grupoj. Ties flugo estas rapida kaj ondeca, kaj ĝi ofte ripozas sur arbopintoj. Tamen ili manĝas nkaŭ en plej subaj branĉoj kaj eĉ pliproksime algrunde.

La dusilaba alvoko estis priskribita kiel “per-lii” aŭ “pi-piu”. En Tajvano la Bruna pirolo estas komuna la tutan jaron kaj estas loĝantaj birdoj de subalpaj arbaroj de montaj areoj el 1300-2400 m, kaj descendas al pli subaj altaĵoj vintre.

Referencoj

• BirdLife International 2004. Pyrrhula nipalensis. 2006 IUCN Ruĝa Listo de Minacataj Specioj. Konsultita la 19an de julio 2007.

Portalo pri Birdoj

El camachuelo pardo (Pyrrhula nipalensis)^[2]​ es una especie de ave paseriforme de la familia Fringillidae propia de las montañas de Asia.

Descripción

El camachuelo pardo es un pájaro relativamente pequeño, con una lóngitud de 16,5 cm. Su cabeza, cuello y partes inferiores son grisáceos. La parte superior de su espalda es parda, y las plumas de vuelo de alas y cola son negras. Su obispillo es blanco, al igual que la parte inferior de sus alas y la base de su cola. Su pico es grisáceo oscuro. Machos y hembras tienen un aspecto similar pero se diferencian por una mancha de las alas que en los machos es roja y en las hembras amarilla.

Distribución

Se encuentra en los montes y montañas del sureste de Asia desde el Himalaya hasta el este de China, incluidas Taiwán y la península malaya. Distribuido por Birmania, Bután, sur de China, norte de la India, Malasia, Nepal, Pakistán, Taiwán y norte de Vietnam. Su hábitat natural son los bosques de montaña y bosques templados.^[1]​

Referencias

Pyrrhula nipalensis Pyrrhula generoko animalia da. Hegaztien barruko Fringillidae familian sailkatua dago.

Erreferentziak

• World Bird Names

Ikus, gainera

• Pyrrhula
• Fringillidae

Harmaatulkku (Pyrrhula nipalensis)^[2] on peippojen heimoon kuuluva varpuslintu.

Levinneisyys

Harmaatulkkua tavataan Bhutanissa, Kiinassa, Intiassa, Laosissa, Malesiassa, Myanmarissa, Nepalissa, Taiwanissa ja Vietnamissa. Lajin kannankehitys on vakaa, ja se on luokiteltu elinvoimaiseksi.^[1]

Lähteet

Pyrrhula nipalensis

Le Bouvreuil brun (Pyrrhula nipalensis) est une espèce de passereaux de la famille des Fringillidae vivant uniquement en Asie et, plus particulièrement, en Birmanie, au Bhoutan, en Chine, en Inde, en Malaisie, au Népal, au Pakistan, à Taïwan et au Viêt Nam.

Son habitat naturel est les forêts de montagnes humides subtropicales ou tropicales et les forêts tempérées. Cet oiseau se nourrit principalement de noix.

Distribution

Cet oiseau peuple l'extrême nord du Pakistan, le nord de l’Inde, la chaîne himalayenne, le sud du Tibet, le sud de la Chine, Taiwan, le nord et l'ouest du Myanmar et la Malaisie Occidentale.

Sous-espèces

D'après la classification de référence (version 5.2, 2015) du Congrès ornithologique international, cette espèce est constituée des cinq sous-espèces suivantes (ordre phylogénique) :

• P. n. nipalensis Hodgson, 1836 ; de l'extrême nord du Pakistan (Tchitral), du nord de l’Inde (Jammu, Cachemire, Himachal Pradesh, Uttarakhand), Népal, Sikkim, Bhoutan, Arunachal Pradesh), du sud du Tibet et du sud-ouest de la Chine (Tchamdo) ;
• P. n. ricketti La Touche, 1905 ; sud-est du Tibet, nord du Myanmar, sud-ouest du Seutchouan, Yunnan, sud du Kouétchéou, Kouangsi, Kouangtong, Foukien, nord du Viêt-nam (Tonkin) : front et avant de la couronne noirâtres avec la tache blanche sous l’œil limitée à un trait fin.

Selon Robson (1998), huit individus ont été observés sur le mont Lang Bian, sud du Viêt-nam en février 1998. Aucun n’a été collecté ou même bien observé mais cette forme pourrait constituer une sous-espèce non encore décrite.

• P. n. victoriae Rippon, 1906 ; ouest de la Birmanie (mont Victoria, monts Tchin) ;
• P. n. waterstradti Hartert, 1902 ; montagnes du centre de la Malaisie Occidentale (péninsule Malaise). Large plage blanche sous l’œil couvrant toute la joue ;
• P. n. uchidai Kuroda, 1916 ; Taïwan.

Habitat

Il se présente comme un ensemble de forêts ouvertes de feuillus sempervirents, de sapins, de chênes et de rhododendrons, de forêts mixtes, de lisières de forêts et de formations secondaires. Sur le mont Victoria, la sous-espèce P. n. victoriae est inféodée aux feuillus sempervirents couverts de mousses, de fougères épiphytes et d’orchidées pourvues d’un épais sous-bois. Dans la péninsule malaise, P. n. waterstradti fréquente surtout les conifères des genres Agathis et Dacrydium.

Alimentation

Il recherche les bourgeons, les boutons floraux, les chatons, les graines et les baies de différents arbres et arbustes mais il marque un goût assez prononcé pour les bourgeons de chênes (Quercus).

Il ciuffolotto bruno (Pyrrhula nipalensis Hodgson, 1836) è un uccello passeriforme appartenente alla famiglia Fringillidae^[2].

Etimologia

Il nome scientifico della specie, nipalensis, è un ovvio riferimento al suo areale.

Descrizione

Illustrazione del 1888 raffigurante una coppia: maschio in alto.

Dimensioni

Misura 16-17 cm di lunghezza, per 18-29 g di peso^[3].

Aspetto

L'aspetto di questi uccelli è quello tipico dei ciuffolotti, massiccio e robusto, con grossa testa e becco tozzo e massiccio, di forma arrotondata.

Il piumaggio, a dispetto del nome comune, è perlopiù grigiastro, con tendenza ad assumere decise tonalità bruno-oliva su dorso e testa: le copritrici sono bianche, mentre il resto dell'ala, così come la coda (fatta salva la parte mediana delle penne centrali, che è bianca anch'essa), è di colore nero con sfumature metalliche bluastre. Sulla faccia è presente una mascherina nera, mentre la parte superiore delle guance è biancastra: il dimorfismo sessuale è poco evidente, col maschio che si differenzia dalla femmina unicamente per la presenza di una linea di colore rosso-arancio sull'ultima penna delle remiganti terziarie, che in questa specie hanno forma squadrata e sono piuttosto prominenti. In ambedue i sessi, becco e zampe sono nerastri, mentre gli occhi sono di colore bruno scuro.

Biologia

Si tratta di uccellini dalle abitudini prettamente diurne, vivaci ma abbastanza timidi, che vivono solitamente in coppie, ma che possono riunirsi anche in gruppetti in prossimità delle fonti di cibo durante il periodo invernale.

Alimentazione

Due esemplari in un'illustrazione di John Gould.

La dieta di questi uccelli è principalmente granivora, comprendendo una grande varietà di semi e granaglie, oltre che altro materiale di origine vegetale (germogli, frutti, bacche, nettare di rododendro^[3]) e, sebbene sporadicamente, anche insetti e piccoli invertebrati.

Riproduzione

La stagione riproduttiva si estende da febbraio alla metà di luglio: durante questo periodo, le coppie si legano saldamente e divengono piuttosto territoriali, difendendo accanitamente i dintorni del nido da eventuali intrusi.

Il nido, a forma di coppa, viene costruito da ambedue i partner fra le fronde a 2-15 m d'altezza^[3], utilizzando fibre vegetali per l'intelaiatura e foderando l'interno con foglie e muschio: al suo interno, la femmina depone 1-3 uova, che vengono covate per circa due settimane. I pulli, ciechi ed implumi alla schiusa, vengono accuditi da ambedue i genitori ed abbondantemente imbeccati con semi e insetti rigurgitati, e sono in grado d'involarsi a tre settimane circa dalla schiusa.

Distribuzione e habitat

A dispetto dal nome scientifico, il ciuffolotto bruno non è endemico del Nepal: la specie ha infatti una distribuzione piuttosto ampia, anche se abbastanza frammentaria, che va dalle pendici meridionali dell'Himalaya (Himachal Pradesh) alla Cina sud-orientale (Fujian), con popolazioni isolate (spesso corrispondenti a sottospecie a sé stanti) a Taiwan, nell'Annam, nella penisola di Malacca e in Birmania.

L'habitat di questi uccelli è rappresentato dalle foreste pedemontane e montane, sia a prevalenza di conifere che decidue, ma con presenza di denso sottobosco e di fonti permanenti d'acqua dolce.

Tassonomia

Maschio impagliato della sottospecie nominale proveniente dal Darjeeling.

Maschio impagliato della sottospecie uchidai.

Se ne riconoscono 5 sottospecie^[2]:

• Pyrrhula nipalensis nipalensis Hodgson, 1836 - La sottospecie nominale, diffusa sulle pendici meridionali dell'Himalaya;
• Pyrrhula nipalensis ricketti La Touche, 1905) - diffusa dall'Assam alla Cina sud-orientale e al Tonchino;
• Pyrrhula nipalensis victoriae Rippon, 1906 - endemica delle Chin Hills in Birmania;
• Pyrrhula nipalensis waterstradti Hartert, 1902 - diffusa negli stati malesi di Selangor e Pahang;
• Pyrrhula nipalensis uchidai Kuroda, 1916 - endemica di Taiwan.

Secondo alcuni studiosi le differenze fra la sottospecie ricketti e la sottospecie nominale sarebbero troppo esigue per parlare di sottospecie differenti, mentre riguardo alla popolazione sud-vietnamita mancano dati a supporto dello status tassonomico^[3].

Nell'ambito del proprio genere di appartenenza, il ciuffolotto bruno occupa assieme al ciuffolotto guancebianche un clade basale dal quale avrebbero avuto origine tutte le altre specie^[4].

Note

Burung Cakar Coklat adalah salah satu daripada haiwan yang boleh didapati di Malaysia. Nama sainsnya ialah Pyrrhula nipalensis.

Ciri-ciri

Burung Cakar Coklat ialah haiwan yang tergolong dalam golongan benda hidup, alam : haiwan, filum : kordata, sub-filum : bertulang belakang (vertebrata), kelas : burung. Burung Cakar Coklat adalah haiwan berdarah panas, mempunyai sayap dan tubuh yang diselubungi bulu pelepah. Paruh Burung Cakar Coklat tidak bergigi.

Makanan

Pembiakan

Burung Cakar Coklat membiak dengan bertelur. Telur Burung Cakar Coklat bercangkerang keras.

Habitat

Pautan luar

• Carian Google.

De bruine goudvink (Pyrrhula nipalensis) is een zangvogel uit de familie der Fringillidae (Vinkachtigen).

Verspreiding en leefgebied

Deze soort komt voor van de Himalaya tot zuidoostelijk China en Taiwan en westelijk Maleisië en telt 5 ondersoorten:

• Pyrrhula nipalensis nipalensis: van de Himalaya tot noordoostelijk India.
• Pyrrhula nipalensis ricketti: van noordoostelijk India en noordelijk Myanmar tot zuidoostelijk China en noordwestelijk Vietnam.
• Pyrrhula nipalensis victoriae: westelijk Myanmar.
• Pyrrhula nipalensis waterstradti: Maleisië.
• Pyrrhula nipalensis uchidai: Taiwan.

Externe link

• Avibase

Nymfedompap (Pyrrhula nipalensis) er en art i slekten dompaper (Pyrrhula), som inngår i finkefamilien (Fringillidae). Arten er utbredt i sentrale strøk av Asia. Fire underarter anerkjennes. Ifølge IUCNs rødliste er arten livskraftig, men utbredelsen er begrenset.^[1]

Beskrivelse

Nymfedompap blir cirka 16–17 cm lang og veier omkring 18–29 g.^[2] Arten har sort maske og karakteristiske blåsorte tegninger som andre dompaper. Fjærdrakten er hovedsakelig gråbrun, men på issen har den innslag av sorte spetter.^[2] Disse spettene varierer i intensitet mellom underartene. Nominatformen har mest intense spetter.^[2] Alle har hvit gump, men graden av hvitt i buken varierer noe mellom de ulike underartene.^[2]

Arten habiteter underskog i tett edelgranskog (Abies) og lauvskog, inkludert eikeskog (Quercus), lyng og rhododendron.^[2] Nymfedompapen hekker normalt i høyder på omkring 1 600–3 700 moh, men i Myanmar ligger hekkeområdene noe lavere (1 000–2 100 moh). Hekketiden varer fra februar til midten av juli. Hunnen legger normalt kun 2 egg, men ellers er lite kjent omkring hekkingen.

Arten er standfugl, men den migrerer ned fra høyden når tilgangen på mat krever det.^[2] Den er utbredt fra Himachal Pradesh nord i India og østover gjennom Himalaya til kysten av Stillehavet og Taiwan. En mindre, isolert populasjon befinner seg så langt sør som det sentrale sørlige Vietnam.

Nymfedompapen eter et bredt utvalg av frø, skudd og knopper, men også noe bær og små virvelløse dyr, samt nektar fra blomstene på rhododendron. Fuglene kan opptre solitært, parvis og i grupper på opp mot 20 individer.

Inndeling

Inndelingen og rekkefølgen av den følger HBW Alive og er i henhold til Clement (2017).^[2] Norske navn på artene følger Norsk navnekomité for fugl og er i henhold til Syvertsen et al. (2008).^[3] Navn og beskrivelser i parentes er ikke offisielle navn, men kun midlertidige beskrivelser i påvente av offisielle navn.

• Passeriformes, spurvefugler
  • Passeri, sangfugler
    • Passerida
      • Passeroidea
        • Fringillidae, finkefamilien
          • Fringillinae
          • Euphoniinae
          • Carduelinae
            • Pyrrhulini
              • Pyrrhula, dompaper
                • P. nipalensis, nymfedompap
                  • P. n. nipalensis (nominatformen), utbredt i Himalaya (fra Himachal Pradesh og østover til Assam i India og Xizang i Kina)
                  • P. n. ricketti, utbredt fra Nordøst-India (Arunachal Pradesh, Assam og Nagaland), i Sør- og Sørøst-Kina (Xizang til Sichuan, Yunnan til Fujian og Guangdong), Nord-Myanmar og Nordvest-Vietnam (Tonkin)
                  • P. n. uchidai, utbredt på Taiwan
                  • P. n. victoriae, utbredt i det vestlige Myanmar (Chin Hills) og tilliggende grenseområder i India
                • P. waterstradti, (malaydompap)
                • P. leucogenis, hvitkinndompap
                • P. aurantiaca, oransjedompap
                • P. erythrocephala, rustnakkedompap
                • P. erythaca, mandarindompap
                • P. murina, asordompap
                • P. pyrrhula, dompap

Noter

Tidligere regnet man med fem underarter til nymfedompap, men den tidligere underarten P. n. waterstradti (malaydompap) har blitt skilt ut som selvstendig art.^[4]

Referanser

Eksterne lenker

• (en) Nymfedompap i Encyclopedia of Life
• (en) Nymfedompap i Global Biodiversity Information Facility
• (en) Nymfedompap hos NCBI
• (en) Nymfedompap hos ITIS
• (en) Kategori:Pyrrhula nipalensis – bilder, video eller lyd på Wikimedia Commons
• Pyrrhula nipalensis – detaljert informasjon på Wikispecies

Pyrrhula nipalensis é uma espécie de ave da família Fringillidae.

Pode ser encontrada nos seguintes países: Butão, China, Índia, Malásia, Myanmar, Nepal, Paquistão, Taiwan e Vietname.^[1]

Os seus habitats naturais são: florestas temperadas e regiões subtropicais ou tropicais úmidas de alta altitude.^[1]

Referências

Brun domherre^[2] (Pyrrhula nipalensis) är en asiatisk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.^[3]

Kännetecken

Utseende

Brun domherre är en medelstor till stor (16-17 cm) domherre, färglös med lång och något kluven stjärt. Hanen är helt gråbrun. I ansiktet syns svart runt ögat, på hakan och pannan samt tygeln, smutsvitt bakom och ett smalt vitt streck under ögat. Kind, strupe och nacke är grå. Den har svart på nedre delen av ryggen och ett smalt vitt band på övergumpen.^[4][5]

Den svarta stjärten är smalare vid basen och bredare längst ut. Den ger ett märkligt skrynkligt intryck, där kortare stjärtpennor ligger ovanpå längre. Vingarna är huvudsakligen glansigt svarta, med gråbruna skapularer och ett brett smutsvitt band på större täckarna. Honan saknar det svarta i ansiktet och har brunt på vingarna istället för vitt.^[4]

Läten

Lätena skiljer sig kraftigt från andra domherrearter. I flykten hörs hårda och rullande "tyerrlip", på håll likt snösparv och lappsparv. Locklätet är ett tystlåtet "veh". Sången som levereras från en trädtopp är ett behagligt och stigande "tweert" eller "per-lee".^[4]

Skillnader inom arten

Populationen på Malackahalvön (waterstradti), av vissa behandlad som en egen art, skiljer sig genom vita kinder, blekgrå hjässa, något kortare näbb, vinge och näbb samt egenartat läte, ett snabbt tvåstavigt "pi-piu".^[6]

Utbredning och systematik

Brun domherre förekommer i bergsområden på mellan 1530 och 3700 meter över havet i södra och sydöstra Asien.^[7] Den är framförallt en stannfågel men genomför lokala förflyttningar i höjdled.^[7] Fågeln delas in i fem underarter med följande utbredning:^[3]

• nipalensis-gruppen
  • Pyrrhula nipalensis nipalensis – förekommer i Himalaya från norra Pakistan till norra Indien, Nepal och Bhutan.
  • Pyrrhula nipalensis ricketti – förekommer från sydöstra Tibet till södra Kina, nordöstra Indien och norra Vietnam.
  • Pyrrhula nipalensis victoriae – endemisk för Chinbergen i västra Burma.
  • Pyrrhula nipalensis uchidae – förekommer i bergsområden i södra Taiwan.
• Pyrrhula nipalensis waterstradti – förekommer i bergsområdena Perak, Pahang och Selangor på Malackahalvön.

Sedan 2016 urskiljer Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN waterstradti som den egna arten "malajdomherre".

Levnadssätt

Brun domherre påträffas i större delen av utbredningsområdet i tät undervegetation i gran- och lövskogar. Den lever huvudsakligen av blommor, knoppar, bär och frön från träd och buskar, men även nektar från blommor. Fågeln häckar från februari till mitten av juli. Boet byggs av båda föräldrarna, en prydlig boskål av klängväxter, löv och mossa, placerat två till 15 meter ovan mark.^[5]

Status och hot

Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer hotstatus för underartsgrupperna (eller arterna) var för sig. Brun domherre i begränsad mening (nipalensis-gruppen) anses ha en stabil populationsutveckling och kategoriseras som livskraftig.^[1] "Malajdomherren" (taxonet waterstradti) är en fåtalig art med en population på högst tio tusen vuxna individer som dessutom tros minska i antal på grund av habitatförstörelse, så pass att IUCN kategoriserar den som sårbar.^[8]

Referenser

1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Pyrrhula nipalensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
4. ^ [a b c] Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
5. ^ [a b] Clement, P. (2018). Brown Bullfinch (Pyrrhula nipalensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61413 28 december 2018).
6. ^ del Hoyo, J. & Collar, N. (2018). Malay Bullfinch (Pyrrhula waterstradti). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344128 28 december 2018).
7. ^ [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
8. ^ Birdlife International 2016 Pyrrhula waterstradti Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-10.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör brun domherre.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Pyrrhula nipalensis.
  Artförteckning
• Bilder och filmer på Internet Bird Collection, nipalensis-gruppen
• Bilder och filmer på Internet Bird Collection, waterstradti
• Läten på xeno-canto.org

Sẻ thông mỏ ngắn, tên khoa học: Pyrrhula nipalensis, là một loài sẻ trong Họ Sẻ thông^[2]. Chúng được Hodgson phân loại vào năm 1836.

Loài này được tìm thấy ở Bhutan, Trung Quốc, Ấn Độ, Malaysia, Myanma, Nepal, Pakistan, Đài Loan và Việt Nam. Môi trường sống của chúng là rừng ôn đới và các rừng môi sinh cận nhiệt đới và nhiệt đới. Loài sẻ này dài 16,5 cm, đầu và ngực hơi xám. Chúng ăn hạt cây thông.

Hình ảnh

Chú thích

Tham khảo

• Dữ liệu liên quan tới Pyrrhula nipalensis tại Wikispecies
• Phương tiện liên quan tới Pyrrhula nipalensis tại Wikimedia Commons
• BirdLife International 2004. Pyrrhula nipalensis. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Downloaded on ngày 19 tháng 7 năm 2007.

Bài viết liên quan đến họ Sẻ thông này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.

• x
• t
• s

• Дополнить статью (статья слишком короткая либо содержит лишь словарное определение).
• Найти и оформить в виде сносок ссылки на независимые авторитетные источники, подтверждающие написанное.

褐灰雀（学名：Pyrrhula nipalensis）又名褐鷽，为雀科灰雀属的鸟类。分布于印度、缅甸以及中国的福建、台湾、广东、云南、西藏等地，多见于海拔3000m 以上的山区以及生活于阔叶林和灌丛中。该物种的模式产地在尼泊尔。^[1]

亚种

• 褐灰雀指名亚种（学名：Pyrrhula nipalensis nipalensis）。分布于尼泊尔、不丹、印度以及中国的西藏、云南等地。该物种的模式产地在尼泊尔。^[2]
• 褐灰雀华南亚种（学名：Pyrrhula nipalensis ricketti）。分布于缅甸以及中国的福建、广东、云南等地。该物种的模式产地在福建。^[3]
• 褐灰雀台湾亚种（学名：Pyrrhula nipalensis uchidai）。分布于台湾等地。该物种的模式产地在台湾南部爱口。^[4]

参考文献